<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000003134</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003134</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Sorsele                        kn, KYRKAN 1 SORSELE KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>SORSELE KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Sorsele kyrka är belägen på ett näs vid Vindelälven och på platsen för tidigare kyrkor uppförda 1677 respektive 1744. Nuvarande kyrkan uppfördes 1859-60 efter ritningar av Ludvig Hedin och enligt traditionen av byggmästaren Johan Petter Lundberg från Teg. Kyrkan är en av de bäst bevarade i övre Norrland från nyklassicismens tid. Det är en treskeppig hallkyrka av panelklätt resvirke med västtorn och tillbyggd, polygonal sakristia i öster. Fasaderna uppvisar en rik panelarkitektur med fältindelning och lister. Kor och långhus med det förhöjda mittskeppet står under sadeltak. Även interiören är panelklädd. Mittskeppet täcks av ett tredingstak. Altartavlan är signerad "L Ferlén 1867" och en kopia av Fredrik Westins altartavla från 1823 i Kungsholms kyrka, Stockholm. Den flankeras av kopplade, marmorerade pelare , tillkomna vid en restaurering 1908 men markerade på de ursprungliga ritningarna. Upprustning, isolering och målning utfördes även 1929, då av Kjell Wretling och med ombyggnad av läktare och bänkar; 1954, då en dopplats anordnades vid norra väggen med glasmålning av Torsten Nordberg, samt 1988-89 av Rolf Sixtensson.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1993-1999

Kyrkans tidiga historia i Sorsele sammanfaller med kolonisationen av området, som inleddes med lappmarksplakatet 1673. Året efter kom den första komministern, Henrik Lyckselius, till Gillesnuole, som i huvudsak blev en samisk kyrkplats. Omkring 1677 flyttade Lyckselius permanent till Sorseleholmen och hans nybygge på prästbordet blev förmodligen början till dagens tätort Sorsele. Han byggde även en predikostuga, som ersattes av ett litet enkelt fyrkantigt kapell 1693 och av en något större men fortfarande mycket enkel kyrka 1744. Sorsele förblev kapellförsamling under Lycksele fram till 1821. Den gamla kyrkan var i dåligt skick och befolkningen växte snabbt, så behovet av en ny kyrka var stort, men p.g.a. missväxtår och knappa resurser dröjde det fram till 1860 innan församlingen kunde inviga den kyrka som fortfarande står kvar.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Västerbotten, Kommun: Sorsele</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003134</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003134</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003134</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>