21300000002647http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002647Bebyggelse - anläggningGotland kn, ETELHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 ETELHEM KYRKAETELHEMS KYRKAEtelhems kyrka ligger i ett av de före detta järnvägssamhällena på Gotland, från vilket ännu några mindre industrier finns kvar. Kyrkan, som är från medeltiden, är uppförd av kalksten och består av rakslutet kor med sakristia i norr, ett bredare och högre långhus och ett kraftigt torn i väster, vars murar knappt når över långhusets taknock. gångar finns i tornet i norr och söder och i korets sydfasad. Tornet är kyrkans äldsta del och uppfördes vid 1200-talets början invid en äldre murad kyrka. Denna kyrka ersattes, så när som på tornet, omkring år 1300 av det nuvarande koret och långhuset, uppförda i ett sammanhang. Sakristian uppfördes sannolikt under 1600-talet. Den nuvarande tornhuven ersatte 1911 en låg lanterninformad huv från 1791. Tornets välavvägda portaler är romanska. Den gotiska portalen pryds av en rik geometrisk ornamental dekor och kröns av en trekantsgavel. Av fönstren är alla utom det i norr ursprungliga. Det stora östfönstret är försett med masverk. Interiören har väl avvägda proportioner. Det kvadratiska långhuset i mitten har fyra murade valv som bärs av en kraftig mittkolonn. De jämnstora triumf- och tornbågarna förenar långhuset med det välvda koret och den ungefär lika stora välvda ringkammaren. Rummet har kalkmålningar från 1300- och 1400-talet. I korets östfönster, och några av sydfönstren, finns bevarade rutor av märkliga glasmålningar från 1300-talets början. Det stora triumfkrucifixet med ringkors härrör från 1300-talets slut. Kyrkans märkligaste inventarium är den rikt dekorerade dopfunten från 1100-talets senare hälft, som har en inskrift som lyder: "Hegvald lät göra ... dopfunt". Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.Kyrkans byggnadshistoria I slutet av 1100-talet uppfördes den första kända kyrkan på platsen, den bestod av ett kor och ett långhus. Den nuvarande norra tornportalen tjänstgjorde troligen som huvudingång i söder, och lejonskulpturen som idag är inmurad i långhusets sydvästra hörn anses höra samman med denna portal. Kort därefter, i början av 1200-talet, uppfördes det nuvarandetornet. Omkring 1300 fick den romanska kyrkan ge plats för en ny, större byggnad i gotisk stil, vilka knyter an till den gotländske stenmästaren som är känd från bl.a. Hellvi kyrkoportal, Lafrans Botvidarson. Kyrkan smyckades invändigt med både glasmålningar och muralmålningar. Sedan byggnadstiden har endast mycket små förändringar gjorts på kyrkans exteriör, den största av dessa utfördes 1791 då tornhuven revs för att ge plats åt en gustaviansk lanternin efter ritningar av C. F. Adelcrantz. Den rivna huven var sannolikt en spetsig tornhuv av ordinär gotländskt modell. I början av 1800-talet togs ett fönster upp i långhusets norra mur. En omfattande restaurering genomfördes 1879-83 då taken täcktes med tjärade spån och långhusets norra fönster försågs med mittpost, masverk och solbänk av huggen kalksten. Inredningen nyanskaffades eller målades om efter förslag av arkitekt C. Grundström. Lanterninen ersattes 1911 med en spetsig tornhuv uppförd efter ritningar av byggmästare Nils Pettersson, VisbyLän: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002647http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002647http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002647RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23