21300000002837http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002837Bebyggelse - anläggningGotland kn, SILTE KYRKOGÅRDEN 1:1 SILTE KYRKASILTE KYRKASilte kyrka är centralt belägen i socknen. Det murade sockenmagasinet i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1853. Den välbevarade grunden till en tidigare stavkyrka påträffades under den nuvarande kyrkans golv vid en restaurering 1971-72 (arkitekt Leif Olsson); på triumfbågsväggen finns även avtryck av stavkyrkans långhusgavel. Den medeltida murade kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor samt västtorn. Byggnadsmaterialet är i huvudsak sandsten. Koret är från 1200-talets mitt, långhuset tillkom något senare. Vid 1200-talets slut tillfogades tornet, stympat vid okänd tidpunkt. Kyrkans fasader är vitputsade, med hörnkedjor och omfattningar i huggen olikfärgad kalksten. De smala rundbågsfönstren är ursprungliga. Tornets ljudgluggar utgör en heterogen samling av hopplockade stenhuggeridetaljer. Långhuset och det lägre koret täcks av tegelklädda sadeltak, tornet kröns av en åttkantig spira. Tre ingångar finns: långhus- och korportal i söder samt tornportal i väster. Långhusportalens tympanonskiva har huggen slingornamentik. Långhuset täcks invändigt av två tältvalv, åtskilda av en bred gördelbåge. Det kryssvälvda koret upplyses av ett trekopplat östfönster samt ett mindre sydfönster. Ringkammaren täcks av ett högt sittande tältvalv. Triumf- och tornbågarna är svagt spetsbågiga. Kalkmålningar finns från 1200- och 1400-talen. Glasmålningarna i korets östfönster är från byggnadstiden. Inredningen härstammar i huvudsak från en restaurering 1902 Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.Silte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret byggdes vid mitten av 1200-talet, långhuset tillfogades kort tid därefter. Sist tillkom tornet vid slutet av nämnda århundrade. Stenbyggnaden har föregåtts av en träkyrka i stavteknik från slutet av 1100-talet på platsen, vilken revs i samband med att det nya långhuset byggdes. Kyrkan drabbades redan strax efter att den färdigställts av en brand, och i slutet av medeltiden (eller möjligen i samband med det av Hans Nilson Strelow i hans Gotländska krönika 1633 omtalade jordskalvet 1540) av ett ras som stympade tornet. Sedan tornet reparerats efter att ha stått som ruin en tid har inte några större förändringar gjorts med kyrkans exteriör. De ursprungliga faltaken (brädtaken) över kor och långhus ersattes vid mitten av 1700-talet med tegeltak, samtidigt som taken sänktes, och vid ungefär samma tid togs ett litet fönster upp i långhusets sydvägg vid predikstolen.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002837http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002837http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002837RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23