<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002762</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002762</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Gotland                        kn, HEJDE KYRKOGÅRDEN 1:1 HEJDE KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>HEJDE KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Hejde kyrka, från medeltiden, består av ett lågt långhus med västtorn, samt ett större kor i öster med nordlig sakristia. Långhus och torn anses härstamma från 1200-talets mitt. Det nuvarande koret ersatte ett mindre romanskt kor omkring 1300-talets mitt (planerade långhus och torn kom dock aldrig till utförande). Sakristian uppfördes 1795.Den vitputsade kyrkan täcks av  branta sadeltak. Tornet är försett med sidogallerier i norr och söder; det har kolonnettförsedda, rundbågiga ljudgluggar (två på varje sida) och kröns av en spira. Av kyrkans två praktfulla sydportaler hör korportalen till de märkligare på Gotland (jfr tornportalen i Lärbro). Långhuset täcks invändigt av ett ribbvalv, vilket är ovanligt på Gotland (jfr Othem). Från långhuset nås tornrummet via två spetsbågiga muröppningar, stödjandes på en kraftig fyrkantpelare. Korets triumfbåge är också spetsbågsformad. Kor och tornrum täcks av varsitt tältvalv. Ornamentala kalkmålningar finns i långhuset från 1200-talets mitt, samt i korvalvet från 1300-talets mitt. I korfönstren finns medeltida glasmålningar bevarade, troligen från 1300-talets senare hälft.  Kyrkan har restaurerats 1935-36 (arkitekt Erik Fant), 1976 och 1985-86. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999.Hejde kyrka är med undantag för sakristian, som byggdes 1795, uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är tornet och långhuset som kom till vid mitten av 1200-talet. Ett romanskt kor, möjligen försett med en absid, som hört till denna kyrka revs omkring år 1300 och ersattes av det nuvarande, gotiska koret.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian undergått ett fåtal utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. Enligt en numera försvunnen runsten skall kyrkan ha brunnit på 1490-talet. Kyrkklockan, som även den har en runinskrift, kom till vid denna tidpunkt, och möjligen fick även tornhuven sin för de gotländska kyrkorna unika utformning vid detta tillfälle. Dessutom har kyrkans fönster ändrats i omgångar under 1800-talet.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Gotland, Kommun: Gotland</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002762</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002762</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002762</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>