21300000002632http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002632Bebyggelse - anläggningGotland kn, BÄL KYRKOGÅRDEN 1:1 BÄLS KYRKABÄLS KYRKAKyrkan i Bäl ligger tillsammans med ett par gårdar i den västra delen av socknen, som i övrigt består av barrskogsmark. Kyrkogården har stigluckor i söder och öster. Byggnaden i nordost uppfördes som sockenmagasin. Kyrkobyggnaden av putsad kalksten består av ett rakslutet kor med vidbyggd sakristia på norra sidan, ett något större långhus och ett västtorn, vars övre del är smalare än långhuset medan den nedre delen omsluts i söder och norr av långhusmurarna. Tornmurarna når inte över långhusets taknock och tornspiran av trä har därför ljudgluggar, innanför vilka klockvåningen befinner sig. Huvudingången är på långhusets södra sida, men ingångar finns även på korets södra och långhusets norra sida. Det nuvarande koret uppfördes under 1200-talets förra hälft invid en äldre stenkyrka, varav murpartier ingår i triumfbågsmuren. Under 1200-talets senare hälft uppfördes nuvarande långhuset och tornet, som sannolikt avsågs att senare förhöjas och förses med sidogallerier i söder och norr. Sakristian uppfördes 1945. Kyrkans portaler och fönsteröppningar är alla från byggnadstiden. Långhusets gotiska sydportal har en rik ornamental dekor och kröns av ett gavelfält. I det inre täcks koret och ringkammaren av vardera ett murat valv, långhuset av två. Altartavlan målades av Johan Bartsch 1664. Det stora triumfkrucifixet härrör från 1200-talets senare del. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.Bäl kyrka uppfördes i sin helhet under medel¬tiden. En föregångare till den nuvarande kyrkan anses ha uppförts redan under 1100-talets senare del, varav endast smärre partier återstår i kyrkans triumfbågsvägg. Den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta del är koret, vilket anses vara uppfört i början av 1200-talet. Långhuset och tornet byggdes vid slutet av samma århundrade. Tornet kom av allt att döma inte att fullbordas. I övrigt kan nämnas att kyrkogårdsmuren och de båda stigluckorna i densamma sannolikt härstammar från medeltiden. Några andra förändringar än att ett fönster togs upp i tornet 1895 och en sakristia kom till på korets norra sida 1944 har inte gjorts på kyrkans yttre sedan byggnadstiden. Av viktigare underhållsarbeten under tidigare århundraden kan nämnas att tornhuven nybyggdes sannolikt efter modell av den ursprungliga år 1750, samt att koret och långhuset fick nya takstolskonstruktioner i början av 1800-talet.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002632http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002632http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002632RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23