<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002988</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002988</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Håbo                           kn, SKOKLOSTER 3:1 SKOKLOSTERS KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>SKOKLOSTERS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Skoklosters kyrka, belägen på Skofjärdens strand vid Skoklosters slott, räknas till ett av de viktigaste monumenten bland Mälardalens tegelkyrkor. Den anlades som klosterkyrka för cisterciensernunnor, men fungerade även som sockenkyrka. Klosterbyggnaderna är numera helt förstörda. På en höjd ca en kilometer nordväst om kyrkan ligger ruinen efter en äldre föregångare, den så kallade Flasta mur, en romansk kyrka med smalare absidförsett kor och västtorn. 

Kyrkan är en treskeppig basilika, med rakslutet kor av samma bredd som mittskeppet. På korets södra sida ligger det Wrangelska gravkoret, som troligen stod klart 1639. Sakristian är sekundärt inrymd i den östligaste delen av norra sidoskeppet. Kyrkans ingång är belägen i väster. Strax intill kyrkans sydvästra hörn står en klockstapel, uppförd 1743. 

Kyrkan påbörjades troligen i mitten av 1200-talet, och högaltaret invigdes under 1280-talet. Kyrkan planerades med sexdelade valv av samma typ som i Lunds domkyrka, men välvdes med ribbkryssvalv först efter en eldsvåda i slutet av 1200-talet. Samtidigt tillkom strävpelare i norr och söder, varav spår är synliga på norra ytterväggen. Sakristian inrättades norr om koret, och de nuvarande strävpelarna vid västra gaveln uppfördes. Efter avslutade arbeten återinvigdes kyrkan år 1300. I slutet av 1400-talet pågick stora byggnadsarbeten, bl.a. ombyggdes och sänktes södra sidoskeppets valv, och ovanpå detta uppfördes en välvd gång in till en läktare i kyrkans västra del. 1503 härjades klostret av en eldsvåda, och byggnadsarbeten påbörjades igen, klosterbyggnaderna blev dock aldrig helt färdiga. 

Efter reformationen fick kyrkan förfalla, tills Herman Wrangel bekostade en renovering 1620-24. Yttertaket gjordes flackare, södra sidoskeppet byggdes om till magasin och en takryttare uppfördes i väster. Takryttaren togs bort på 1730-talet, då även sträpvelarna mot norr tillkom och norra sidoskeppets tak sänktes. En restaurering 1893-94 under arkitekten Emil Langlets ledning innebar bl.a. att fasaderna befriades från 1600- och 1700-talets vitlimning, ny ingång togs upp i söder och södra sidoskeppets övre våning togs bort. Vidare lades golvet om i långhusets mittgång, bänkkvarteren fick brädgolv och ornamentala kalkmålningar tillkom på valv och arkadbågar. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996
Skoklosters kyrka är en treskeppig basilika uppförd med skalmurar i tegel. Kyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande cistercienserorden. Det är en av de äldsta tegelkyrkorna i mälardalen i gotisk stil och hör till den grupp klosterkyrkor som verkade normgivande för byggandet av sockenkyrkor i Uppland, framförallt vad gäller utformningen av fönster och portaler samt fasadblinderingar. Till klostret hörde ett flertal byggnader av vilka några fanns bevarade när kyrkan avbildades av Peringskiöld på 1690-talet. Kyrkan och klostret drabbades av eldsvådor både 1503 och på 1560-talet. Skoklosters kyrka kom under 1300-talet även att fungera som församlingskyrka, då den gamla kyrkan i Flasta övergavs. Skoklosters kyrka är en treskeppig basilika uppförd med skalmurar i tegel. Kyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande cistercienserorden. Det är en av de äldsta tegelkyrkorna i mälardalen i gotisk stil och hör till den grupp klosterkyrkor som verkade normgivande för byggandet av sockenkyrkor i Uppland, framförallt vad gäller utformningen av fönster och portaler samt fasadblinderingar. Till klostret hörde ett flertal byggnader av vilka några fanns bevarade när kyrkan avbildades av Peringskiöld på 1690-talet. Kyrkan och klostret drabbades av eldsvådor både 1503 och på 1560-talet. Skoklosters kyrka kom under 1300-talet även att fungera som församlingskyrka, då den gamla kyrkan i Flasta övergavs.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Uppsala, Kommun: Håbo</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002988</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002988</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002988</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>