21300000002260http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002260Bebyggelse - anläggningLinköping kn, ASKEBY PRÄSTGÅRD 1:8 ASKEBY KYRKAASKEBY KYRKAFÖRSAMLING 1995 - ASKEBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 529, 1900: 590, 1995: 679 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt på en väl avgränsad kulle med vida utblickar över det fornlämningsrika sprickdalslandskapet 10 km öster om Linköping. Tidigare fanns här ett medeltida nunnekloster. Numera är kyrkan omgiven av ett mindre villasamhälle som också innehåller en del jordbruksfastigheter. Bland alla de byggnader som haft anknytning till kyrkan märks församlingshem (f d prästgård), pastorsexpedition (f.d. arbetarbostad), klockbod, kyrkvaktmästarbostad, museum samt skola och lärarbostad. Miljön är riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har ett rektangulärt långhus, ett långsmalt tresidigt brutet korparti med vidbyggd sakristia i norr, och en korsarm mitt på södra sidan. Kyrkans murar består av kluven gråsten, förutom i koret där de är av tegel. Vid 1100-talets mitt hade kyrkan västtorn, långhus och två korsarmar med absidioler mot öster samt ett smalare högkor, vars östliga avslutning är okänd. Det gamla koret ersattes av det nuvarande, tresidigt avslutade korpartiet troligen omkring 1400. Sakristian är sannolikt också senmedeltida. Av tornet återstår efter 1609-års brand bara två våningar. Bottenvåningen består av ett kvadratiskt, kryssvälvt rum inrett som kapell med en rundad altarnisch i östväggen. På var sida finns ett par tunnvälvda, långsmala kamrar. Andra våningen nås genom trapplopp i sidomurarnas väggar. Denna våning innehåller två rum, varav ett kvadratiskt mittrum av samma typ som i bottenvåningen, även här med altarnisch. Under hela klostertiden, d.v.s. fram till omkring 1530, användes kyrkan gemensamt av systrarna och församlingen. När klostret lades ner 1527 flyttade församlingen in i det rymliga koret, medan det gamla lång-huset fungerade som vapenhus. På 1770-talet iordningställdes det för att nyttjas som sockenmagasin. Den norra korsarmen revs tillsammans med andra utbyggnader 1876-77, medan den södra bibehållits. Långhusets västra del avskärmades med en tegelvägg vid samma tillfälle. I denna del av kyrkan finns idag ett museirum inrättat. År 1913 rensades de f.d. tornet från senare inredningsdetaljer och botten-våningen inreddes till gravkapell. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De putsade fasaderna livas av rundbågsfriser och korpartiets strävpelare. Det långsträckta kyrkan samt det nedmonterade västtornet täcks nu av ett sammanhängande sadeltak, valmat i öster. Korpartiet från omkring 1400 valvslogs från början, medan övriga valv slogs först 1444 av murmästaren Mattias Johansson. Kyrkorummet restaurerades senast 1991, dessförinnan 1951 då de medeltida målningarna frilades, och exteriören 1970. Dagens altarprydnad är en pietàgrupp från 1400-talets främre hälft. Den föregicks sedan 1823 av en skärmvägg med allegoriska målningar över Tron, Hoppet och Kärleken samt en altarpredikstol, till vilken användes korgen från Niclas Österboms predikstol från 1763. En tid fanns också en altartavla av G.A. Engman från 1854. Före 1823 pryddes altaret av lösa altarskåpsfigurer av olika ålder skänkta 1732 och inköpta från Örtomta. Bänkinredningen är från 1830 och moderniserades 1951. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans ena dopfunt är från 1200-talet, den andra är gjord i mässing och tillkom 1693. Kyrkans medeltida triumfkrucifix dateras till 1400-talets senare hälft. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har sedan medeltid vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Redan på en geometrisk avmätningskarta från 1698 finns den rektangulärt oregelbundna kyrkogården utritad, med en tydlig avgränsning runt kyrkan. Material i kyrkogårdens omgärdning redovisas ej, inte heller öppningar i densamma. Men den utbredning som kyrkogården har är tillsynes samma som kyrkogården har idag. Enligt Linköpings stifts inventering av bogårdsmurar saknas medeltida murar vid kyrkogården. 1700-talsmurverk finns i den östra kyrkogårdsdelen. Grinden i den södra grindöppningen är från 1800-talets början. På häradsekonomiska kartan 1868-1877 redovisas kyrkogården med samma utbredning som på tidigare karta. Nu markeras också en trädkrans innanför kyrkogårdsmuren i söder, öster och norr. Ett fotografi från 1900-talets början visar en del av kyrkogårdens östra del. Kyrkogården är bevuxen med gräs och ganska enkla gravvårdar står närmast kyrkans östra del, kanske är det en del av den s k allmänna linjen som börjar förekomma på 1700-talet men var vanlig framför allt från 1800-talets mitt till 1960-talet. Där begravdes de avlidna en och en radvis, vilket kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. Ytterligare ett fotografi taget under 1900-talets mitt visar att kyrkogårdens karaktär ändrats. Nu omgärdas flera grusbelagda gravar med stenram. Under 1980-talet ändrades detta, området öster om kyrkogården gräsbelades och rygghäckar planterades i rader som sträcker sig i nordsydlig riktning. Området norr om kyrkan har inte använts för begravningar i Askeby förrän under senare delen av 1900-talet, vilket också årtalet på gravvårdar som står där idag visar. Under 1990-talet anlades en minneslund i kyrkogårdens nordvästra hörn. I bokverket Sveriges Kyrkor från 1921 finns en beskrivning av kyrkogården i Askeby. Träden i trädkransen, askar och lönnar, planterades 1825 och ersatte då en granhäck från 1776. Bogårdsmuren uppfördes 1776. Dessförinnan omgavs kyrkogården av ett träplank, vars underhåll var fördelat på sockenmännen, enligt särskild lista. Till kyrkogården fanns 1921 två ingångar, en i norr och en i söder, båda med höga stolpar av granit. I den första öppningen fanns trägrindar, i den senare två vackra grindar av smidesjärn utförda 1819. På kyrkogården fanns 1921 fortfarande ett antal stilfulla gravvårdar i trä i form av en bräda, upptill något dekorerad. Ett antal vackra gravvårdar av smidesjärn, rikt utsirade, huvudsakligen från 1793-1865, förvaras i kyrkan.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002260http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002260http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002260RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23