<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002810</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002810</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Gotland                        kn, LYE KYRKOGÅRDEN 1:1 LYE KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>LYE KYRKOGÅRDEN, LYE KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Lye kyrka består av ett stort gotiskt kor med nordlig sakristia, lägre romanskt långhus samt ett galleritorn i väster. Byggnadsmaterialet är i huvudsak tuktad kalksten. Långhuset uppfördes under 1100-talets sista fjärdedel. Det täcks av ett brant sadeltak. Två romanska rundbågsportaler leder in i kyrkan, en större i söder och en mindre på den norra sidan. Rundbågsfönstren i norr och söder är resultatet av upptagningar och förstoringar vid 1800-talets mitt. Tornet tillfogades under 1200-talets förra hälft. Det har gallerier i norr och söder, kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar och spetsiga gavelrösten, vilka avkapas av den originella tornhuven (en lanternin på tunnliknande bas, tillkommen 1939 efter förebild från 1779). Vid tornets västportal finns en romansk relikkista av sandsten, med reliefer av stenmästaren Sigraf, inmurad. Koret, med sakristian, härstammar från 1300-talets andra fjärdedel. Det är högre än långhuset och täcks av ett brant sadeltak, liksom sakristian. Koret har spetsbågiga masverksfönster, på östsidan trekopplat. Korets spetsbågiga perspektivportal, ett verk av stenmästaren  Egypticus , är rikt utsirad med bl.a. figurreliefer på kapitälbanden Invändigt täcks långhuset av ett plant trätak, bemålat med akantusrankor och Kristusframställning från 1700-talet. Ringkammaren integreras i kyrkorummet genom den vida rundvälvda tornbågen. En spetsig triumfbåge leder till det kryssvälvda koret, där kyrkans främsta sevärdhet, en glasmålningssvit från tiden för korets uppförande, utgör blickfång. Kalkmålningar finns från tre perioder: kormålningar från 1300-talets förra hälft, långhusets väggmålningar av Passionsmästaren från 1400-talets mitt samt två scener från 1500-talets mitt i långhusets västra del. Kyrkan restaurerades 1954-55 efter förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth, bl.a. höjdes långhusmurarna ca 1 meter. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.Lye kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är långhuset som byggdes i slutet av 1100-talet. Tornet tillkom under första hälften av 1200-talet och det stora koret, som ersatte ett romanskt kor på platsen, och sakristian tillfogades ett stycke in på 1300-talet av den på ön vid denna tid verksamma byggnadshytta som går under namnet Egypticusverkstaden. Utmärkande för hyttans arbeten är bl.a. de rikt utsmyckade portalerna, på vilket korportalen i Lye är ett mycket gott exempel. I korfönstren finns dessutom Nordens största bevarades glasmålningssvit från medeltiden.

Sedan byggnadstiden har endast ett fåtal mer omfattande ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Tornet fick på 1770-talet en huv i rokokostil, enligt uppgift ritad av stockholmsarkitekten och professorn vid Konstakademien, Olof Tempelman. På 1850-talet fick långhuset nya, väl tilltagna fönsteröppningar och de befintliga, sannolikt små och högt placerade fönstren därstädes förstorades. Omkring sekelskiftet 1900 belades först taken över koret och sakristian (i slutet av 1800-talet) och sedan långhusets norra takfall (i början av 1900-talet) med stickspån, ett takmaterial som vid en restaurering 1968 togs bort till förmån för ett förmodat äldre stadium med faltak (brädtak) på hela kyrkan. Den romanska kyrkan kan dock ha varit försedd med spåntak (jfr Garde kyrkas långhus!), något som ett bevarat, hugget träspån på tornvinden antyder .

Interiört företogs en omfattande invändig restaurering 1891, då bl.a. den äldre, slutna bänkinredningen från 1600- och 1700-talen revs ut och ersattes med en öppen bänkinredning i nygotik, en orgelläktare byggdes, nya kalkstensgolv ersatte trägolven och långhustakets målning målades över. 1932 installerades en centralvärmeanläggning med pannrum under sakristian.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Gotland, Kommun: Gotland</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002810</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002810</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002810</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>