21300000003039http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003039Bebyggelse - anläggningVimmerby kn, FRÖDINGE 59:1 FRÖDINGE KYRKAFRÖDINGE KYRKAFÖRSAMLING 1995 - FRÖDINGE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1332, 1900: 1905, 1995: 1085 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett högt läge på terrasskant centralt i det kuperade samhället. Strax söder om kyrkan står en klockstapel från 1694, byggd av Lars Broddesson Höflin. Till kyrkomiljön hör prästgård, arrendebostad och ett nyare församlingshem. Samhället som präglas av mejeriindustrin omges av höga skogsklädda berg med insprängd, lägre liggande åkermark. Kyrkbyn ingår i större riksintresseområde. Frödinge ligger strax nordost om Vimmerby. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den timrade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med oktogonalt mittparti och ett vapenhus i väster; på korpartiet norra sida finns en sakristia murad av sten. I: Vid restaurering 1950 påträffades under den befintliga kyrkans golvläggning grundmurar efter en äldre träkyrka med salformad plan. En del timmer från den rivna kyrkan påträffades sekundärt använt i den nuvarande kyrkans äldsta golv. På flera av bjälkarna och plankorna syntes spår av figurativ bemålning. Målningarna hör stilmässigt till höggotiken och kan dateras till 1300-talet. Vid timmerkyrkans västgavel har funnits ett torn av okänd ålder och på korpartiets norra sida den ännu befintliga sakristian, troligen medeltida. Kyrkorummet tycks ha varit välvt med kryssvalv. Riven, förutom sakristian, i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1739 av byggmästaren Jonas Sandahl, intill föregångarens kvarstående sakristia. Vapenhuset i väster färdigbyggdes 1757. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans timrade stomme är utvändigt helt spånklädd. Exteriören kännetecknas av den höga och branta takresningen i två fall, vilka likt säteritaken åtskiljs av ett lågt väggparti. Samtliga takfall är numera plåttäckta. Fönsteröppningarna är upptill tresidigt avslutade. Ingångar i väster via vapenhuset samt direkt till korpartiet i söder. Timmerväggarna är invändigt blottade och stöttas med stående följare, somliga illusoriskt målade för att likna pilastrar. Kyrkorummet täcks av ett plant innertak. På väggar och innertak finns en välbevarad målningsskrud, bestående av dekorativa draperimålningar respektive figurativa bildfält, omgivna av kraftig akantusornamentik. För kyrkans utsmyckning kontrakterades mäster Hans Brachwagen 1741. Interiören har genomgått flera genomgripande restaureringar under 1900-talet. Vid restaureringen 1950-51 efter förslag av arkitekt Johannes Dahl erhöll kyrkorummet sin nuvarande utformning. En pärlspontbeklädnad från 1904 avlägsnades och de därmed avtäckta målningarna konserverades. Den öppna bänkinredningen, likaså från 1904, ersattes av en sluten, för att bättre harmoniera med kyrkorummet ålderdomliga karaktär. Äldre färglager framtogs på den bevarade inredningen. Predikstolen från 1626 är förvärvad från Santa Gertruds kyrka i Västervik. Altaruppsatsen är förfärdigat av mäster Anders Dahlström d ä 1745. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av medeltida inventarier återstår ett triumfkrucifix. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. Frödinge är en medeltida församling och nämns första gången i skrift 1370 som Ffrødhunga sokn. Socknen hade under medeltiden och 1500-talet samma omfattning som den nuvarande. Socknen gränsar till Locknevi och Djursdala i norr, Vimmerby och Tuna i väster och söder och Hjorted i öster. Inom socknen finns en större mängd småsjöar insprängda i den i övrigt dominerande skogsmarken. Socknen rymmer många spår av förhistoriska aktiviteter som exempelvis mindre gravfält från järnåldern. Även sockennamnet har ofta förknippats med förhistorien genom sammansättningen med guden Frö. Jord- och skogsbruk har långt fram i tiden varit dominerande näringar tillsammans med mindre industrier såsom sågar och cementgjuterier. Frödinge mejeri startade sin verksamhet 1929 och präglar idag Frödinge samhälle. Samhället ligger omgärdad av skogsklädda berg med insprängd, lägre liggande åkermark. Kyrkbyn ingår i ett större riksintresseområde för kulturmiljövården, där bl a också Toverums herrgård ingår. Kyrkan På platsen för den nuvarande kyrkan har tidigare funnits två kyrkor. Den första bör ha uppförts under tidig medeltid och den andra under 1300-talet då den första kyrkan brann. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1739 med ett åttkantigt kyrktorn och rakslutet kor i öster. I norr sammanbyggdes den med sakristian i sten från den gamla kyrkan. Byggmästare var Johan Sandahl, Eksjö. Kyrkan har plåtklätt säteritak och spånklädda fasader. Invändigt är tak och väggar rikt dekorationsmålade. Kyrkogårdens historik På platsen för Frödinge kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden. Lite är dock känt om den gamla kyrkogården. Den första skriftliga uppgiften som framkommit i källmaterialet är från 1828. Det är en beskrivning av kungliga hovpredikanten, prosten över Tuna och Sevede samt kyrkoherden i Frödinge Herr magister Anders Drangels och hans hustru friherrinnan Johanna Stjernflodts gravsten. Makarna dog 1794 respektive 1768. Stenen står idag uppställd i anslutning till kyrkogårdens minneslund. I en odaterad beskrivning av Frödinge kyrka i antikvarisk topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, står också kyrkogården omnämnd. Den ska ha omgivits av en kyrkobalk i form av ett träplank med tak. På kyrkogården ska flera kyrkobodar ha stått, varav en kallades hedningahuset. På ett fotografi från 1915 ser man kyrkan från söder med klockstapeln framför. Närmast södra långhusväggen och runt klockstapeln finns en samling trävårdar samt enstaka stenar. Ett antal större gravstenar är uppställda i förgrunden. Området är gräsbevuxet och genomkorsas av ett par grusgångar. Spridda över området finns också ett antal vintergröna buskar. En bild tagen av Allan Berglund 1917 visar gjutjärnsstaketet som än idag avgränsar kyrkogården i väster, samt innanför staketet en rad unga lindar. År 1933 omtalas kyrkogårdens cypresser i en tidningsartikel. De ska ha varit tuktade i cylinderform och kanta alla gångar på kyrkogården. När de planterades är inte känt men på flygbilder från 1957 kan man fortfarande få en uppfattning om hur det måste ha sett ut. Bilderna visar att cypresserna mestadels varit planterade parvis längs med gångarna som går i nord-sydlig eller öst-västlig riktning på kyrkogården. Cypressernas storlek och form varierar från höga spetsiga till låga runda. Idag finns ett fåtal av dem kvar i form av en rad oklippta cypresser i västra delen av kvarter B, A och E. Vad som ännu på bilderna från 1957 förefaller vara kyrkogårdens huvudgång går från ingången i söder och fram till kyrkan. Denna gång binder samman kyrkan och kyrkbyn. År 1957 domineras kyrkogården av gravplatser med grus och omgärdningar av olika slag. Undantaget är linjegravsområdet i kvarter A och E som är insått med gräs. Kyrkogården omges av en krans av höga lindar varav flera finns kvar än idag. År 1946 utvidgades kyrkogården i öster. Utvidgningen genomfördes efter förslag av länsarkitekten Åke Strindberg, Kalmar, som omarbetar ett förslag av Erik Palmgård, Västervik. Omarbetningen skedde eftersom församlingen önskade att gravvårdarna skulle ha en öst-västlig riktning. Marken som användes tillhörde prästlönebostället. Den gamla kyrkogården avgränsades dels av en trädrad med lindar och dels av en kallmurad stödmur i kanthuggen natursten. Den södra delen av muren byggdes 1911 men den norra, närmast kyrkan, är äldre. Vid utvidgningen justerade man muren så att den fick samma höjd längs med hela sträckningen. Det nya området bestod då som idag av gräsytor avdelade med grusgångar. På ett fotografi från 1946 har området avdelats i kvarter med hjälp av nyplanterade häckar, troligen tuja. Dessa har senare tagits bort. Nästa stora dokumenterade förändring på kyrkogården utfördes 1972. Då hade träden som växer längs med staketet i väster blivit så stora att de hotar att skada gjutjärnsstaketet. År 1975 fick församlingen tillstånd att ta bort hälften av träden. År 1996 anlades en minneslund mellan de båda grindarna på kyrkogårdens västra sida. Vid samma tillfälle kompletterades urnlunden ned häckar och träd.Län: Kalmar, Kommun: Vimmerbyhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003039http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003039http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003039RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23