21300000002793http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002793Bebyggelse - anläggningGotland kn, KÄLLUNGE KYRKOGÅRDEN 1:1 KÄLLUNGE KYRKAKÄLLUNGE KYRKAKällunge kyrka, en märklig hybrid mellan romanskt och gotiskt, bildar ett tydligt blickfång i det flacka landskapet. Den medeltida stenkyrkan består av ett litet långhus med västtorn (1100-talets förra del eller mitt) vars absidkor utgrävdes 1951, samt av ett ovanligt stort, gotiskt kor (1300-talets förra del eller mitt) vilket fungerar som långhus, medan det romanska långhuset numera bildar förhall. Sakristian på norra sidan är samtida med koret. Meningen var att ersätta romanskt långhus och torn med en utvidgning åt väster av den gotiska kyrkan (rester av grundmurar på norra sidan minner om dessa ofullbordade planer). Tornet påbyggdes dock med en våning under gotisk tid och fick sin spira; ringkammaren välvdes och muröppningen till långhuset vidgades. Kyrkan har en karakteristisk silhuett med det höga koret, vars sadeltak är valmat åt väster, och tornet med spira, sammanbundna av det låga romanska långhuset. Det romanska långhusets sydportal (från mitten av 1300-talet) har märkliga kapitälreliefer, vilka skildrar scener ur medeltida profant liv. Även korets sydportal är rikt utsirad. Fragment av bysantinska kalkmålningar finns bevarade i den romanska delen, som aldrig haft valv. I den treskeppiga gotiska hallen, med sina sex tältvalv, finns rester av målningar från 1300-talet och 1400-talet ("Passionsmästaren"). Kyrkan har restaurerats 1920 och 1933, samt1951 efter förslag av arkitekt Erik Fant. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.Källunge kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den är en av öns märkligaste kyrkor i så motto att en relativt liten romansk 1100-talskyrka under 1300-talet försetts med ett mycket stort gotisk kor, vilket alltsedan dess tjänat som gudstjänstrum för församlingen. Det höga koret vidbyggt det låga tornet och långhuset ger kyrkan dess karakteristiska profil, synlig på långt håll i landskapet. Den äldsta delen av den romanska kyrkobyggnaden ett absidkor bör ha byggts under första hälften av 1100-talet, medan det nuvarande långhuset och tornet (gammalkyrkan) kom till vid mitten av samma århundrade. Absidkoret revs i slutet av 1200-talet för ett bereda plats för ett nytt, större kor det nuvarande vilket dock inte färdigställdes förrän vid mitten av nästa århundrade. Samtidigt förändrades tornet genom att ringkammaren välvdes, tornbågen vidgades, en ny klockvåning byggdes på och tornhuven fick en brantare resning. Delar av gammalkyrkans långväggar revs och fundament för ett gotiskt torn anlades. Långhuset försågs med en ny portal, ursprungligen troligen avsedd för det planerade tornbygget. Sedan byggnadstiden har endast obetydliga ändringar gjorts på kyrkans exteriör, bl.a. har långhus- och sakristitaken från slutet av 1800-talet och fram till 1947 varit spåntäckta, och det igensatta fönstret i långhusets södra fasad, som varit synligt utifrån som en nisch i muren, återupptogs på 1920-talet.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002793http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002793http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002793RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23