21300000003155http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003155Bebyggelse - anläggningUmeå kn, LANTBON 13 TEGS KYRKATEGS KYRKAHISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Kyrkan i Teg i stadsdelen med samma namn i Umeå byggdes 1967 av byggnadsfirman Lindén & Danielsson från Umeå efter ritningar av Carl Hampus Bergman. Det är en helt modernistisk kyrka av betong, som utgör norra delen av ett trelängat byggnadskomplex med församlingslokaler i östra och södra längorna. Kyrkorummet är i det närmaste kvadratiskt. Koret är orienterat mot gården i söder. Huvudingången befinner sig i ett nordligt murframsprång som leder in till ett vapenhus. En annan ingång återfinns till vänster om altaret och för mot östra längan. Exteriören har en originell komposition med kubistiskt utformade block i ljust gulbrunt. Mittpartiet höjer sig över sidopartierna. Fönstren är stora och har rektangulär form. Taken är platta och klädda med plåt och papp. Innertaket är klätt med skivor av träfiber färgade i blått. Sittplatserna utgörs av fasta, öppna bänkar. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Tegs kyrka har en stomme av gjuten betong. Planen är närmast kvadratisk, taken är platta. Fasaderna är uppbyggda av ljust gulbruna betongelement. Takbeklädnad är plåt och papp. Församlingsdelen, som är byggd i vinkel, har mörkröda tegelfasader. Framför kyrkan står en hög och smal kampanil i grå betong. Kyrkorummet har ett högt mittskepp och lägre sidoskepp. Fasadernas betongelement präglar även kyrkorummets väggar. Taket är täckt med blå träfiberskivor. Stora rektangulära fönster belyser kor och långhus. Bänkinrednigen är fast i öppna kvarter. Golvet är lagt i kalksten. KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998. Teg är en stadsdel som är belägen på södra sidan av umeälven, sedan 1622 granne med Umeås stadskärna. Under medeltiden var Teg en jordbruksby. Under 1700- och 1800-talen tillkom skeppsvarv, tjärhov och bryggeri, under 1900-talet flera stora industrier, bl.a. Volvo. Industrialiseringen och närheten till Umeå centrum gjorde att Teg blev alltmer stadsmässigt. Sedan kustlandsvägens tid har Umeås vägförbindelser söderut passerat Teg. E4:ans utbyggnad i slutet av 1960- och början av 1970-talet resulterade i att Teg klövs i en östlig och västlig del, med den breda trafikleden som barriär. Tegs municipalsamhälle bildades 1924 och först på 1960-talet uppgick Teg i Umeå kommun. Fortfarande finns dock en särskild lokalpatriotisk stolthet hos tegsbor, som inte sällan framhåller att de bor på rätt sida om älven. I kyrkligt hänseende hörde Teg till Umeå landsförsamling fram till 1963. Avståndet till församlingskyrkan på Backen och den snabba befolkningstillväxten motiverade att Teg bröt sig ur för att bygga en egen rymlig kyrka (ursprungligen 700 sitt-platser). Den stora bristen på hobby- och samlingslokaler på Teg medförde att stor vikt lades vid sådana utrymmen i lokalprogrammet.Län: Västerbotten, Kommun: Umeåhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003155http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003155http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003155RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23