<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002788</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002788</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Gotland                        kn, KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 KRÄKLINGBO KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>KRÄKLINGBO KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>På kyrkogården, sydväst om Kräklingbo kyrka, finns rester av grunden till ett medeltida murat torn (kastal), vilket revs mellan åren 1763 och 1775. Den medeltida stenkyrkan består (från öster) av korutsprång, kor och långhus, samt en sakristia i norr. Kyrkan täcks av branta sadeltak och den trappstegsformiga silhuetten stiger mot väster, för att avslutas med takryttarens spira. Kor och korutsprång utgör resterna av en absidkyrka, invigd 1211 (absidens grund kan anas öster om koret). Omkring 1300 uppfördes det nuvarande långhuset, och det gamla långhuset, vars västra del revs, fick bilda kor (med det gamla koret som korutsprång). Samtidigt uppfördes sakristian i norr. En magasinsbyggnad i kalksten uppfördes i anslutning till sakristia och kor i senare tid, troligen under 1600-talet. Takryttaren byggdes vid en restaurering 1908 (byggmästare Nils Pettersson), men utformningen härrör troligen från 1700-talet. Från ombyggnaden omkring 1300 härstammar de två spetsbågiga perspektivportalerna på sydsidan, bägge med rik skulpturdekor. Det enskeppiga långhuset täcks invändigt av två tältvalv, medan kor och korutsprång har ett vardera. Spetsiga triumfbågar binder samman koret med långhus respektive korutsprång. Östväggens stora spetsbågsfönster tillkom vid det nuvarande långhusets uppförande. Kalkmålningar från 1200-talets början finns bevarade på korets norra mur.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. Reviderat i samband med inskrivningen 2002.I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription.

Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu.
Sedan byggnadstiden har kyrkan inte genomgått några större förändringar utvändigt. På 1600-talet uppfördes magasinsbyggnaden i anslutning till sakristia och korutsprång. Från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talen byttes takmaterialet successivt ut mot tegel. Det var troligen också på 1700-talet som takryttaren byggdes i tornets västra del. Den nygjordes vid den stora restaureringen 1908-10 då också rosettfönstret i långhusets västgavel togs upp.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Gotland, Kommun: Gotland</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002788</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002788</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002788</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>