<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002824</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002824</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Gotland                        kn, NÄR KYRKOGÅRDEN 1:1 NÄR KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>NÄRS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Närs kyrka har en relativt perifer placering i socknen, men nära Närkån och ett antal huvudvägar. Två stigluckor finns bevarade på kyrkogården, i söder och öster. Den medeltida kyrkan består av ett tvåskeppigt långhus (tre travéer), smalare rakslutet kor, västtorn samt en sakristia på korets nordsida. Byggnadsmaterialet är i huvudsak kalksten. Äldst är tornet, uppfört vid 1200-talets mitt till en tidigare romansk absidkyrka, vars grundmurar påträffats under nuvarande kyrkans golv (utgrävning 1933). Av intresse är tornets tydliga försvarsanordningar i form av skyttegluggar. Omkring 1300 uppfördes kor och långhus i gotisk stil, koret dock något före långhuset. Sakristian är från 1878 (ersatte en sakristia byggd 1820). Fasaderna är putsade, med hörnkedjor och fönsteromfattningar i fint huggen kalksten. Kyrkans spetsbågiga masverksfönster är alla ursprungliga, norra muren är helt blind. Koret täcks av ett brant sadeltak (även sakristian har sadeltak), det högre långhuset har ett basilikaliknande tvådelat tak. Smala pulpettak i norr och söder bildar övergång mellan tornets bredare nedre del och klockvåningen, med sina rundbågiga kolonnettförsedda ljudgluggar samt åttkantig spira. Kor och långhus har rikt skulpterade perspektivportaler i söder (långhusportalen till stor del nyhuggen), medan tornportalen (kyrkans i väster är rundvälvd i två språng och har ursprunglig järnsmidesförsedd dörr. Det vitkalkade kyrkorummet präglas av de sex höga kryssvalven, vilka uppbärs av två kolonner med ornerade kapitäl. Spetsbågiga muröppningar sammanbinder långhus med kor och ringkammare. Det rymliga koret, som täcks av ett kryssvalv, lyses upp av ett stort tredelat östfönster samt ett mindre sydfönster. Ringkammarens låga kryssvalv är äldst av valven. Intressant efterreformatorisk inredning. 1982-83 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Birger Andersson.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. Reviderad i samband med inskrivningen 2002.I slutet av 1100-talet uppfördes ett absidkor med långhus, och vid mitten av 1200-talet tillfogades ett torn med tydlig försvarsfunktion. Omkring 1300 ersattes det romanska koret och långhuset med motsvarande byggnadsdelar i gotisk stil.

Sedan kyrkan uppfördes har en sakristia tillfogats på dess norra sida, 1820, den ersattes 1878 av en ny på samma plats. I övrigt har kyrkans exteriör inte förändrats nämnvärt sedan byggnadstiden. 1771-72 gjordes omfattande reparationsarbeten  murarna putsades och dragankare av ek lades in i tornmurarna. Vid mitten av 1800-talet förnyades delar av kyrkans socklar. 1884 genomfördes en restaurering då bl.a. dörrbladen i portalerna och glasen i fönstren byttes, långhusportalen försågs även med överljusfönster. Vidare insattes nya kolonnetter och baser i torngluggarna, och invändigt vattrevs väggar och valv och avfärgades i ljugrå ton.

På 1930-talet försågs kyrkan med värmeledning, golven lades om och grunden till den romanska kyrkan undersöktes. 1949 byggdes tornhuven om med ny konstruktion och kyrkklockan flyttades upp en våning. 1959-60 nyhöggs en stor del av långhusportalens omfattning av Henry Karlsson, Slite.

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1982-83 efter förslag av arkitekt Birger Andersson, Sanda  väggar och valv rengjordes, lagades och kalkavfärgades. Muralmålningar påträffades men befanns vara i så fragmentariskt skick att de kalkades över. Inredningen rengjordes och konserverades. Ett sakristiutrymme inrättades i ringkammaren under läktaren. Sakristian från 1878 inreddes som ett enskilt andaktsrum och kallas numera Mariakapellet.

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1993 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Arbetena omfattade främst takreparationer och omputsning av fasaderna, men även dörrar och fönster sågs över och vissa träd på kyrkogården togs ned.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Gotland, Kommun: Gotland</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002824</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002824</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002824</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>