21300000002264http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002264Bebyggelse - anläggningLinköping kn, GAMMALKIL 1:5 GAMMALKILS KYRKAGAMMALKILS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - GAMMALKIL BEFOLKNINGSTAL - 1805: 534, 1900: 537, 1995: 298 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Nykil tidigt utbruten. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl 15 km sydväst om Linköping på en svag höjd med vid utblick över det fornlämningstäta övergångslandskapet. På kyrkogården står en medeltida tiondebod. På andra sidan vägen finns församlingshem (f.d. skola) samt hembygdsgård. Under medeltiden fanns här en tingsplats. 500 m öster om kyrkan ligger prästgården, som också bär namnet Gammalkil. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av sten. Kyrkan var, enligt uppgift från 1760-talet, 40 ½ aln. lång och 10 5/8 aln. bred och bestod av långhus, sakristia i norr samt en tillbyggnad av trä på norra sidan från 1754. Långhusets västra del var av kalksten och den östra av gråsten. Den östra delen (koret) hade tillbyggts under 1400- eller 1500-talet. Enligt Broocman hade kyrkan ett högt stentorn i väster. Sannolikt välvdes kyrkorummet under medeltiden. Vid Casper Seurlings inspektion 1793 befanns valven vara i dåligt skick. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill den gamla. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan byggdes 1799-1801 av Erik Fredberg efter ritning från ÖIÄ, snarlik Svennevad i Närke. Kyrkan byggdes som en enskeppig salkyrka med halvrunt korparti, sakristia i norr och torn i väster; tornet omges av biutrymmen, däribland ett trapphus i söder. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör, med vitputsade fasader. Långhuset och koret har yttre mansardtak, medan sakristian har valmat sadeltak. Samtliga yttertak är av plåt. Tornet täcks av en korskrönt, kupig huv och har rundbågiga ljudöppningar. Långhusmurarna uppbryts av stora rundbågefönster. Den välbevarade interiören har genomgående trätunnvalv, hjälmformat över korpartiet. Sakristian har plant trätak. Det senare flyttades över hit från den gamla kyrkan och har dekorativa målningar av J G Stoltz från 1751-52. Kyrkans inventarier införskaffades kort tid efter dess färdigställande. Altaret med altarring och altaruppsats målade av Pehr Hörberg är från 1801-02, liksom läktarbarriärens målningar, som också utförts av Hörberg. Predikstolen tillverkades av Carl Fredrik Beurling 1802. Orgeln är en av Pehr Schiörlins förnämsta, tillverkad 1806, med fasad utförd av C.F. eller J. Beurling. Kyrkan har en sluten bänkinredning. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Från en sockenbeskrivning daterad till år 1760 finns det uppgifter om att en klockstapel uppfördes på Gammalkils kyrkogård år 1699. Kyrkogårdens utformning är skapad efter den medeltida kyrka som låg på den norra delen av kyrkogården i anslutning till tiondeboden. Den medeltida kyrkogården är underordnad den nuvarande kyrkan som byggdes 1801 då kyrkan är av större och modernare snitt. Den medeltida kyrkan revs i samband med byggandet av den nya. Ett foto från 1938 visar att kyrkogårdens norra del saknar rygghäckar, området har en öppen karaktär som saknar den struktur som nuvarande rygghäckar bidrar till. Ett foto från 1931 visar att kyrkogårdens södra del varit belagt med flertalet grusgravar. Det syns också på flygfotot från 1950-talet. Minneslunden som är byggd norr om kyrkogården i anslutning till tiondeboden invigdes 2004.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002264http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002264http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002264RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23