21300000002265http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002265Bebyggelse - anläggningLinköping kn, GISTADS PRÄSTGÅRD 2:1 GISTAD KYRKOGÅRDGISTADS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - GISTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 709, 1900: 705, 1995: 639 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger omgiven av en agrar bygd på en svag höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet med vida utblickar. Den är belägen relativt långt från det moderna samhället Gistad utefter stambanan mellan Norrköping och Linköping. Miljön runt kyrkan är väl bevarad med f.d. skola, prästgård och ålderdomshem. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den raserade medeltidskyrkan är känd utifrån avbildningar och uppmätningar. Den uppfördes i kalksten under 1100-talet med långhus och smalare absidkor (långhuset var anmärkningsvärt långsträckt men någon senare ombyggnad är inte känd). I långshusets sydvägg satt en för östgötska förhållanden mycket rikt utformad portal. Absiden var dekorerad med en rundbågsfris och lisener. Kyrkans sockel var profilerad. Sannolikt under senmedelti-den tillbyggdes en sakristia i sten på korets norra sida och på sydsidan ett timrat vapenhus. Kyrkan välvdes under 1400-talet. Under 1300-talets försågs kyrkan, möjligen endast koret, med kalkmålningar av vilka ett parti - en helgonbild och en inskrift på korets nordvägg - avritats av bl.a. Nils Månsson Mandelgren år 1846. Kyrkan revs i samband med att ny uppfördes, troligen på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1863-64. Ritningarna utformades av arkitekten Albert Törnqvist 1853. Kyrkan består av ett rektangu-lärt långhus med ett rakslutet korparti, öster därom en vidbyggd femsidig sakristia och i väster ett torn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har rundbågiga fönster och täcks av ett sadeltak, tornet kröns av en lanternin med kort spira. Kyrkans tre ingångar är belägna dels i väster och dels mitt på långhusets södra och norra sida. Såväl exteriör som interiör har bevarat sitt tidstypiska utseende. Den förra har en rikare arkitektonisk dekor än östgötska kyrkor byggda tidigare under 1800-talet. Längs långhusets takfot och på tornets övre del finns t.ex. en dekorativ rundbågsfris. Portalerna är profilerade. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak i trä. Ritningarna till predikstol, altaruppsats och orgel är signerade Johan Fredrik Åbom 1863. På grund av slarv vid grundläggningen uppstod röta i golvbjälklaget, och en genomgripande reparation utfördes redan 1872-74. År 1925 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Erik Fant, då bl.a. interiören målades om. Ture Jangvik restaurerade kyrkan 1972 då underbyggnaden till orgel-läktaren tillkom. År 1925 ersattes det förgyllda korset i altarprydnaden med den gamla kyrkans altaruppsats från 1705, tillverkad av Ramund Bangell. Den ingår numera som en del av 1860-talets altaruppsats. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den märkliga och osedvanligt välbevarade kalkstensdopfunten från början av 1200-talet har tillskrivits den gotländske stenmästaren "Calcarius". Ramund Bangell har även tillverkat den gamla kyrkans predikstol från 1727, som förvaras i tornet. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården anlades i anslutning till den tidigmedeltida kyrkan, eller fanns redan då den första stenkyrkan byggdes. Kyrkogårdens mycket ringa omfattning tyder också på att den aldrig blivit utvidgad. Inga rester av medeltidens begravningar finns synligt bevarat idag. P A Säve som besökte Gistad just då rivningen av den medeltida kyrkan pågick har bland annat beskrivit hur en runsten, som påträffats i kyrkans nordvästra hörn, höggs upp i bitar som placerades i den nya kyrkans grund. Säve skrev av texten som dock var skadad. Texten löd kai raisti s fti i Brates översättning Ger reste stenen..efter. Det kan antas att de sedvanliga gravstenar i kyrkgolvet från 15-1700-tal vilka brukar finnas i gamla landsbygdskyrkor gick samma väg som runstenen. I varje fall saknas lämningar av denna tids gravskick helt. En odaterad karta, sannolikt från slutet av 1600-talet, visar en kyrkogård av i stort sett samma omfattning som idag. Kyrkans räkenskaper för äldre tider är tämligen torftiga enligt Knutsson 1944. Det kan dock utläsas att kyrkogården försågs med en klockstapel 1687-89. Ett flygfoto över kyrkogården och kyrkan taget 1935 visar ett stort antal grusade gravar i kvarter E och B väster om kyrkan. Samma förhållande syns också på ett liknande foto från 1950. På Bengt Cnattingius bild från 1949 (se sid 7) syns stora delar av främst kvarter B och C (västra och sydvästra). På bilden dominerar grusgravar omgivna av låga häckar helt denna del av kyrkogården. Flertalet med högre smalare vårdar. Kyrkogården har genomgått kraftiga förändringar sedan 1950-talet. Sannolikt har en modernisering genomförts någon gång under detta decennium, vilken inneburit att den allra största delen av de äldre gravvårdarna ersatts med nya från 1950-tal och framåt. Denna förändring syns dock inte i det tillgängliga källmaterialet. Likaså har en kraftig utfyllnad av kyrkogårdens norra hörn utförts någon gång under 1960-talet. Samtidigt har den nya parkeringsplatsen och den nya cementgjutna trappan tillkommit. Inte heller denna förändring går att spåra i det befintliga källmaterialet. Den gällande gravkartan upprättades 1960, sannolikt efter att dessa förändringar var vidtagna. 1998 gavs tillstånd från länsstyrelsen att anlägga en minneslund.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002265http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002265http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002265RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23