21300000002857http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002857Bebyggelse - anläggningGotland kn, TRÄKUMLA KYRKOGÅRDEN 1:1 TRÄKUMLA KYRKATRÄKUMLA KYRKADen medeltida stenkyrkan består ett rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor. De tjocka murarna i långhusets västra del var menade att bära upp ett aldrig fullbordat torn; befintlig träöverbyggnad tillkom 1917, då kyrkan restaurerades efter att ha stått öde sedan 1868. Koret uppfördes vid 1200-talets mitt, medan långhuset (med tornmurar) tillkom under 1200-talets senare hälft. Enligt en latinsk inskrift invid triumfbågen invigdes kyrkan 1287. Karakteristisk för exteriören är den kraftiga, höga tornhuven (spiran); den är åttkantig och har klockvåning med ljudgluggar under skärmtak. På södra sidan finns långhusets spetsbågiga perspektivportal och korets rundbågsportal (jfr Fole och Othem) med medeltida järnsmidesprydd dörr. Den rundbågiga nordportalen (nu igenmurad) har en enklare utformning. Fönsteröppningarna är små och få till antalet. Kor, långhus och tornrum täcks invändigt av varsitt tältvalv. En smal triumfbåge skiljer koret från långhuset. Kalkmålningarna (scener ur Olofsagan) på långhusets östvägg är utförda av "Passionsmästaren" vid 1400-talets mitt. Rest av medeltida glasmålning finns i korfönstret. I långhuset finns två medeltida sidoaltaren bevarade. Kyrkan restaurerades 1951 efter arkitekt Lennart Thams förslag. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. Reviderat vid inskrivningen 2002Träkumla kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Kyrkans äldsta del är koret, som byggdes vid mitten av 1200-talet. Långhuset och tornet tillkom i slutet av samma århundrade. En numera nästan helt utplånad inskrift i långhuset anger 1287 som invigningsår för denna del av kyrkan. Under cirka 50 år i slutet av förra århundradet stod kyrkan öde, så att bl. a. yttertak och tornhuv förstördes. 1917 restaurerades den och togs återigen i bruk, då nya faltak lades på kor och långhus och tornhuven rekonstruerades. De rester av utvändig puts som då fanns kvar avlägsnades. Merparten av inventarierna, som under ödetiden förvarats i Gotlands fornsal, återbördades till kyrkan. Bänkinredning och predikstol stod dock kvar i kyrkan även då den inte användes.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002857http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002857http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002857RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23