21300000002274http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002274Bebyggelse - anläggningLinköping kn, RAPPESTAD 14:1 RAPPESTAD KYRKOGÅRDRAPPESTADS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - RAPPESTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 614, 1900: 706, 1995: 1066 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Rappestads kyrka ligger nära Lillån (biflöde till Svartån) vid ett vägskäl ca 10 km sydväst om Linköping, högt i terrängen med vida utblickar över det öppna landskapet. Runt kyrkan finns några äldre jordbruksfastigheter samt skola, daghem, församlingshem och klockargård. På kyrkogården finns ett gravkapell. Kyrkoherdebostället är beläget 1 km söder om kyrkan (Rappestad nr 7). RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, sakristia i norr samt torn i väster. I: Kyrkans tidiga byggnadshistoria är oviss. Av den äldsta kyrkan, vars utformning i övrigt är okänd, finns kalkstensmurar bevarade i norr (blottade vid restaurering 1966). Sakristia och vapenhus tillbyggdes sannolikt under medeltiden. Kyrkan hade ett västtorn av okänd datering (enligt äldre avbildningar försedd med spira av 1700-talskaraktär). Ett gravkor fanns på sydsidan, vilket 1763 förenades med vapenhuset till ett gemensamt utrymme. Riven, förutom delar av långhusets nordmur, efter åskbrand 1785. II: Den nuvarande sengustavianska kyrkan byggdes av byggmästaren Erik Fridberg (Fredberg) från Örebro 1800-1802 (invigd 1807), med återbruk av föregångarens nordmur som ingår i den befintliga kyrkans sydmur. Byggmästaren stod troligen för ritningarna, som justerats vid ÖIÄ av Jacob Wulff. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans naturstensfasader är nu vitputsade. Ursprungligen var kyrkans puts svagt brunaktigt och takspånen rödaktiga. Fönster och portaler är rundbågiga. Långhuset och sakristian har enkla sadeltak, korets sadeltak är avvalmat och tornet kröns av en karnissvängd huv med fyrkantig lanternin. Exteriören är liksom interiören i stort sett oförändrad från byggnadstiden. Kyrkan är en av landets mest harmoniska och helgjutna från det sengustavianska skedet. Långhuset har flackt tunnvalv och koret hjälmvalv, båda av trä. För den nya kyrkan gjordes omedelbart altare, altarring och slutna bänkkvarter. Den samtida predikstolen har fyrsidig plan. Den har attribuerats till Carl Fredrik Beurling. För snickerierna svarade Anders Lorens Thunström. Pehr Hörbergs altartavla från 1802 blev genomgripande restaurerad på 1870-talet. Altartavlans klassicistiska omfattning i vitt och guld förblev dock orörd. Den ståtliga orgeln byggdes 1815 av Per och Jonans Fredrik Schiörlin. Vid Isak Gustaf Clasons restaurering 1925 inbyggdes två rum under läktaren. I övrigt har renoveringarna av kyrkan inskränkts till underhåll och konservering. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Enligt en sockenbeskrivning av C F Broocman 1760 fanns en grav utbyggd söder om kyrkan. Graven hörde till familjen Holtz och deras stamvapen var uppsatt över graven. Detta gravkor sammanbyggdes med kyrkans vapenhus 1763. Kyrkan var då fortfarande den medeltida kyrkan och vapenhuset var byggt framför sydingången. Gravkoret revs troligen i samband med att den nya kyrkan uppfördes. Släkten Holtz ägde godset Ekströmmen från 1600-talet och fram till 1880-talet. Lantmäterikartor från 1699, 1702 och 1770 visar inga ingångar till kyrkogården, vars utsträckning verkar vara mindre mot norr än idag. Av kartmaterialet att döma bör en utvidgning av kyrkogården mot norr ha gjorts någon gång mellan 1770 och 1868. Kyrkan ritades av av J F Koch på tidigt 1800-tal. På teckningen ser man även kyrkogårdsmuren med den södra grinden och grindstolparna. Grinden ser ut att ha det konkava krön som dagens grind men det går i övrigt inte att avgöra om spjälverket är detsamma. Grindstolparna kan vara desamma som dagens stolpar och grindens placering är densamma som idag. I ett tjänstememorial från 1924 som handlar om Rappestad kyrka finns även en kort beskrivning av kyrkogården: Kyrkogården, som endast har en entré mitt för kyrkans södra fasad, omgives av låga, mot kyrkogården torvtäckta gråstensmurar. Utefter murarna äro planterade ännu tämligen unga träd. Marken består av grus.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002274http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002274http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002274RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23