21300000003537http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003537Bebyggelse - anläggningÖsthammar kn, MORKARLA 1:1 MORKARLA KYRKAMORKARLA KYRKAMorkarla kyrka har rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. På en liten kulle vid kyrkplatsen står en klockstapel, uppförd 1748. Kyrkan uppfördes under senmedeltiden, sakristian är dock äldre, och härstammar eventuellt från 1200- eller 1300-talet. De blottade murarna består av natursten, tegel har använts till omfattningar samt översta delarna av långhusets och vapenhusets gavelrösten. Kyrkan täcks av ett brant sadeltak, den vitputsade sakristian har brutet och valmat tak. Kyrkorummet nås via vapenhuset. Kyrkans medeltida exteriör är välbevarad. Fönstren förstorades 1745, och sakristians nuvarande tak tillkom vid en ombyggnad 1778. Interiören präglas främst av kalkmålningarna, som enligt Rhezeliuz utfördes 1584 av Erik Nilsson. 1897 förändrades interiören i nygotisk stil vid en restaurering under ledning av arkitekten J. A. Ekholm. Kyrkans ursprungliga karaktär återställdes i möjligaste mån vid en omfattande restaurering 1955-56 efter program av arkitekten Erik Fant. Östfönstrets insida murades igen, målningarna, som överkalkades första gången 1740, avtäcktes och konserverades, bänkinredningen gjordes om, och fick bänkdörrar som kopior av gamla bevarade dörrar från 1750. Vidare tillkom bänkpyramider efter ritningar av arkitekten Jörgen Fåk. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Kyrkan är en typisk senmedeltida upplandskyrka, sannolikt från perioden 1430-60 med normal öst-västlig orientering. Den rektangulära byggnadskroppen bär upp ett högt och brant sadeltak. I söder skjuter vapenhuset ut. Det är uppfört i direkt anslutning till kyrkobyggnaden i övrigt. (Ahlbäck 1969, tillägg) På norra sidan finns den vitkalkade sakristian. Den blev ombyggd 1778 och försågs då med ett brutet och valmat tak. Kyrkobyggnaden i sin helhet fick ny takbeklädnad 1911, då de gamla svarttjärade spånen byttes ut mot skifferplattor. Man kan vara tacksam att de, som då ville ha plåt på kyrktaket inte fick sin vilja igenom. Skiffret förmedlar ju något av samma färg och fasetterade verkan som det ursprungliga spåntaket. Vindskivorna är plåtklädda och taknocken helt av plåt.Län: Uppsala, Kommun: Östhammarhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003537http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003537http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003537RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23