21300000002830http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002830Bebyggelse - anläggningGotland kn, RONE KYRKOGÅRDEN 1:1 RONE KYRKARONE KYRKARone kyrka, från 1300-talet, är belägen i slättbygd vid kusten på sydöstra Gotland. Sedan medeltiden har kyrkan kallats Lang Jaku efter sitt skyddshelgon Jakob och det höga västtornet, ett riktmärke för sjöfarare. Några bevarade reliefer och sockelstenar vittnar om en tidigare romansk stenkyrka. Den befintliga putsade kyrkan består av ett tvåskeppigt långhus, västtorn och smalare rakslutet kor med sakristia på nordsidan. Byggnadsmaterialet är tuktad kalksten med inslag av sandsten och granit (kyrkan belägen på gränsen mellan kalkstens- och sandstensområdet), detaljer av fint huggen sten. Långhus, kor med sakristia samt tornets nedre del är uppförda i ett sammanhang omkring 1300. Vid 1300-talets mitt påbyggdes tornet till sin nuvarande höjd under ledning av stenmästaren "Egypticus". Exteriören domineras av det nämnda västtornet med gallerier i tre väderstreck; det har spetsbågiga, kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar och spetsiga gavelrösten som avkapas av den åttkantiga spiran. Kyrkans fönsteröppningar är ursprungliga; långhuset har smala spetsbågsfönster, koret ett rundfönster i söder samt trekopplat östfönster. Av de fyra medeltida portalerna utmärker sig de två perspektivportalerna i söder (kor och med sina fint huggna kapitälband (långhusportalen delvis förnyad 1915 och 1955). Långhus och kor täcks av sadeltak, sakristian har pulpettak. Invändigt täcks långhuset av fyra kryssvalv uppburna av en slank mittkolonn med ornerat kapitäl, kraftiga gördelbågar av huggen kalksten. Spetsbågig torn- respektive triumfbåge leder till ringkammare och kor. Valvmålningarna är från omkring 1300, medan långhusets väggmålningar är utförda av "Passionsmästaren" vid 1400-talets mitt. Glasmålningar från 1200-talets mitt finns bevarade i koret. Ovanligt rik efterreformatorisk inredning. Kyrkan restaurerades 1954-55 efter förslag av arkitekt Eiler Græbe. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.Rone kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Såväl kor sakristia, långhus som den nedre delarna av tornet anses ha tillkommit i ett sammanhang i början av 1300-talet. Tornet gjordes kraftigare och de övre delarna byggdes på vid mitten av samma århundrade. De yttre förändringar som företagits på kyrkan sedan byggnadstiden är dels smärre förändringar av tornhuven och tornets gavelrösten (på 1690-talet), dels en sänkning av vattentaken över kor och långhus med åtföljande ändring av takmaterialet på dessa byggnadsdelar från bräder till taktegel (utfört på 1810-talet), ljudgluggarna i tornet reparerades 1833, stenmaterial i tornbågens nedre delar byttes mot granit 1878. En restaurering genomfördes 1913-15 då byttes stenmaterial delvis ut i långhusportalen, socklar, fönster och ljudgluggarnas kolonnetter, nya glasmålningar och nya fönsterrutor monterades, muralmålningarna togs fram och restaurerades helt i den nya andan, nytt kalkstensgolv lades i koret. Flertalet inventarier konserverades, bänkarna byggdes om och omdisponerades. 1954-55 restaurerades kyrkan ånyo, då efter förslag av efter domkyrkoarkitekt Eiler Græbe kyrkan putsades om utvändigt, taken lades om, stenmateriel byttes delvis ut i socklar portaler, nya golv lades i sakristian och altaravsatsen. Väggar och valv rengjordes, flertalet inventarier konserverades. Elvärme installerades.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002830http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002830http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002830RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23