21300000002580http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002580Bebyggelse - anläggningEnköping kn, VECKHOLM 4:1 VECKHOLMS KYRKAVECKHOLMS KYRKAVeckholms kyrka är belägen vid Norra Björkfjärden av Mälaren. På en höjd väster om kyrkan står en klockstapel från 1668. I nordväst och nordost ligger stigluckor, som troligen fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1700-talet. Kyrkan har långsträckt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt vapenhus och korsarm i söder. Öster om koret finns ett gravkor för ätten De la Gardie. Den spritputsade kyrkan är uppförd i natursten, och täcks av ett spånklätt sadeltak. Tegel har använts till bl.a. gavelrösten och omfattningar. Det korsformade gravkoret är murat av tegel på en sockel av granitkvadrar och täcks av ett tälttak. Fasaderna är slätputsade och pryds av pilastrar och sandstensornament. Kyrkorummet nås via vapenhuset. Ingång finns även i södra korsarmen. Av den äldsta kyrkan från slutet av 1200-talet återstår långhusets mellersta del. Kyrkan förlängdes senare mot väster. Under 1400-talets förra hälft uppfördes vapenhuset, i kyrkan tillkom valv. I slutet av 1400-talet förlängdes långhuset åt öster, och i samband med detta byggdes sakristian. Omkring 1500 tillfogades den södra korsarmen med stjärnvalv. Gravkoret påbörjades i mitten av 1600- talet efter ritningar av Nicodemus Tessin d. ä., men det storslagna projektet fullbordades aldrig. Byggnaden nådde sin nuvarande höjd omkring 1675, och täcktes senare av ett provisoriskt brädtak. Det nuvarande kupolvalvet av tegel slogs på 1790-talet, då även kyrkans yttertak byggdes om. Exteriören har bevarat sin medeltida prägel. Fönsteröppningarnas nuvarande form tillkom på 1840-talet. Vid en yttre restaurering 1972-73 lagades putsen samt avfärgades i en gul ton, gravkoret återfick dock sin ursprungliga rosa ton. Interiören präglas främst av den rika inredningen från medeltid och stormaktstid. Gravkorets interiör härrör till stor del från en restaurering i slutet av 1880- talet under ledning av arkitekten Magnus Isaeus. Efter Isaeus död 1890 leddes arbetet av E. V. Langlet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Kyrkan är ursprungligen byggd som en rektangulär salkyrka under sista fjärdedelen av 1200-talet. Denna kärnkyrka utvidgades åt väster på 1300-talet. Den nya västgaveln försågs med tre höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. Nästa byggnadsetapp var uppförandet av vapenhuset och valvslagningen i långhuset, vilket skedde mellan 1430 och 1460. Under 1400-talets slut byggdes sedan sakristia och långhuset förlängdes åt öster med ytterligare två travéer. Kort efter det har den södra korsarmen uppförts. Efter Johan de la Gardies död 1640 nedsattes hans kista i ett valv under södra korsarmen. Ett gravmonument över honom placerades i korsarmen år 1661. Korsarmen byggdes sedan om på 1740-talet då gravmonumentet avlägsnades och bänkinrednings insattes. I stark kontrast mot medeltidskyrkans exteriör står gravkoret öster om långhuset byggt på 1670- 80-talet. Det uppfördes för Jacob de la Gardie efter ritningar av Nicodemus Tessin d. ä. och har en strikt klassicistisk uppbyggnad med pilastrar och sandstensornament. Gravkoret var ursprungligen avsett att bli större och mer påkostat. Reduktionen ruinerade Magnus Gabriel de la Gardie vilket gjorde att han inte kunde fullfölja sina byggnadsplaner. Gravkoret stod länge utan tak tills det täcktes på 1770-talet. Det fullbordades först på 1880-talet. Veckholms kyrka är belägen vid Norra Björkfjärden av Mälaren. På en höjd väster om kyrkan står en klockstapel från 1668. I nordväst och nordost ligger stigluckor, som troligen fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1700-talet. Kyrkan har långsträckt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt vapenhus och korsarm i söder. Öster om koret finns ett gravkor för ätten De la Gardie. Den spritputsade kyrkan är uppförd i natursten, och täcks av ett spånklätt sadeltak. Tegel har använts till bl.a. gavelrösten och omfattningar. Det korsformade gravkoret är murat av tegel på en sockel av granitkvadrar och täcks av ett tälttak. Fasaderna är slätputsade och pryds av pilastrar och sandstensornament. Kyrkorummet nås via vapenhuset. Ingång finns även i södra korsarmen. Av den äldsta kyrkan från slutet av 1200-talet återstår långhusets mellersta del. Kyrkan förlängdes senare mot väster. Under 1400-talets förra hälft uppfördes vapenhuset, i kyrkan tillkom valv. I slutet av 1400-talet förlängdes långhuset åt öster, och i samband med detta byggdes sakristian. Omkring 1500 tillfogades den södra korsarmen med stjärnvalv. Gravkoret påbörjades i mitten av 1600- talet efter ritningar av Nicodemus Tessin d. ä., men det storslagna projektet fullbordades aldrig. Byggnaden nådde sin nuvarande höjd omkring 1675, och täcktes senare av ett provisoriskt brädtak. Det nuvarande kupolvalvet av tegel slogs på 1790-talet, då även kyrkans yttertak byggdes om. Exteriören har bevarat sin medeltida prägel. Fönsteröppningarnas nuvarande form tillkom på 1840-talet. Vid en yttre restaurering 1972-73 lagades putsen samt avfärgades i en gul ton, gravkoret återfick dock sin ursprungliga rosa ton. Interiören präglas främst av den rika inredningen från medeltid och stormaktstid. Gravkorets interiör härrör till stor del från en restaurering i slutet av 1880- talet under ledning av arkitekten Magnus Isaeus. Efter Isaeus död 1890 leddes arbetet av E. V. Langlet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Kyrkan är ursprungligen byggd som en rektangulär salkyrka under sista fjärdedelen av 1200-talet. Denna kärnkyrka utvidgades åt väster på 1300-talet. Den nya västgaveln försågs med tre höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. Nästa byggnadsetapp var uppförandet av vapenhuset och valvslagningen i långhuset, vilket skedde mellan 1430 och 1460. Under 1400-talets slut byggdes sedan sakristia och långhuset förlängdes åt öster med ytterligare två travéer. Kort efter det har den södra korsarmen uppförts. Efter Johan de la Gardies död 1640 nedsattes hans kista i ett valv under södra korsarmen. Ett gravmonument över honom placerades i korsarmen år 1661. Korsarmen byggdes sedan om på 1740-talet då gravmonumentet avlägsnades och bänkinrednings insattes. I stark kontrast mot medeltidskyrkans exteriör står gravkoret öster om långhuset byggt på 1670- 80-talet. Det uppfördes för Jacob de la Gardie efter ritningar av Nicodemus Tessin d. ä. och har en strikt klassicistisk uppbyggnad med pilastrar och sandstensornament. Gravkoret var ursprungligen avsett att bli större och mer påkostat. Reduktionen ruinerade Magnus Gabriel de la Gardie vilket gjorde att han inte kunde fullfölja sina byggnadsplaner. Gravkoret stod länge utan tak tills det täcktes på 1770-talet. Det fullbordades först på 1880-talet.Län: Uppsala, Kommun: Enköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002580http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002580http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002580RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23