21300000002182http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002182Bebyggelse - anläggningMotala kn, VARVS KYRKA 1:1 M.FL. VARVS KYRKAVARVS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VARV OCH STYRA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 534, 1900: 1041, 1995: 517 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Styra införlivad 1862 (Varv och Styra beslöt om sammanbyggnad 1844). LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen ca 10 km sydost om Vadstena i ett flackt läge i slättbygden. På kyrkogården finns ett bårhus. Intill kyrkan ligger skolan, en f.d. skola samt kantors- och lärarbostad. Prästgården är belägen vid Varvs gamla kyrkplats, ca 1,5 km sydväst om den befintliga kyrkan. Styra kyrka låg innan sockensammanslagningen vid ett vägkors några km västerut. Styra kyrkplats består i dag av en ruinkulle på en ovårdad kyrkogård. Intill ligger en f.d. skola. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (VARVS KYRKPLATS). Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån avbildningar av Elias Brenner från 1670 och Nils Månsson Mandelgren 1847. Kyrkan hade sannolikt uppförts under 1100- eller tidigt 1200-tal och bestod av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor. Av teckningen att döma hade absidkoret en exteriör utsmyckning med lisener och bågfriser. I väster fanns ett torn av romansk karaktär. Vid tiden för avbildningen fanns också timrat vapenhus och ett lågt murat gravkor, båda sekundära men av okänd uppförandetid. Riven 1859, i samband med att den befintliga kyrkan uppfördes gemensamt av Varv och Styra församlingar. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan är uppförd 1860-61 efter ritningar av arkitekt J. A. Hawerman och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd femsidig sakristia i öster samt ett torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i klassiserande stil med nygotiska inslag, bl.a. korta spiror över takfoten som krön på pilastrar kring portalerna, och korskrönta spetsiga gavelpartier över portalerna. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Fönstren är rundbågiga. Kyrkorummet täcks av ett putsat tredingstak i trä. Altartavlan, insatt i en altaruppställning med ilastrar och språkband på överliggaren, är målad 1862 av J Z Blackstadius. Predikstolen från kyrkans byggnadstid, liksom bänkinredning och läktare. Orgelns fasad tillkom 1862, med verk förnyat 1982. Vid en renovering 1951-52 (Erik Lundberg) moderniserades bänkar och dörrar, syd- och nordportalerna igensattes och läktaren fick underbyggnad. Vid senare renoveringar, bl.a. 1963, 1984 och 1992, har i huvudsak underhållsåtgärder företagits. Kyrkan är väl bevarade både exteriört och interiört. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett senmedeltida altarskåp finns bevarat, liksom ett 1300-talskrucifix. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. FÖRSAMLING 1995 - VARV OCH STYRA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 534, 1900: 1041, 1995: 517 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Styra införlivad 1862 (Varv och Styra beslöt om sammanbyggnad 1844). LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen ca 10 km sydost om Vadstena i ett flackt läge i slättbygden. På kyrkogården finns ett bårhus. Intill kyrkan ligger skolan, en f.d. skola samt kantors- och lärarbostad. Prästgården är belägen vid Varvs gamla kyrkplats, ca 1,5 km sydväst om den befintliga kyrkan. Styra kyrka låg innan sockensammanslagningen vid ett vägkors några km västerut. Styra kyrkplats består i dag av en ruinkulle på en ovårdad kyrkogård. Intill ligger en f.d. skola. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (VARVS KYRKPLATS). Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån avbildningar av Elias Brenner från 1670 och Nils Månsson Mandelgren 1847. Kyrkan hade sannolikt uppförts under 1100- eller tidigt 1200-tal och bestod av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor. Av teckningen att döma hade absidkoret en exteriör utsmyckning med lisener och bågfriser. I väster fanns ett torn av romansk karaktär. Vid tiden för avbildningen fanns också timrat vapenhus och ett lågt murat gravkor, båda sekundära men av okänd uppförandetid. Riven 1859, i samband med att den befintliga kyrkan uppfördes gemensamt av Varv och Styra församlingar. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan är uppförd 1860-61 efter ritningar av arkitekt J. A. Hawerman och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd femsidig sakristia i öster samt ett torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i klassiserande stil med nygotiska inslag, bl.a. korta spiror över takfoten som krön på pilastrar kring portalerna, och korskrönta spetsiga gavelpartier över portalerna. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Fönstren är rundbågiga. Kyrkorummet täcks av ett putsat tredingstak i trä. Altartavlan, insatt i en altaruppställning med ilastrar och språkband på överliggaren, är målad 1862 av J Z Blackstadius. Predikstolen från kyrkans byggnadstid, liksom bänkinredning och läktare. Orgelns fasad tillkom 1862, med verk förnyat 1982. Vid en renovering 1951-52 (Erik Lundberg) moderniserades bänkar och dörrar, syd- och nordportalerna igensattes och läktaren fick underbyggnad. Vid senare renoveringar, bl.a. 1963, 1984 och 1992, har i huvudsak underhållsåtgärder företagits. Kyrkan är väl bevarade både exteriört och interiört. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett senmedeltida altarskåp finns bevarat, liksom ett 1300-talskrucifix. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Varvs ödekyrkogård Varvs församling omnämns redan 1293 som Hvarf. Den medeltida kyrkan bar romanska drag och var förmodligen tillkommen under 11- eller 1200-talen. Kyrkogården har förmodligen ännu sina medeltida proportioner och ligger mitt i Varvs by. Av kyrkogården återstår en praktfull trädkrans och en intakt kyrkogårdsmur. Söder om ruinkullen efter kyrkan står 8 äldre gravstenar uppställda. De flesta av karaktäristisk 1600-talstyp. Kyrkogården betas och är skyltad. Styra ödekyrkogård Styra socken är belagd sedan 1379. Socknen har sedan långliga tider varit annex till Varv. Kyrkan var en liten tornlös romansk kyrka. Kyrkogården är belägen högt på en ås i en till åker fullständigt uppodlad trakt. Från kyrkogården finns vid utsikt åt alla håll (utom mot söder där en gård ligger), främst mot öster och Varv-Styra kyrka. Söder om kyrkan finns en grupp om 5 stående och 3 liggande äldre gravvårdar, huvudsakligen av 1600-talstyp. Kyrkmuren och kyrkans grundmurar är intakta. Trots att röjningsarbeten kontinuerligt utförs av hembygdsföreningen finns stora problem med igenväxning, framför allt av syren och slån. Platsen är skyltad. Varv-Styra kyrkogård Kyrkogårdsanläggningen är samtida med kyrkan som anlades på tidigare obebyggd mark. Detta innebär att inga vårdar bevarade på plats är äldre än 1861 (med ett undantag, se nedan). Däremot flyttades monumentet efter generalmajoren Päder (Peter) Andersson Linderoth från Varvs kyrka i samband med byggandet av den nya. Generalen levde under 1600-talet och var en stor gynnare av Varvs kyrka dit han skänkte flera inventarier som fortfarande finns i behåll. Monumentet är i klassisk barockstil och tillkommet under mitten av 1600-talet. Inga stora planerade omfattande förändringar har ägt rum under de 150 år kyrkogården varit i bruk, utan förändringarna har varit mera kontinuerliga och mindre. Kyrkogården har därför till karaktären kommit att bevara mycket av sin ursprungliga parkkaraktär. 1 Gravmonumentet uppsattes i Varvs kyrka redan 1659, generalmajoren avled 1673 och gravstenen flyttades till nuvarande kyrkan 1861. Kyrkogården har trots att en stor del av de gamla köpegravstenarna i kvarter A och B plockats bort bevarat ett ovanligt stort antal gravvårdar från 1800-talet på ursprunglig plats. 20 stenar varav 3 redan från 1860-talet står kvar. Flest står i kvarter A (9 st), följt av kvarter B (5 st). I kvarter E och F står 3 vardera. Äldst är gravstenen på plats A 86, rest över byggmästaren C J Pettersson i Motala och hans hustru, död redan 1860. Stenen är alltså rest under tiden som kyrkbygget och kyrkogårdsanläggandet pågick. Kanske var byggmästaren själv inblandad i bygget, eftersom hans hustru fick sin grav här så tidigt. Ytterligare ett stort antal ursprungliga höga smala gravvårdar från 1800-talet finns bland de i nordöstra hörnet undanställda stenarna. Flera av dessa är dock så överväxta med lav eller skadade att datumen inte kan fastställas. Det rör sig dock om minst 8 och troligen lika många ytterligare. Kyrkogården tycks från början ha varit av den för perioden typiska ståndsuppdelade typen. De dyrare köpegravarna har legat i kvarter A och B, det vill säga längs med ytterkanterna av kyrkmuren. Dessutom i de övriga kvarterens yttersidor. Allmänna linjen har varit placerad i de inre delarna av kvarter D och de billigare platserna till övriga delar av det inre av de norra kvarteren C och D. Denna karaktär har under tid förändrats i och med ett långsamt utbytande av enstaka gravvårdar från 1960-tal och framåt, som gjorts utan hänsyn till tidigare status på gravplatsen. Inga äldre flygfoton från 1939 eller däromkring finns bevarade, men flygfotot från 1952 visar i stort sett samma anläggning som idag, med trädkrans, kyrkmur och strikta kvarter delade med häckar. Möjligen kan ett betydligt större antal grusgravar synas i södra delen av kyrkogården. Kyrkogården utvidgades 1959 i och med att ett område i öster lades till anläggningen. Denna avsattes som parkområde med naturpark i avsikt att först så småningom tas i anspråk eventuellt för en urnlund. I det nya området byggdes också kyrkogårdens gravkapell som invigdes samma år. Kapellet ritades av ingenjör Allan Jacobsson. Delar av området är tagna i bruk som avfallsanläggning (i söder) och minneslund (vid gravkapellet) men huvuddelen står fortfarande obrukad. I en artikel skriven till kyrkans 100-årsminne 1961finns en bild tagen från nordöst mot kyrkans kor, och som också visar en stor del av kvarter D. Här framgår kvarterets karaktär av allmän linje fortfarande. De gravvårdar som syns är små och likformade. Bland dem står också minst 3 vita träkors, av vilka inget finns bevarat. 1968 revs de gamla kyrkstallarna vilka var hitflyttade i början av 1900-talet. Redskapsboden i nordöstra hörnet är tillkommen senare (under 1970-80-tal?). Jämfört med den karta som upprättades i samband med att minneslunden planerades 1989 har inga större förändringar vidtagits med undantag för att en del träd och häcksystem tagits bort eller ersatts. Dock har trädgårdsskjulet och vägen in över muren längst i sydöst tillkommit efter att kartan färdigställts. Minneslunden anlades liksom vid de andra kyrkorna i Aska pastorat efter beslut 1989.Län: Östergötland, Kommun: Motalahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002182http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002182http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002182RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23