21300000002263http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002263Bebyggelse - anläggningLinköping kn, FLISTAD 9:1 FLISTAD KYRKOGÅRDFLISTADS KYRKAFÖRSAMLING - FLISTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 555, 1900: 680, 1995: 416 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ungefär en mil nordväst om Linköping nära ett vägskäl på en moränhöjd med vida utblickar över det fornlämningsrika landskapet, särskilt mot öster där kyrkan kan ses på långt håll. Den är omgiven av en f.d. skola, prästgård, församlingshem jämte några villor och en jordbruksfastighet. Kyrkans yttre har alltjämt medeltida karaktär och genom att kyrkogården är öppen österut utgör Flistad ett av östgötaslättens bästa exempel på hur de medeltida kyrkorna exponerades i landskapet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan, troligen från 1100-talet, har intakt romansk planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och samtida västtorn. Sakristian i norr tillbyggdes under 1600-talet. Ett vapenhus, av okänd ålder har funnits i söder. Det revs 1836. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans sadeltak ock tornspiran är klädda med spån. Kor- och absidfasaderna är dekorerade med romanska lisener och rundbågsfriser (absidens lisener delvis rekonstruerade vid restaurering 1942). Västtornet är förhöjt, troligen vid 1200-talets mitt. Det blev då avtrappat, vilket ger intryck av att tornet omsluts av långhusmurarna åt söder och norr, men har egentligen murar lika breda som långhuset i bottenvåningen. Det har även en 1200-talsportal på nordsidan och ingång till ett trapplopp på sydsidan. År 1836 genomgick kyrkan en restaurering då bl.a. fönstren förstorades och den västra ingången upptogs. Ingång via tornet i väster. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden och valven målades av en konstnär tillhörig Risingeskolan. En gammal, numera försvunnen inskrift omtalar, att målningarna fullbordades 1505. Den ursprungliga öppna takstolen bevarades ovan valven och är väl utförd samt ornerad. Vid Erik Fants restaurering 1942 framtogs de medeltida kalkmålningarna och den i senare tid vidgade triumfbågen gjordes åter trängre. Ett stort 1800-talsfönster igensattes vid samma tillfälle. I triumfbågen hänger ett triumfkrucifix från 1100-talet och på sakristians nordvägg ett 1200-talskrucifix. På altaret står det senmedeltida altarskåpet, som avlägsnats ur kyrkan till-sammans med dess patronus S:t Stefan på 1700-talet. Predikstolen är gjord av Niklas Österbom i Norrköping 1745 och hade tidigare sin plats över altaret. Ny orgel tillverkad av Karl Hanner i Lin-kö-ping inköptes 1836. Bänkinredningen byttes ut 1906, nuvarande med slutna bänkkvarter. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En medeltida piscina i sten finns bevarad i en nisch i absiden. Kyrkan äger ett processionskrucifix från 1300-talets slut. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården ursprungligen växt fram kring Flistads första kristna kyrka. En möjlig rest från denna tid är en runsten från mitten av 1000-talet. Den uppges dels ha legat under klockstapeln och dels varit inmurad i vapenhuset och står numera på kyrkogården. Texten lyder: Sirun raisti stain eftir Austin asbiarn fadur sin. Sirun reste stenen över Åsbjörn sin fader. Stenen visar ett kristet kors och Åsbjörn torde alltså ha tillhört den första kristna generationen i trakten. Förutom runstenen finns ingenting som minner om äldre begravningsskick eller några uppgifter om kyrkogårdens utveckling förrän en bit in på stormaktstiden. Eftersom kyrkogården utfylldes kraftigt på 1800-talet kan det dock finnas bevarade äldre gravar djupt under den nuvarande ytan. Från mitten av 1600-talet är ett fragment av en kalkstensvård, visande Marcuslejonet som Sune Ljungstedt dokumenterade på 1980-talet. Möjligen är också en av de två gravbrädor som förvaras i tornet från 1600-talet, här gör en skada att datumet fallit bort, men av textens innehåll framgår att den tillhör 1600-tal eller tidigt 1700-tal. I Flistad kyrkas torn finns ytterligare en av de gravbrädor som förr måste ha varit de vanligaste inslagen på kyrkogårdarna, men som nästan aldrig har bevarats i motsats till sina samtida kalkstensvårdar. Från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet finns flera vårdar bevarade på kyrkogården. De är med ett undantag uppställda på södra kyrkomuren. Samtliga finns avritade och beskrivna av Sune Ljungstedt (se bilaga). Norr om sakristian ligger en gravhäll av röd kalksten med längre text Den 13 Augusti 1799, tolkade saknadens tårar starkare, pastorskans, Petronella Johanna Palmaers, född Rosenquist, minne, än stenen som påminner vandraren, at, Detta är dygdens minnesvård, År 1832 den ): Febr, återförenades makarna, då stoftet af contraktsprosten, Mgr P:A:Palmaer, efter 34. års ensamvandring, här nedgömdes. En jämförelse mellan storskifteskartan från 1767 och lagaskifteskartan från 1836 visar att kyrkogården utvidgats. Troligen har detta skett vid omläggandet av kyrkogården på 1830-talet. Utvidgningen har inneburit att den vinkel som funnits på västra sidan av kyrkogården till dels rätats ut. Detta är idag tydligt avläsbart i de murskarvar som syns på västra kyrkogårdsmuren. På 1830-talet höjdes marknivån på kyrkogården och i samband med ombyggnaden omgestaltades ingången. Putsade grindstolpar med järnsmidesgrindar härrör från denna ombyggnation. Omläggning av kyrkogårdens södra och östra del påbörjades under hösten 1962. Arbetet krävde bl a flyttning av gravvårdar och fällning och bortskaffande av överflödiga träd i planteringen runt kyrkogården. Omläggningen planerades av trädgårdskonsulent Erik Lind och hösten 1963 var arbetet färdigt.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002263http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002263http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002263RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23