<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000002582</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002582</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Enköping                       kn, SANKT ILIAN 10:73 VÅRFRUKYRKAN</pres:idLabel><pres:itemLabel>VÅRFRUKYRKAN</pres:itemLabel><pres:description>Vårfrukyrkan, belägen på Kyrkåsen i Enköping, har korsformig plan med polygonalt kor och centraltorn. Sakristian ligger på norra korsarmens östra sida. Det blottade murverket består huvudsakligen av natursten, koret är uppfört av natursten och tegel. Kyrkans skiffertäckta tak har över långhus och kor formen av ett säteritak, korsarmarna täcks av mansardtak. Tornet kröns av en lanternin. Huvudingången är belägen i väster, ingång finns även i södra korsarmen. 

Den romanska kyrkan från 1100-talet, med smalare absidförsett kor och absidförsedda korsarmar, hade sannolikt centraltorn och uppvisade stora likheter med kyrkan i Gamla Uppsala och S:t Per i Sigtuna. Av 1100-talsbyggnaden återstår det nuvarande långhuset samt korsarmarna. Under första hälften av 1400-talet slogs stjärnvalv i långhuset och korsarmarna. I slutet av århundradet uppfördes det nuvarande tresidiga koret, centraltornet revs och koret och korsmitten välvdes med sturevalv. Sakristian tillkom troligen i början av 1500-talet. 

Exteriören förändrades i hög grad vid en ombyggnad 1839-41, efter ritningar av arkitekten Samuel Fredrik Bohm, då det nuvarande taket och centraltornet tillkom. I söder revs ett senmedeltida vapenhus, och det nuvarande vapenhuset uppfördes vid västgaveln. 

Interiören präglas främst av kalkmålningarna i senmedeltida stil, som tillkom vid en restaurering 1903-04 efter förslag av arkitekten Fredrik Falkenberg. Falkenberg avsade sig dock uppdraget under arbetets gång, och program för väggmålningarna och färgsättning av inventarierna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Vid restaureringen tillkom bl.a. öppna bänkar, läktaren i södra korsarmen revs, sakristian utvidgades åt öster med ett arkivrum och ny ingång togs upp i norra korsarmen. 

På 1950-talet genomfördes en restaurering efter program av professor Erik Lundberg, som bl.a. innebar att putsen på fasaderna knackades bort, glasmålningarna från restaureringen i början av 1900-talet togs bort och norra ingången avlägsnades. Korfönstren sattas tillbaka vid en restaurering 1974-75 efter förslag av arkitekten Jörgen Fåk, då bl.a. toalett och väntrum inreddes under orgelläktaren, kalkmålningarna rengjordes och interiören målades om. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996                                 

Vårfrukyrkan är den enda av de fem kända medeltidskyrkorna i Enköping som bevarats. De äldsta delarna av kyrkan härstammar från 1100-talet. Kyrkan har en korsformig plan med ett centralt torn över korsmitten. Murarna som är frilagda från puts efter den senaste restaureringen på 1950-talet består av gråsten och tegel. Långhuset och korsarmarna är äldst och härrör från den romanska kyrka som byggdes på 1100-talet. Det tresidigt avslutade koret uppfördes i gotisk stil i slutet på 1400-talet. 
Vapenhuset härrör från en stor ombyggnad 1839-41. Samtidigt försågs kyrkan med ett helt nytt valmat och brutet tak och det stora lanterninkrönta centraltornet över korsmitten byggdes. Syftet var att förvandla kyrkan till en klassicistisk centralkyrka. Vårfrukyrkan, belägen på Kyrkåsen i Enköping, har korsformig plan med polygonalt kor och centraltorn. Sakristian ligger på norra korsarmens östra sida. Det blottade murverket består huvudsakligen av natursten, koret är uppfört av natursten och tegel. Kyrkans skiffertäckta tak har över långhus och kor formen av ett säteritak, korsarmarna täcks av mansardtak. Tornet kröns av en lanternin. Huvudingången är belägen i väster, ingång finns även i södra korsarmen. 

Den romanska kyrkan från 1100-talet, med smalare absidförsett kor och absidförsedda korsarmar, hade sannolikt centraltorn och uppvisade stora likheter med kyrkan i Gamla Uppsala och S:t Per i Sigtuna. Av 1100-talsbyggnaden återstår det nuvarande långhuset samt korsarmarna. Under första hälften av 1400-talet slogs stjärnvalv i långhuset och korsarmarna. I slutet av århundradet uppfördes det nuvarande tresidiga koret, centraltornet revs och koret och korsmitten välvdes med sturevalv. Sakristian tillkom troligen i början av 1500-talet. 

Exteriören förändrades i hög grad vid en ombyggnad 1839-41, efter ritningar av arkitekten Samuel Fredrik Bohm, då det nuvarande taket och centraltornet tillkom. I söder revs ett senmedeltida vapenhus, och det nuvarande vapenhuset uppfördes vid västgaveln. 

Interiören präglas främst av kalkmålningarna i senmedeltida stil, som tillkom vid en restaurering 1903-04 efter förslag av arkitekten Fredrik Falkenberg. Falkenberg avsade sig dock uppdraget under arbetets gång, och program för väggmålningarna och färgsättning av inventarierna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Vid restaureringen tillkom bl.a. öppna bänkar, läktaren i södra korsarmen revs, sakristian utvidgades åt öster med ett arkivrum och ny ingång togs upp i norra korsarmen. 

På 1950-talet genomfördes en restaurering efter program av professor Erik Lundberg, som bl.a. innebar att putsen på fasaderna knackades bort, glasmålningarna från restaureringen i början av 1900-talet togs bort och norra ingången avlägsnades. Korfönstren sattas tillbaka vid en restaurering 1974-75 efter förslag av arkitekten Jörgen Fåk, då bl.a. toalett och väntrum inreddes under orgelläktaren, kalkmålningarna rengjordes och interiören målades om. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996                                 

Vårfrukyrkan är den enda av de fem kända medeltidskyrkorna i Enköping som bevarats. De äldsta delarna av kyrkan härstammar från 1100-talet. Kyrkan har en korsformig plan med ett centralt torn över korsmitten. Murarna som är frilagda från puts efter den senaste restaureringen på 1950-talet består av gråsten och tegel. Långhuset och korsarmarna är äldst och härrör från den romanska kyrka som byggdes på 1100-talet. Det tresidigt avslutade koret uppfördes i gotisk stil i slutet på 1400-talet. 
Vapenhuset härrör från en stor ombyggnad 1839-41. Samtidigt försågs kyrkan med ett helt nytt valmat och brutet tak och det stora lanterninkrönta centraltornet över korsmitten byggdes. Syftet var att förvandla kyrkan till en klassicistisk centralkyrka.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Uppsala, Kommun: Enköping</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002582</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002582</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002582</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>