21300000003465http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003465Bebyggelse - anläggningKnivsta kn, VASSUNDA 2:1 VASSUNDA KYRKAVASSUNDA KYRKAVassunda kyrka består av långhus med tresidigt avslutat kor, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkorummet nås via västtornets bottenvåning samt via långhusets sydportal. Söder om kyrkan finns en vitputsad stiglucka, murad i tegel på naturstensgrund. En liknande stiglucka i väster revs 1806. Sydost om kyrkan ligger en timrad och brädpanelad bod. Boden låg ursprungligen sydväst om kyrkan, och flyttades 1807 till sin nuvarande plats. Av den äldsta romanska kyrkan med smalare, absidförsett kor (koret utgrävt) återstår långhusets västra del. Senare under medeltiden, troligen under 1300-talet, förlängdes kyrkan österut till salkyrka med sakristia. Omkring 1400 uppfördes ett västtorn med hög spira, och i mitten av 1400-talet slogs tegelvalv i kyrkan. Från 1400-talet härstammade troligen också ett vapenhus i söder, som revs 1804. Det nuvarande tresidiga koret tillkom antagligen någon gång mellan 1682 och 1696. Vid en stor reparation 1804 under ledning av arkitekten Anders Andersson Sundström utvidgades sakristian norrut, fönstren förstorades och medeltidsvalven revs och ersattes med ett putsat trätunnvalv. En portal togs upp på tornets västsida. Vidare tillkom den nuvarande tornhuven. Den vitputsade kyrkan, under valmat sadeltak, är huvudsakligen uppförd av natursten. Den nyklassicistiska exteriören tillkom vid renoveringen 1804. Sedan dess har inga större ingrepp gjorts i kyrkan. Även interiören präglas av renoveringen i början av 1800- talet. Vid en restaurering 1954, som främst omfattade interiören, konserverades flera av 1700-talsinventarierna. Färgsättningen i övrigt anpassades till de framtagna äldre färgerna. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Vassunda kyrka är en salkyrka med torn i väster och ett tresidigt avslutat kor i öster. Kyrkan byggdes ursprungligen omkring år 1200 som en romansk kyrka i gråsten med smalare, absidförsett kor. Omkring år 1300 byggdes ett nytt kor av samma bredd som långhuset och en sakristia i norr. På 1400-talet välvdes kyrkan och målades invändigt. Ett vapenhus byggdes i söder. Detta är en byggnadshistoria som är typisk för många upplandskyrkor. På 1680-talet byggdes dock Vassunda kyrka om. Kyrkan förlängdes mot öster och försågs med ett tresidigt avslutat kor. I början av 1800-talet skedde sedan en genomgripande ombyggnad som fortfarande sätter sin prägel på kyrkan. Nya ritningar till kyrkan upprättades år 1803 och år 1804 byggdes kyrkan om under ledning av arkitekten och byggmästaren Anders Sundström från Nyköping. Ombyggnaden innebar att de medeltida valven och valvpelarna revs och ersattes av ett nytt putsat stickvalv av trä. Sakristian förlängdes mot norr, vapenhuset i söder revs och portalen murades igen. Tornets murverk reparerades och en ny tornhuv byggdes. Huven har en karaktäristisk profil med sin låga, lite tilltryckta form. Den kröns av ett plåtklätt kors. Ljudluckorna i tornet försågs med omfattningar i form av putsade pilastrar. Stora, rundbågiga fönster höggs upp. En ny ingång togs upp i tornets västra mur och dess bottenvåning gjordes om till vapenhus. Mitt på södra långsidan gjordes en ny portal och ett lunettfönster. Portalen försågs med putsad, kvaderindelad omfattning och ett överstycke i form av ett konsolburet listverk. Fasaderna spritputsades, men listverk, omfattningar och kvaderindelningar slätputsades. Spritputsade fasadpartier avfärgades i rosa och slätputsade partier i grått. Därmed hade kyrkan fått en stilenlig nyklassicistisk dräkt i tidens smak. Den nuvarande vita färgsättningen härstammar från 1912 då fasader och tak reparerades. På senare år har fasaderna försetts med en grov stänkputs som tyvärr delvis suddat ut de tidigare skillnaderna mellan slätputsade och spritputsade ytor. Enligt Ragnar Josephsons beskrivning i Sveriges kyrkor är de medeltida takstolarna till större delen bevarade. Det är möjligt att även en del av underbrädningen är medeltida. Vid takomläggningen 2005 dokumenterades breda, handbilade bräder på en del av norra takfallet. Vassunda kyrka är en salkyrka med torn i väster och ett tresidigt avslutat kor i öster. Kyrkan byggdes ursprungligen omkring år 1200 som en romansk kyrka i gråsten med smalare, absidförsett kor. Omkring år 1300 byggdes ett nytt kor av samma bredd som långhuset och en sakristia i norr. På 1400-talet välvdes kyrkan och målades invändigt. Ett vapenhus byggdes i söder. Detta är en byggnadshistoria som är typisk för många upplandskyrkor. På 1680-talet byggdes dock Vassunda kyrka om. Kyrkan förlängdes mot öster och försågs med ett tresidigt avslutat kor. I början av 1800-talet skedde sedan en genomgripande ombyggnad som fortfarande sätter sin prägel på kyrkan. Nya ritningar till kyrkan upprättades år 1803 och år 1804 byggdes kyrkan om under ledning av arkitekten och byggmästaren Anders Sundström från Nyköping. Ombyggnaden innebar att de medeltida valven och valvpelarna revs och ersattes av ett nytt putsat stickvalv av trä. Sakristian förlängdes mot norr, vapenhuset i söder revs och portalen murades igen. Tornets murverk reparerades och en ny tornhuv byggdes. Huven har en karaktäristisk profil med sin låga, lite tilltryckta form. Den kröns av ett plåtklätt kors. Ljudluckorna i tornet försågs med omfattningar i form av putsade pilastrar. Stora, rundbågiga fönster höggs upp. En ny ingång togs upp i tornets västra mur och dess bottenvåning gjordes om till vapenhus. Mitt på södra långsidan gjordes en ny portal och ett lunettfönster. Portalen försågs med putsad, kvaderindelad omfattning och ett överstycke i form av ett konsolburet listverk. Fasaderna spritputsades, men listverk, omfattningar och kvaderindelningar slätputsades. Spritputsade fasadpartier avfärgades i rosa och slätputsade partier i grått. Därmed hade kyrkan fått en stilenlig nyklassicistisk dräkt i tidens smak. Den nuvarande vita färgsättningen härstammar från 1912 då fasader och tak reparerades. På senare år har fasaderna försetts med en grov stänkputs som tyvärr delvis suddat ut de tidigare skillnaderna mellan slätputsade och spritputsade ytor. Enligt Ragnar Josephsons beskrivning i Sveriges kyrkor är de medeltida takstolarna till större delen bevarade. Det är möjligt att även en del av underbrädningen är medeltida. Vid takomläggningen 2005 dokumenterades breda, handbilade bräder på en del av norra takfallet.Län: Uppsala, Kommun: Knivstahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003465http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003465http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003465RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23