21300000003093http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003093Bebyggelse - anläggningKnivsta kn, HUSBY-LÅNGHUNDRA 10:1 HUSBY-LÅNGHUNDRA KYRKAHUSBY-LÅNGHUNDRA KYRKAHusby - Långhundra kyrka ligger i gammal kulturbygd. Här fanns farbar vattenled mot Uppsala ännu under äldre medeltid. Mellan Gottröra och Husby - Långhundra är vattendelaren belägen, härifrån rinner åarna ned mot saltsjön. Det är en långhuskyrka uppförd i gråsten, med sadeltak och vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Invändigt är det en salkyrka, långhus med tre stjärnvälvda travéer och fullbrett kor täckt av ett senmedeltida stjärnvalv. Det nuvarande långhusets västra del utgjorde långhus till den romanska kyrka, vars sakristia och absidförsedda kor revs då kyrkan byggdes ut omkring år 1500. Vapenhuset tillkom redan år 1462. De två västra valven slogs under 1400-talets senare hälft. Fönsterförstoringar har förekommit under sent 1200-tal, 1751 och 1815 då fönstren fick sin nuvarande enhetliga form. Skiffertak lades 1915. Nuvarande interiör är resultatet efter arkitekt Ärland Noréens restaurering 1933, då bland annat de medeltida kalkmålningarna framtogs och konserverades, och spåren efter 1881-års hårda restaurering försvann. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Kyrkans planform och uppbyggnad är resultatet av flera om- och tillbyggnader under medeltiden och även senare. Den ursprungliga kyrkan byggdes på 1100-talet eller omkring år 1200 som en romansk kyrka med långhus och smalare kor, eventuellt försett med absid. De västra delarna av kyrkan är kvar sedan denna tid. Den ursprungliga kyrkan hade en sakristia av vilka grundmurarna är synliga väster om den nuvarande sakristian. Den första sakristian byggdes på 1300-talet eller i början av 1400-talet. År 1462 byggdes vapenhuset i söder. Byggnadsåret nämns på en inskrift på väggen i vapenhuset på sidan om porten till långhuset. Samtidigt välvdes den ursprungliga kyrkan och pryddes med målningar. Innan dess hade kyrkan troligen platt trätak. Omkring år 1500 revs det gamla koret och kyrkan utvidgades åt öster och förvandlades till en långsträckt salkyrka. Den nya delen välvdes och en ny sakristia byggdes i norr. Den gamla sakristian revs, utom dess östmur som blev västmur i den nya sakristian. Därmed hade kyrkan fått sin slutliga form. Kyrkans planform och uppbyggnad är resultatet av flera om- och tillbyggnader under medeltiden och även senare. Den ursprungliga kyrkan byggdes på 1100-talet eller omkring år 1200 som en romansk kyrka med långhus och smalare kor, eventuellt försett med absid. De västra delarna av kyrkan är kvar sedan denna tid. Den ursprungliga kyrkan hade en sakristia av vilka grundmurarna är synliga väster om den nuvarande sakristian. Den första sakristian byggdes på 1300-talet eller i början av 1400-talet. År 1462 byggdes vapenhuset i söder. Byggnadsåret nämns på en inskrift på väggen i vapenhuset på sidan om porten till långhuset. Samtidigt välvdes den ursprungliga kyrkan och pryddes med målningar. Innan dess hade kyrkan troligen platt trätak. Omkring år 1500 revs det gamla koret och kyrkan utvidgades åt öster och förvandlades till en långsträckt salkyrka. Den nya delen välvdes och en ny sakristia byggdes i norr. Den gamla sakristian revs, utom dess östmur som blev västmur i den nya sakristian. Därmed hade kyrkan fått sin slutliga form.Län: Uppsala, Kommun: Knivstahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003093http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003093http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003093RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23