21300000002173http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002173Bebyggelse - anläggningMotala kn, FORNÅSA 21:1 FORNÅSA KYRKAFORNÅSA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - FORNÅSA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 640, 1900: 750, 1995: 671 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger en dryg mil sydost om Motala vid ett vägskäl på en markerad höjd i landskapet med vida utblickar och väl synlig. Den omges av en i bruk varande skola (1999), prästgård samt församlingshem med pastorsexpedition. På kyrkogården står den gamla, rödförgade klockstapeln, som innehåller ett bisättningsrum. Byn innehåller flera lantbruk och utgör ett levande sockescentrum. I samband med restaurering 1955-56 påträffades del av en runstensförsedd lockhäll till ett kristet gravmonument från 1000-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, en sakristia på korets nordsida samt ett torn i väster. Kärnkyrkan härrör troligen från 1100-talet. Långhuset har förlängts i väster, senast under senmedeltiden när valven slogs. Även sakristian är sannolikt medeltida. Ett troligen medeltida vapenhus har funnits i söder (teckning av P. A. Säve 1864). Det nuvarande tornet byggdes 1901 av arkitekt Ludvig Peterson i sam-band med en restaurering. Vid detta tillfälle raserades en murad tillbyggnad av långhusets bredd i väster. Denna var av okänd ålder och fungerade uppenbarligen som vapenhus. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av sadeltak utom absiden som har kontak. En möjligen medeltida takryttare togs ned 1762. Långhus och kor har stora rundbågiga fönster, som i sin nuvarande form härrör från 1750. Västtornet från tidigt 1900-tal kröns av en hög, nedtill bruten, spira. Tornets nordsida har ett litet rundfönster, på södra sidan finns ett lägre, halvrunt trapptorn. Under dess takfall finns en dekorativ tandsnittsfris, liksom på trapptornets översta del som täcks av ett litet kontak. Ingång sker i väster genom tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ribbvalv, tre i långhuset och ett i koret, troligen från senmedeltiden. Ovan valven finns figurativa kalkmålningar från 1200-talets början. Det välvda kyrkorummet dekorerades också med kalkmålningar i den s.k. Risingeskolans stil under 1400-talets senare hälft. Vid restaureringen 1901 flyttades alla äldre inventarier till tornkammaren, bortsett från 1714-års altartavla. År 1956 restaurerades kyrkan under ledning av Kurt von Schmalensee varvid de redan upptäckta, romanska målningarna konserverades och kyrkorummets senmedeltida kalkmålningar i Risingeskolans stil framtogs, liksom absidens ursprungliga romanska fönster. Bänkinredningen från 1901 gjordes om och slutna bänkkvarter återskapades. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har två romanska dörrar med järnsmide bevarade. Dopfunten är från 1660. Skadade äldre inventarier från olika århundraden finns utställda i en tornkammare. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. FÖRSAMLING 1995 - FORNÅSA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 640, 1900: 750, 1995: 671 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger en dryg mil sydost om Motala vid ett vägskäl på en markerad höjd i landskapet med vida utblickar och väl synlig. Den omges av en i bruk varande skola (1999), prästgård samt församlingshem med pastorsexpedition. På kyrkogården står den gamla, rödförgade klockstapeln, som innehåller ett bisättningsrum. Byn innehåller flera lantbruk och utgör ett levande sockescentrum. I samband med restaurering 1955-56 påträffades del av en runstensförsedd lockhäll till ett kristet gravmonument från 1000-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, en sakristia på korets nordsida samt ett torn i väster. Kärnkyrkan härrör troligen från 1100-talet. Långhuset har förlängts i väster, senast under senmedeltiden när valven slogs. Även sakristian är sannolikt medeltida. Ett troligen medeltida vapenhus har funnits i söder (teckning av P. A. Säve 1864). Det nuvarande tornet byggdes 1901 av arkitekt Ludvig Peterson i sam-band med en restaurering. Vid detta tillfälle raserades en murad tillbyggnad av långhusets bredd i väster. Denna var av okänd ålder och fungerade uppenbarligen som vapenhus. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av sadeltak utom absiden som har kontak. En möjligen medeltida takryttare togs ned 1762. Långhus och kor har stora rundbågiga fönster, som i sin nuvarande form härrör från 1750. Västtornet från tidigt 1900-tal kröns av en hög, nedtill bruten, spira. Tornets nordsida har ett litet rundfönster, på södra sidan finns ett lägre, halvrunt trapptorn. Under dess takfall finns en dekorativ tandsnittsfris, liksom på trapptornets översta del som täcks av ett litet kontak. Ingång sker i väster genom tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ribbvalv, tre i långhuset och ett i koret, troligen från senmedeltiden. Ovan valven finns figurativa kalkmålningar från 1200-talets början. Det välvda kyrkorummet dekorerades också med kalkmålningar i den s.k. Risingeskolans stil under 1400-talets senare hälft. Vid restaureringen 1901 flyttades alla äldre inventarier till tornkammaren, bortsett från 1714-års altartavla. År 1956 restaurerades kyrkan under ledning av Kurt von Schmalensee varvid de redan upptäckta, romanska målningarna konserverades och kyrkorummets senmedeltida kalkmålningar i Risingeskolans stil framtogs, liksom absidens ursprungliga romanska fönster. Bänkinredningen från 1901 gjordes om och slutna bänkkvarter återskapades. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har två romanska dörrar med järnsmide bevarade. Dopfunten är från 1660. Skadade äldre inventarier från olika århundraden finns utställda i en tornkammare. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Fornåsa kyrkogård är troligen anlagd på platsen för ett äldre gravfält, sannolikt tillhörigt kungsgården. Ännu återstår en praktfull domarring i backen ovanför den nya skolan. Enligt arkivuppgifter hos Östergötlands länsmuseum skall en stor gravhög ha funnits kvar ännu på 1920 talet då den togs bort. Bland fynden från denna fanns ett välbevarat vikingatida svärd som förevisas av kyrkoherden i en tidningsartikel från 1950-talet. Svärdet liksom en del andra fynd förvaras i en monter i sakristian. Fragment av en stor runristad medeltida gravhäll har hittats i flera delar under åren kring kyrkan. Hällen har sannolikt legat som lock på en kalkstenskista. Några mindre fragment förvaras i kyrkans tornrum, de större fragmenten förvaras i länsmuseets så kallade stenmuseum, Rhyseliusgården i Linköping. Ett försök till sammansättning har gjorts av Sune Ljungstedt. Texten löper så långt man kan se Gud gifve thira sial himilriki ..unsan änaa. Har likir an.rha..åk rahbårk.il enligt översättning och tolkning i stenmuseet står Bedjom vårt fader vår till hy och hugnad för hans själ och för Radamunds själ. Gud give deras själ himmelrik. Fragment av ytterligare en medeltida gravsten (den övre vänstra fjärdedelen) förvaras i gravkapellet. Texten är på latin med latinska bokstäver IUNGE:POLO:CHISTE: QVOS:CONSTRINGT:LAPIS:ISTE:HIC:NICOLAUS eller översatt Förena, o Kristus, i himmelen dem, som denna sten täcker. Här vilar Nils med sin Margareta, Han dog i Kristus Översättningen och tolkningen som är något längre än den synliga texten är gjord av Sune Ljungstedt som daterat den till 1300-talet. Ytterligare en senmedeltida eller tidigreformatorisk gravhäll finns bevarad i kyrkans vapenhus. Stenen är upptagen ur kyrkgolvet. Hällen visar en bild av en kvinna i tidens kläder. Det höga markerade läget i terrängen invid en korsväg gör att man kan misstänka att kyrkogården ursprungligen tjänat ett dubbelt syfte som kyrkogård och försvarsanläggning. Åtminstone under Nordiska sjuårskriget stod, enligt Broocman (Broocman 1763 s 145), strid här varvid kyrkan åtminstone delvis brändes ned. Från samhället finns också fynd av en bondesmidd armborstbult, sannolikt bortskjuten vid samma tillfälle. Av den äldre kyrkogården finns också ett flertal av de karaktäristiska 1600-talsvårdarna i kalksten i behåll. Två står uppställda vid sakristian, båda i skadat och svårläst skick. Fyra ytterligare i mycket gott skick finns uppmonterade på väggen i gravkapellet. I länsmuseets arkiv finns några exempel på bildmaterial från 1800-talet som alla visar kyrkan sedd från söder. Den enda daterade bilden är ett kort framtaget efter kyrkans restaurering 1879 och har texten Minne af Fornås Kyrka före restauration 1879, originalet finns inramat i kyrkans sakristia. Kortet visar detaljer av kyrkan men också ett perspektiv från SSÖ där en stor del av kyrkogården syns. Av denna framgår att kyrkan ligger på en naturlig åskam med åskilliga naturliga mindre backar och kullar. Bortom sakristian syns en väderkvarn. Framför kyrkan syns en del gravstenar, de flesta lutande och oregelbundet uppställda. Den nuvarande kyrkogårdsmuren som är uppförd 1876-79 av Karl August Andersson i Boberg finns inte med på bilden. En teckning av Ihrfors visar ett perspektiv rakt söderifrån där man på samma sätt kan se runda kullar varav en del med gravstenar och kors på toppen framför kyrkan. Teckningen är dock inriktad på kyrkan och bilden av kyrkogården verkar mycket schematisk. En odaterad teckning visar likaså kyrkan från söder. Kyrkogården döljs här av en kyrkogårdsmur, sannolikt den 1876 år uppförda. Muren har på bilden en grind mot söder, direkt framför det nu rivna vapenhuset. Grinden förefaller vara en pargrind i spjälor mellan höga tornartade grindstolpar med en toppig huva. Det ovanliga förehållandet att kyrkogården är betydligt större i norr än i söder tyder på att en utvidgning åt detta håll ägt rum. Sannolikt under tidigt 1800-tal eller tidigare eftersom de äldsta bevarade gravstenarna i denna del av kyrkogården är från 1830tal. Av ovan redovisat material framgår också att stora förändringar av kyrkogården ägde rum i slutet av 1800-talet. Dessa bör ha inneburit att en ny kyrkogårdsmur tillkommit och också att man fyllt ut och jämnat till marken runt kyrkan, så att kyrkogården kommit att ligga som en platå. Samtidigt har också huvudgrinden flyttats till väster, den nya grinden är daterad till 1879. Samma år som de största förändringarna ägde rum. I kyrkans tornkammare finns en gravkarta daterad till 1912 inramad. Denna har stora likheter med nuvarande kvartersindelning. En slående skillnad är dock kontrasten mellan de stora statusgravplatserna i utkanterna och de mycket små gravplatserna inne i kvarteren. Bort-tagandet av den stora gravhögen var sannolikt ett led i ett genomförande av denna gravplan. Den nuvarande kvartersindelningen med dess häck och gångsystem var genomförd senast på 1969 då den aktuella kartan av kyrkogården tillkom. Minneslunden tillkom 1999.Län: Östergötland, Kommun: Motalahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002173http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002173http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002173RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23