21300000002281http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002281Bebyggelse - anläggningLinköping kn, AMUNDEBO 1:21 ULRIKA KYRKAULRIKA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - ULRIKA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 692, 1900: 1422, 1995: 405 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Nykil (samt Gammalkil, Västra Harg, Malexander och Kisa) 1736. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i södra Östergötlands skogsbygd drygt 15 km nordväst om Kisa vid vägskälet i Ulrika samhälles östra del. På kyrkogården finns en klockstapel uppförd 1752 av Gabriel Bragner. I anslutning till kyrkan ligger församlingsgården samt kyrkstallar. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den timrade kyrkan uppfördes 1736-37 av bygdens folk, med Sven Samuelsson i Valvik som byggmästare. Den uppfördes med ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakt avslutat kor, samt en sakristia i öster. Ett vapenhus tillbyggdes 1742. År 1797 förlängdes kyrkan åt väster. Huruvida det nuvarande vapenhuset i väster nyuppförts eller flyttats till sin nuvarande plats efter 1797 är oklart. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan bevarar fortfarande utseendet från 1700-talet. Exteriören är spånklädd och rödmålad under branta, spånklädda sadeltak. Ingången är belägen i väster. Kyrkorummet täcks av ett flackt brädvalv, tillkommet i samband med 1797 års ombyggnad. I interiören lägger man bl.a. märke till den låga triumfbågen med trebruten öppning. I korets tak samt på läktarbarriären finns målningar, utför-da av J. G. Stoltz i mitten av 1700-talet. Stoltz målade även taket i långhuset, och fragment av tak-de-ko-rationen kom fram vid en restaurering 1950, då bl.a. nytt värmesystem tillkom, bänkarna mo-der-niserades, interiören målades om och inventarierna restaurerades. Altartavlan är ett svenskt arbete från 1684. Den skänktes till kyrkan 1743 av friherrinnan Emerentia von Düben. Barockpredikstolen kommer från Västra Eneby kyrka. Den skänktes till kyrkan av Elisabet Hadorph (1664-1760). ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är från senare tid. Det medeltida altarskåpet härrör från Mjölby kyrka. Triumfkrucifixet är snidad av Thorvald Petersen från Odense 1965. I kyrkan eller tillhörande lokaler finns ett flertal äldre oljemålningar, huvudsakligen från 1600-talet. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Ulrika kyrka Ulrika socken bildades 1736, fick sitt namn efter Ulrika Eleonora, och en ny kyrka uppfördes året därpå. Kyrkan fick en nästan medeltida form i timmerkonstruktion med högt brant spåntäckt tak, handspingat från Trehörna och doppat i tjära samt spånklädda fasader. En fristående klockstapel uppfördes 1752. Kyrkan utvidgades åt väster i slutet av 1700-talet och fick då sin nuvarande form med ingången genom ett vapenhus i väster. Interiören, med målningar av S G Stolt, har under senare år återfått sin 1700- talskaraktär. Ulrika kyrka är en av länets få bevarade träkyrkor. I kyrkomiljön ingår bl a bevarade kyrkstallar. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Ulrika är ett samhälle med gamla anor, i den äldre delen finns den så kallade kyrkbyn samt en skola från 1920, lärarbostad från 1870 och ålderdomshemmet som byggdes någon gång i början av 1800-talet. På fotografier från 1930-talet finns en stor mängd vita träkors på kyrkogården, ett fåtal av dessa finns kvar på fotografier från 1969. Idag är de borttagna. Fotografier från 1930- talet visar också den allmänna linje som fanns på kvarter A. År 1953 utvidgades kyrkogården med en ny del, denna anlades i väster och delar av kyrkstallet revs för att ge plats.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002281http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002281http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002281RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23