21300000002993http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002993Bebyggelse - anläggningMörbylånga kn, SMEDBY KYRKA 1:1 SMEDBY KYRKASMEDBY KYRKAHISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53, norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salkyrka med smalare, rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Ingång till kyrkorummet i väster. Ursprungligen fanns även en ingång i söder. Denna murades igen 1952. I övrigt är exteriören i det närmaste oförändrad sedan byggnadstiden med lanterninkrönt torn och vitputsade murar genombrutna av rundbågiga fönsteröppningar. Vid samma tillfälle, 1952, undergick interiören en kraftig förändring, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum, som ramar in altaret, byggdes och kom koret att avskiljas från kyrkorummet i övrigt. Taket täcks av ett femsidigt, brutet trävalv. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Vid flera tillfällen mellan 1813 och 1846 diskuterades en sammanbyggnad av Smedby och Södra Möckleby kyrkor. 1848 fattade de båda församlingarna dock det definitiva beslutet att bygga var för sig. Smedby kyrka uppfördes 1851-53 av Peter Isberg efter ritning upprättad 1843 av Johan Adolf Hawerman. Den nya kyrkan byggdes norr om den medeltida kyrkan. Invigningen förrättades den 17 juli 1853 av prosten Erik Gustaf Brunér. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med ursprungligen rakt avslutad korvägg och utbyggd, femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Genom sidorum på ömse sidor om altaret samt tunnvalv har koret 1952 avskilts från kyrkorummet i övrigt. Huvudingång i väster, ursprungligen även en ingång mitt på sydsidan. Separat, senare upptagen ingång till sakristian från öster. Kalkstensmurar, spritputsade och avfärgade i vitt. Enkupigt tageltak på kyrkobyggnaden, på torn- och sakristietak kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören utförd enligt 1849 års ritning, men i förenklad form, främst beträffande tornets och portalernas utformning. Sydportalen har senare igenmurats och en sakristieingång har upptagits i öster, i vilken material från sydportalen har återanvänts. För övrigt är exteriören oförändrad. INTERIÖR - Kyrkorummet täcks av ett femsidigt, brutet trävalv i enlighet med Hawermans ritning. Interiören är i övrigt kraftigt förändrad, främst genom renoveringen 1952, då koret byggdes om. Altaruppställningen är ursprungligen utförd av Ander Dahlström d ä 1755. Flera av dess skulpturer är emellertid utspridda i kyrkan. Vid överförandet till den nya kyrkan försågs dessutom mittpartiet med en ny tavla, "Jesus i Getsemane", målad av Nils J Jonsson, vilken 1958 ersattes med en ny tavla, "Kristi uppståndelse", målad av Axel Smith. (Jonssons altarmålning återfinns i ena sidorummet.) Ursprungligen omgavs såväl predikstolen som altaruppställningen av en draperimålning, också utförd av Jonsson. På korväggen ovan för fanns ett lunettfönster, numera endast synligt från utsidan. Predikstolen är utförd 1698, förmodligen av Anders Colleur, och försågs 1783 med ornament av Anders g Wadsten. Bänkinredningen är förmodligen ursprunglig men moderniserad, och sidogångarna har tillkommit i senare tid. Läktaren är från kyrkans tillkomsttid, medan orgelfasaden tillhör 1896 års orgel. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Kyrkogårdens historik På en karta från 1641 finns både kyrkan med kyrkogården och prästgården utritad. Det finns inga ingångar markerade men i det sydöstra hörnet är ett litet hack mot öster i muren. På en avmätningshandling från 1735 finns kyrkogården avbildad. Den är rektangulär runt om kyrkan och i det nordöstra hörnet liksom i det sydvästra är det markerat ingångar. Frigelius tecknade kyrkan både från norr och söder 18 år senare, år 1753. Han har ritat en mur som ser ut att vara av flera lager rektangulära stenar, troligen kalksten. I det sydvästra hörnet har Frigelius av bildat ett porthus åt söder och en mindre ingång åt väster, in till prästgården. Även på den norra sidan har han ritat ett porthus troligen är det samma läge som den nuvarande ingången. På ytterligare en lantmäterikarta från 1786 har allén fram till ingången i det nordöstra hörnet tillkommit. I sydväst går en väg fram till ingången i det sydvästra hörnet. En tunnare mur skiljer kyrkogården från prästgården som nu utgörs av flera byggnader och liknar en kringbyggd gård. På 1950-talet togs beslutet att så in de grusgångar som fanns på kyrkogården då folk tyckte det var jobbigt att gå på gruset och istället gick bredvid.Under de närmsta årtiondena, 1960- och 70- talen, gjordes ytterligare förändringar på kyrkogården. Då togs många omgärdningar bort och gravplanerna besåddes med gräs. År 1992 renoverades delar av kyrkogårdsmuren och renoveringen gjordes med den befintliga stenen. 2005 var det dags att reparera den västra muren. En gravkarta upprättades år 1993. Efter att detta gjordes har ytterligare häckar som då omgärdade gravplatserna tagits bort. En minneslund anlades i den östra delen av kyrkogården i det öppna partiet sydöst om kyrkobyggnaden 2006.Län: Kalmar, Kommun: Mörbylångahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002993http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002993http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002993RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23