21300000002523http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002523Bebyggelse - anläggningSollefteå kn, HAMRE 6:1 LÅNGSELE KYRKALÅNGSELE KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - År 1801 besiktigade byggmästaren Simon Geting den gamla kyrkan, som föregåtts av minst en medeltida kyrka. Nybyggnad rekommenderades, och Geting gjorde 1812 ett ritningsförslag, som samma år lätt retuscherades av Per Wilhelm Palmroth vid ÖIÄ. Geting utsågs till byggmästare och lade 1815 grunden, men först 1826-27 restes kyrkan. Den sista gudstjänsten i den gamla kyrkan, som låg intill den nya, hölls i juni 1827, varefter den revs. Den nya invigdes i oktober. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och bakomliggande sakristia samt torn i öster, helt enligt ritning 1812. Ingång i väster genom ett 1956 tillbyggt vapenhus, samt mitt på södra långväggen, ursprungligen även på den norra. Byggd i gråsten, vapenhuset i tegel. Fasaderna slätputsade i vitt, sockeln i grått. Takbeklädnad kopparplåt, ursprungligen furuspån. EXTERIÖR - Östtornet något indraget i långhuset, öppen lanternin av trä, krönt av ett kors. Rundbågiga fönster även över sidofasadernas ingångar. Sadeltak. Vapenhuset lägre än långhuset. INTERIÖR - Interiören präglas av den välarbetade inredningen från 1850-talet och är relativt oförändrad. Väggarna och trä-tunnvalvet är vitputsade. Valvet var ursprungligen målat av Olof Hägglund med moln och änglahuvuden. Väggarna är indelade i svagt försänkta fält. Från början saknades altartavla; i en nisch i korväggen stod ett gulmålat kors. 1849-50 utförde Olof Hofrén utsmyckningen av altarväggen, vari även dörrarna till sakristian inkomponerades. Över dessa dörrar sitter målningar med motiven "Kristi uppståndelse" och "Nattvardens instiftande" inom förgyllda ramar. I det stora rundbågiga mittfältet en nisch med en målning i gröngrå toner, ett exotiskt landskap med vajande palmer. Framför nischen ett kors med silverfärgad svepduk och törnekrona. Hofrén utförde samtidigt en ny predikstol, rikt skulpterad, med blått draperi målat på väggen. Dessförrinnan användes den gamla kyrkans predikstol, vitmålad. Öppen bänkinredning i fyra kvarter, gråmålad. Orgelfasad av Olof Hofrén, orgeln byggd 1849 av J Blomquist och A V Lindgren. Under läktaren en diskret underbyggnad med förråd och toalett. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997 FÖRSAMLING 1995 - LÅNGSELE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 482, år 1900: 2659, år 1995: 1673 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946) LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen omfattar bygden mellan Faxälven och Ångermanälven som flyter samman vid Sollefteå ungefär en mil åt sydost. Ca 100 m söder om den nya kyrkan, nära älvstranden, ligger ruinen av en medeltida kyrka. Den befintliga kyrkan ligger centralt i den odlade bygden strax utanför tätorten på en höjd ovanför Faxälven. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka av i övrigt okänt utseende, belägen nordost om nuvarande kyrkan. Vid en utgrävning 1959 blottlades delar av kyrkans murar. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Stenkyrka från 1826-27, byggd av Lars David Geting men påbörjad redan 1815 av Simon Geting efter egna ritningar, lätt retuscherade av Per Vilhelm Palmroth vid ÖIÄ. Rektangulär kyrkobyggnad med torn i öster, i vars bottenvåning sakristian är inrymd. Åren 1956-57 byggdes vapenhuset av tegel i väster efter ritningar av arkitekt Gösta Rollin EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet kröns av en öppen lanternin av trä. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Ingång i väster, genom ett 1956 tillbyggt vapenhus, samt mitt på södra långväggen, ursprungligen även på den norra. Kyrkorummet täcks av ett vitputsat trätunnvalv. Kyrkans inredning är relativt oförändrad sedan 1800-talets mitt. Diskret läktarunderbyggnad. Altaruppställningen och de flankerande ingångarna till sakristian är sammankomponerade i ett ramverk som dominerar korväggen. Utsmyckningen av altarväggen gjordes 1849-50 av Olof Hofrén, som också gjorde predikstolen och läktarbarriären och troligen även orgelfasaden, som är från 1849. Altaret pryds av ett kors med svepduk, som står framför en altartavla med landskapsmotiv. Målningar är också infällda i fälten över sakristiedörrarna. Predikstolen har rund korg. År 1892 reparerades kyrkan in- och utvändigt och öppna bänkar installerades. Kyrkan målades invändigt 1912 och renoverades åter 1946. Äldre takmålningar målades över åren 1956-57 i samband med att kyrkan ommålades såväl in- som utvändigt. Kyrkan har även renoverats i början av 1980-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.Kyrkobyggnaden ritades av Simon Geting 1812, ritningar som samma år lätt retuscherades av Per Wilhelm Palmroth vid ÖIA. Geting utsågs till byggmästare och lade 1815 grunden, men först 1826-27 restes kyrkan. Då revs den gamla strax intill. Se även tidigare inventeringar.Län: Västernorrland, Kommun: Sollefteåhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002523http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002523http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002523RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23