21300000003493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003493Bebyggelse - anläggningVästervik kn, TÅNGERED 5:1 LOFTAHAMMARS KYRKALOFTAHAMMARS KYRKAHISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - LOFTAHAMMAR BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1617, 1900: 2020, 1995: 1030 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Lofta 1609. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i samhällets norra utkant på näset mellan Vivassen och Frisksjön. Till kyrkomiljön hör en äldre skolbyggnad, nu församlingshem, ålderdomshem och nyare skola. Prästgården återfinns i Askerum, ca 2 km väster om kyrkan. Socknen har en för nordöstra Småland typisk skärgårdstopografi, bestående av skogsmarker med minskande relief mot kusten, och en successivt tilltagande karghet. Till socknen hör Väderskärs fiskeläge med kapell från 1700-talet. Ön utgör riksintresseområde. Loftahammar ligger norr om Västervik. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett kapell i trä, det så kallade Hammars kapell uppföres troligen 1609. Kapellets övriga utformning är okänt. Från denna kyrka finns några dekorerade bräder i nuvarande kyrkans yttertak. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes i nära anslutning till kapellplatsen. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1756-60, under ledning av byggmästare Petter Frimodig, bestående av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti. Torn tillbyggdes i väster 1775-77 av länsbyggmästare Magnus Beurling. Sakristian i norr uppfördes 1780. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är uppförd i klassicerande stil, har vitkalkade fasader. Långhusmurarna uppbryts av stickbågiga fönsteröppningar med mellanliggande lisener. Det kraftiga tornet har små rektangulära muröppningar och stickbågiga ljudöppningar. Det täcks av en karnissvängd huv krönt av en balustrad och fyrkantig lanternin med svängt tak. Långhuset täcks av ett brant plåttäckt sadeltak, valmat i öster över koret. Ingångar i väster och söder, den senare har omfattning av lisener och ett ovalt fönster ovanför portalen. Koret har en ingång i söder och sakristian i väster. Kyrkorummet är täckt av ett vitmålat trätunnvalv vilket övergår i plana partier vid långväggarna. Väggarna är vitkalkade. Under orgelläktaren i väster tillkom en underbyggnad 1982 då man också satte igen korportalen som dock fortfarande är synlig. Samtidigt togs en dörr utifrån upp till sakristian. Predikstolen, med sin karakteristiska ängel på ljudtaket, är utförd av bildhuggaren Jonas Berggren 1761. Själva altaruppställningen är från 1787 men den nuvarande altarmålningen (Kristus på korset målad av Curt Wiberg) sattes in 1951. Den öppna bänkinredningen från 1883 fick sina höga treklöverformade gavlar avsågade till nuvarande rektangulära form år 1949. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den ursprungliga altartavlan, Jesus lidande i örtagården målad av Magnus Wicander 1787, är numera uppsatt ovanför dörren till sakristian. 1852-1951-års altartavla hänger nu på den norra väggen; den är en kopia av Fredric Westins Kristi uppståndelse utförd av Sven Gustaf Lindblom 1852. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2003. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1756-60 som ersättning för en träkyrka, Hammars kapell, från 1609. Som byggmästare omtalas Petter Frimodig från Linköping. Invigningen förrättades 1764 av biskop Petrus Filenius. Tornet uppfördes först 1775-77 av länsbyggmästare Magnus Beurling. Sakristian tillkom 1780. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat kor i öster. Torn i väster och utbyggs sakristia i norr. Ingång genom tornet samt genom mittportal på sydsidan. Separata ingångar till koret från sydsidan och till sakristian från väster. Murarna uppförda i gråsten och tegel. Slätputsad och vitkalkad, putsad gråmålad sockel. Taktäckningen utgörs av plåt, ursprungligen spån. EXTERIÖR - Ursprungsritningar saknas. Exteriören präglas av tidens blandstil med klassicerande inslag. Takfallet är högt men obrutet. Fasaderna pryds av pilastrar. Stickbågiga fönsteröppningar. Den tvåsprångiga tornportalen saknar omramning. Den södra mittportalen framhävs däremot genom en omfattning med lisener och ett ovanför liggande ovalt fönster. Den svängda tornhuven kröns av en lanternin med rokokomässiga drag. Tornkroppen uppvisar genom de små rektangulära fönstren en anknytning till äldre torn. Förutom ett igensatt fönster i koret och byte av takmaterial är exteriören sannolikt oförändras sedan tornets och sakristians tillkomst. INTERIÖR - Kyrkorummet präglas av sin tillkomsttid. Rummet täcks av ett ursprungligt trätunnvalv, som liksom de äldre trätunnvalven övergår i plana partier vid anslutningen till väggarna. Altaruppställningen härstammar från 1787. Altartavlan "Kristus på korset", målad av Curt Wiberg, är dock tillkommen först 1951. Den ursprungliga altartavlan "Jesu lidande i örtagården", målad av Magnus Wicander 1787, finns numera uppsatt över dörren till sakristian. På nordväggen en kopia av Fredric Westins altartavla "Kristi uppståndelse", målad av Sven Gustaf Lindblom 1852. Tavlan var under åren 1852-1951 insatt i altaruppställningen. Före 1787 saknades altarprydnad. Dekorationer fanns dock runt korfönstret ovanför altaret. Predikstolen med ursprunglig färgställning är utförd av Jonas Berggren 1761. Bänkinredningen tillkom 1883, de höga treklöverformade gavlarna blev dock avsågade vid renoveringen 1949. Orgelfasaden härrör från 1767 års orgel. I västpartiet tillkom 1982 en läktarunderbyggnad med panelade väggytor mot kyrkorummet. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Sockenbeskrivning Loftahammars socken är en utpräglad skärgårdsbygd med 300 större och mindre öar. Landskapet präglas av tjustbygdens karaktäristiska sprickdalar som går i NV-SO riktning. I söder gränsar socknen till Västerviks stad, i väster och norr till Lofta samt Västra Ed. Fynd finns från samtliga förhistoriska perioder. Två större gårdar med gamla anor finns i socknen. Bjursunds säteri är känt sedan 1300-talet. Säteriet har innehafts av flera kända släkter t.ex. Grip, Oxenstierna och Natt och Dag. I söder är Gränsö slott med byggnader från 1800-talet beläget. Här har också flera kända familjer bott t.ex. Fleetwood, Sparre och Piper. Socknens viktigaste näringar är jordbruk, skogsbruk, fiske och turism. I synnerhet fisket har varit viktigt med både havsfiske och inomskärsfiske. Inomskärs är fiskevattnen skiftade. I Källvik fanns från 1870-talet till 1943 en bad- och kuranstalt. De fåtaliga industrietableringarna har utgjorts av cementstensfabriker, stenhuggeri och en mindre plastindustri. Socknens servicefunktioner har varit koncentrerade till kyrkbyn men en större tätort saknas inom socknen. Loftahammar blev egen socken år 1600 och var fram till 1852 annexförsamling till Lofta. Inom socknen finns också Väderskärs kapell, beläget ytterst i havsbandet. I kapellets timmerväggar är årtalet 1663 inristat. Kyrkan Loftahammars kyrka stod klar 1760 och ersatte då Loftahammars kapell från 1609. Vem som tog fram ritningarna till den nya kyrkan är inte helt säkert. Kanske var det byggmästaren Petter Frimodig som var engagerad i bygget. Loftahammars kyrka har en mycket fin orgel byggd av Lars Wahlberg 1767. Instrumentet renoverades 1995-2000. Åren 1775-1777 kompletterades kyrkobyggnaden med ett torn i väster. Kyrkan präglas av en blandning av äldre stildrag och nyklassicism. Exteriört har takmaterialet ändrats från spån till tegel för att idag utgöras av kopparplåt. Eventuellt har också ett korfönster murats igen. Interiört har bänkinredningen bytts ut vid två tillfällen och altartavlan har bytts vid flera till fällen. Den nuvarande altartavlan installerades i kyrkan 1951. Den största förändringen av kyrkorummet är en läktarunderbyggnad som tillkom 1983. Under åren 2002-2004 lades kyrkorummets golv om. Kyrkogårdens historik Loftahammars kapell ska ha legat i anslutning till dagens kyrka. Exakt var är inte helt klarlagt. En uppgift säger att den nya kyrkan ska ha byggts en liten bit ifrån kapellet. Vid omläggningen av golvet i kyrkan 2002-2003 framkom dock tecken på att den gamla kyrkan låg innanför murarna till dagens kyrka. De äldsta gravvårdar som finns bevarade på Loftahammars kyrkogård är en samling av kalkstensvårdar från 1600-och 1700-talen tillsammans med tre kalkstenshällar från samma period. Två av de tre hällarna är monterade på väggen i vapenhuset. Den ena av dem har en tydlig inskription som berättar att gravhällen tillhört Magnus Gripenwald, Bjursund. Samme man har ett begravningsvapen på långhusets södra vägg från 1696. Den andra hällen är svårare att läsa men förefaller vara från 1666. En tredje häll ligger i södra delen av kvarter A och dess inskription är bortnött. De mindre kalkstenvårdarnas historia är inte närmare känd. De har olika utformning och inskriptionerna daterar de yngsta till mitten av 1700-talet. Att de inte står på sin ursprungliga plats är klart. Möjligen har de tidigare stått i det kapell som fanns på platsen innan kyrkan byggdes. Den äldsta gravvården på Loftahamamrs kyrkogård som enligt uppgift ska stå på sin ursprungliga plats är den Lybeckska gravvården öster om koret. Gravvården är av sandsten och restes 1776 över dåvarande ägaren till Bjursunds säteri Göran Henrik Lybecker. De äldsta delarna av Loftahammars kyrkogård förefaller vara de gravkvarter som ligger öster om koret och söder om långhuset. Inga synliga tecken som tyder på detta finns bevarade på kyrkogården men, det finns uppgifter om att kyrkogården ska ha utvidgats väster ut. När det gjordes har inom ramen för detta arbete dock inte gått att fastställa. Utvidgningen i väster bör ha gjorts före 1860 eftersom det på ett fotografi från detta år tydligt syns att området är i bruk. De äldsta avbildningarna och fotografierna visar att det tidigt fanns en stenmur väster om kyrkan vilken förefaller ha gått närmare kyrkan än den mur som finns idag. Denna mur var, enligt fotografierna, en enkel, kallmurad stenmur. Enligt en uppgift ska kyrkogården inte ha fått någon mur i väster förrän 1897. Kanske menar uppgiftslämnaren att det är detta år som den kanthuggna mur som idag står på platsen tillkommer. I sydvästra hörnet av den kallmurade stenmuren fanns ursprungligen en ingång till kyrkogården i form av en stiglucka. Denna bestod av två pelare ej omnämnt vilket material täckt av ett kupolformat, spånklätt tak. Denna ingång sattes igen 1805. I slutet av 1800-talet byggdes en ny ingång till kyrkan på samma plats. Det är den ingång bestående av två putsade portstolpar som avfärgats i vitt och täckts av kopparplåt som finns kvar än idag. Ingången försågs med smidda grindar men om detta var äldre grindarna som tidigare varit i bruk är inte känt. Stolparna syns tydligt på ett fotografi som dateras till någon gång mellan 1875 och 1883. En ingång till kyrkogården i öster upptogs 1865. Här byggdes en trappa av kanthuggen granit och ingången försågs med en smidd grind som skänktes av Johan Jansson i Aleglo. De äldsta fotografier som visar Loftahammars kyrka och kyrkogård är tagna från väster. Det är alltså framförallt kvarter A och i vissa fall kvarter B som syns på bilderna. Dessa visar upp en skog av gravvårdar, framförallt enkla träkors. Liksom på många andra kyrkogårdar i vårt län har trävårdarna här varit vanligt förekommande. Dessa är idag borta. På Loftahammars kyrkogård finns endast en kopia av en trävård i kvarter E. Söder om Loftahammars kyrkogård gick tidigare landsvägen mot Källvik. När det i början av 1900-talet blev aktuellt att utvidga kyrkogården visade det sig att det lämpligaste området låg söder om landsvägen. Kyrkogården kom alltså att delas av vägen. Den nya kyrkogårdsdelen stod klar 1918. Enligt kyrkovaktmästaren Bo Videberg drabbades Loftahammars socken hårt av spanska sjukan. En intressant fråga är om utvidgningen av kyrkogården var planerad sedan länge eller blev ett resultat av epidemin. Någon gång mellan 1933 och 1950 byggdes vägen om och drogs då istället norr om kyrkan. Den gamla landsvägens sträckning syns dock än idag på kyrkogården eftersom den har använts som gång och i väster markeras den av ett par granitstolpar. Idag är Loftahammars kyrkogård omgiven av en lummig trädkrans och flera av gångarna kantas av äldre trä. På de äldsta bilderna från sent 1800-talet ser man en tämligen kal kyrkogård. Det förefaller som att det är mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som man har börjar att plantera delar av trädkransen runt kyrkogården. Vid den här tiden tillkommer också de knuthamlade almar som kantar gångarna till kyrkans båda ingångar och till kyrkogården östra ingång. På en bild från 1920 har dessa träd vuxit till sig ordentligt. Idag finns en del av dessa träd kvar men flera har tagits bort p.g.a. ålder. I Kalmar läns museums topografiska arkiv finns bl.a. en samling av flygfotografier. För Loftahammars del är den äldsta av dessa bilder som visar kyrkan och kyrkogården från 1933. Bilden är tagen från sydväst och visar kyrkan, kyrkogården med den nya kyrkogårdsdelen, landsvägen och sockenstugan. På den gamla delen av kyrkogården är flera av gravplatserna belagda med grus. Av den nya delen av kyrkogården är det kvarter E och H som syns. Kvarter H är ännu inte i bruk men kvarter E är i det närmast fullbelagt. Möjligen är kvarterets nordvästra hörn ännu inte i bruk. Utmed gångarna har träd planterats. Av bilden framgår inte om kvarteret haft en traditionell uppdelning med köpegravar i kvarterets ytterkant och linjegravsområde i mitten. Gravvårdarna står i grus eller sand och mängden av vårdar talar för att området använts som linjegravsområde. Från 1950 finns en serie på tre flygfotografier som visar kyrkan och kyrkogården från väster, sydväst och söder. På samtliga bilder syns hela 1918 års utvidgning d.v.s. kvarteren E, F, G och H. Stora delar av gravkvarteren på den gamla kyrkogården är fortfarande belagda med grus. På den nya kyrkogårdsdelen är kvarter E fullbelagt, kvarter F till 75% belagt och ett fåtal platser i nordöstra hörnet av kvarter H. Kvarter E förefaller ha genomgått en förändring. Antalet gravvårdar är fortfarande stor men kvarteret ger ett mer ordnat intryckt. I norra delen av kvarter E kan man nu tydligt se tre rader med gravplatser som är omgärdade. Det finns även enstaka omgärdade gravar inne i kvarteret. Det kan man också se i kvarter F. Omgärdningarna förefaller vara i form av stenramar eller häckar. Samtliga gravplatser i kvarteren på nya kyrkogårdsdelen är belagda med grus. Ytterligare en flygbild finns från 1964. Nu har dock träden vuxit upp och skymmer mycket av kyrkogården. Majoriteten av gravplatserna som är synliga på bilden är fortfarande belagda med grus. I kvarter H förefaller den norra och östra rygghäcken ha planterats. Bilden visar också, liksom tidigare bilder, att gravvårdarna på en stor del av kyrkogården varit ställda i enkla rader, inte ryggställda. Omläggningen till ryggställda gravplaster görs i kvarter C och D efter ett förslag upprättat 1966-67. Kvarter A och B förefaller ha omlagts tidigare eftersom de på förslaget redan är inritade som ryggställda med häckar emellan. I kvarter E och F är endast de ostligaste raderna ryggställda enligt förslaget. Omläggningen av dessa kvarter har alltså gjorts senare men när är inte känt. Det senaste tillskottet till kyrkogården är en minneslund. Den anlades 1987 öster om kvarter E.Län: Kalmar, Kommun: Västervikhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003493RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23