<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002853</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002853</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Gotland                        kn, TINGSTÄDE KYRKOGÅRDEN 1:1 TINGSTÄDE KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>TINGSTÄDE KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Tingstäde var tidigt en centralpunkt på norra Gotland. Kyrkan är belägen på västra sidan av den ås där huvudvägen går, söder om åsen ligger Tingstäde träsk. Den norra stigluckan uppfördes 1762 av material från den rivna medeltida prästgården. Som inkörsport till prästgården fungerade troligen den bevarade trappstegsportalen, från 1300-talet, norr om kyrkan. Kyrkan, som är uppförd av kalksten, består av ett tvåskeppigt långhus, smalare rakslutet kor i öster, med nordlig sakristia, samt västtorn. Långhuset är äldst, 1100-talets senare hälft. Vid 1200-talets mitt revs ett tidigare absidkor och nuvarande kor med sakristia uppfördes, liksom tornets nedre del. På 1300-talet påbyggdes tornet till sin nuvarande ansenliga höjd (55 m). Exteriören präglas i hög grad av det ståtliga tornet, med sidogallerier i norr och söder, kolonnettförsedda ljudgluggar i fyra våningar sidogavlar och åttkantig spira. Långhuset, det lägre koret samt sakristian täcks av sadeltak. Av kyrkans fyra romanska portaler är tornportalen ståtligast. Långhusportalens fint huggna fågelkapitäl  har tillskrivits den anonyme stenmästaren Calcarius , 1200-talets förra hälft. Långhusets fyra kryssvalv uppbärs av en kort, kraftig mittkolonn, vars kapitäl har intressant figurskulptur tillskriven  Calcarius . Kor, ringkammare och sakristia täcks av varsitt kryssvalv. Ringkammaren sammanbinds med långhuset genom två bågar uppburna av en kort pelare, korets triumfbåge är spetsbågig. Sakristiingångens reliefprydda tympanonfält härrör troligen från det tidigare absidkorets korportal, 1100-tal. I koret finns medeltida kvadermålning bevarad samt draperimålningar från omkring 1700. Ringkammaren har målade helgonbilder från 1300-talet och nytestamentlig scen från 1700 talets början. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.Kyrkan i sin helhet uppfördes på medeltiden och utgjorde en av Gotlands tre asylkyrkor. På 1100-talet uppfördes en romansk stenkyrka bestående av långhus och absidkor. I början av 1200-talet höjdes långhusets väggar och tak, troligen var det också nu valven i långhuset slogs. I mitten av samma århundrade revs absidkoret för att ge plats åt ett större och resligare kor, i dess anslutning uppfördes en sakristia. Portalen som nu utgör ingången till sakristan användes sannolikt som korportal i absidkyrkan. Kyrkan dekorerades med muralmålningar i koret. Möjligen var det i samband med det nya korets uppförandes som tornet i väster byggdes, ett romanskt torn som på 1300-talet höjdes med tre våningar.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör, takmaterialet har bytts ut under århundradenas gång, från medeltiden finns takspån bevarat, förmodligen var en eller flera av byggnadskropparna täckta med sådana spån.

1688 bekläddes tornhuven med bräder, likaså galleritaken. Kort därefter belades koret med tegel. I början av 1700-talet togs öppningen vid predikstolen togs upp, likaså sakristians norra fönster.

Invändigt gjordes en genomgripande renovering 1698-1705 enligt en inskription på ringkammarens vägg  då målades väggarna med draperimålningar och en nytestamentlig scen i ringkammaren. Från denna tid hör också stora delar av inredningen. I slutet av samma århundrade vitlimmades kyrkan och en avbalkning gjordes mellan långhus och ringkammare, ringkammaren inreddes med sädesbingar till sockenmagasin.

På 1800-talet nygjordes tornhuven och tornmurarna stöddes upp med ankarjärn. 1927-28 gjordes en mindre restaurering då bl.a. muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson. 1969 genomgick kyrkan en invändig restaurering under ledning av konservatorn Erik Olsson som syftade till att rengör kyrkan invändigt.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Gotland, Kommun: Gotland</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002853</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002853</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002853</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>