21300000002840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002840Bebyggelse - anläggningGotland kn, SPROGE KYRKOGÅRDEN 1:1 SPROGE KYRKASPROGE KYRKASproge kyrka är belägen några hundra meter från Mästermyr och vid den gamla vägen längs Littorinavallen. Sockenmagasinet i kyrkogårdens nordvästra hörn är uppfört av kalksten under 1820-talet. Ekplankor från en tidigare träkyrka finns i Gotlands fornsal. Den befintliga medeltida stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och västtorn. Byggnadsmaterialet är i huvudsak grå kalksten. Långhus och kor härstammar från 1200-talets förra hälft, medan tornet tillfogades i slutet av 1200-talet eller omkring 1300. Kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och det lägre koret täcks av sadeltak, absiden har ett konformat tak. Tornet har spetsbågiga kolonnettförsedda ljudgluggar i tre våningar, gavelrösten i alla väderstreck samt åttkantig spira. De stora rundbågsfönstren härrör från en ombyggnad 1839-40 (norra fönstren tillkom 1844), då även den romanska sydportalen flyttades och korportalen igenmurades. Tornet har en spetsbågig perspektivportal på norra sidan. Kyrkorummets fyra kryssvalv med mittkolonn fick vid ombyggnaden 1839-40 ge vika för nuvarande trätunnvalv. Koret täcks av ett tryckt kryssvalv, absiden har ett hjälmvalv, och tornrummet ett högt tältvalv. Triumf- och tornbågarna är rundbågiga. År 1965 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Olle Karth. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.Sproge kyrka byggdes i början av 1200-talet, tornet är dock tillkommet omkring år 1300. Kyrkan har troligen föregåtts av en träkyrka, av vilken rester hittades i samband med en restaurering 1965. Som golvplankorna i långhuset hade väggplankor från en träkyrka återanvänts. En efter gotländska förhållanden omfattande ombyggnad av kyrkan gjordes under kyrkoherden Per Wallgrens tid på 1830- och 40-talen. Kyrkans tak sänktes och försågs med tegel, och nya, stora fönster togs upp. Interiören ändrades även radikalt, bl.a. genom att kryssvalven i långhuset ersattes med ett trätunnvalv. Restaureringar i sen tid (1939 och 1965) har i viss mån återställt interiören, medan exteriören bibehållit 1800-talsutseendet. Av kyrkans delar är det tornet som ändrats minst sedan medeltiden.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002840http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002840RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23