21300000002171http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002171Bebyggelse - anläggningMotala kn, EKEBY 5:1 EKEBYBORNA KYRKAEKEBYBORNA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - EKEBYBORNA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 637, 1900: 910, 1995: 556 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger en knapp mil öster om Motala högt i landskapet på en ås med vida utblickar ut över det fornlämningsrika landskapet söder om sjön Boren. Det kraftfullt byggda tornet är också väl synligt i landskapet. Kyrkan ligger vid ett vägskäl omgiven av agrar bebyggelse, två f.d. skolor varav en från början av 1800-talet, som nu är församlingshem (Birgittagården). Den gamla prästgården, Nässja, utgör en intressant kulturmiljö ute på en halvö i Boren intill Prästgårdsviken och är nu hembygdsgård. Miljön utgör en viktig del av riksintresseområdet runt Ulfåsa. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia och gravkor på långhusets norra respektive södra sida samt ett torn i väster. Byggnadshistorien är oklar. Av den äldsta romanska kyrkan, möjligen från 1100-talets andra hälft, återstår långhusets västra del och tornet. Dess östliga avslutning är inte säkert känd (jfr Cnattingius 1987). Kyrkan har, troligen i flera etapper, byggts om i öster. Det nuvarande koret tillkom i slutet av 1400-talet. Sakristian i norr är sannolikt uppförd under medeltiden (jfr Cnattingius 1987). Gravkoret för Hogenskild Bielke tillbyggdes i början av 1600-talet. I valvet under gravkoret ligger Carl Larsson Sparre och hans efterkommande begravda. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader och stickbågiga fönster. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak, tornet kröns av en konkav huv. År 1671 förstördes kyrkans tak, tornhuv, klockstapel m.m. av en brand i kyrkbyn, och först 1687 var skadorna åtgärdade. Den nya tornhuven byggdes av Mattias Schröder från Säby. Under 1700-talet förstorades fönstren vid flera tillfällen. Kyrkans ingång är belägen i väster genom tornets bottenvåning. I tornets andra våning finns två tunnvälvda rum, av vilket det norra traditionellt kallats Birgittas kammare. Kyrkorummet är täcks av murade ribbvalv, fyra i långhuset och ett i koret, sannolikt från 1400-talet. På norra väggen invid sakristidörren finns ett murat förvaringsutrymme, ett s.k. sakramentsskåp. Kyrkans försågs med figurativa kalkmålningar i flera etapper under medeltiden. Sakramentssskåpets brädfodring är målad av samme mästare som utfört kalkmålningarna i denna del av kyrkan, troligen omkring 1435. Valvbågen mellan långhus och kor har framställningar av dygder och laster från 1400-talets senare hälft, attribuerade till mäster Amund. Korvalvet, slutligen, utsmyckades med skapelseberättelsen och helgonbilder i början av 1500-talet. År 1828 genomfördes en omfattande renovering, då de medeltida målningarna överkalkades. Vidare tillkom de nuvarande bänkarna, läktarbröstningen samt predikstolen, som snidades av byggmästaren Abraham Nyström själv. Nyström hade "med järnskrapor" försökt "utplåna så mycket av frescomålningen som kunde avskrapas samt med hett vatten borttvätta resten". Kyrkan fick en del av sitt medeltida utseende åter vid en restaurering 1948-49 under arkitekten Erik Fants ledning. Interiören målades om och det som återstod av kalkmålningarna togs fram. Exteriören restaurerades 1964. Altartavlan, utförd av Per Hörberg, levererades 1804. Tavlans ram är tillverkad av Anders Malmström i Tjällmo, far till konstnären August Malmström. Orgeln tillverkad av Per Schiörlin är från 1808. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en magnifik smidessmyckad trädörr från 1100-talets senare del. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Det kan antas att kyrkogården gradvis växt fram kring den medeltida kyrkan på vanligt vis. Det är inte känt hur stor kyrkogården ursprungligen varit men kyrkans assymetriska läge på kyrkogården gör att man bör misstänka att den också ursprungligen sträckt sig långt längre mot öster. Troligen har vägen ned till Ekebyborna gamla prästgård passerat genom kyrkogården. Av medeltida begravningar finns inte mycket kvar. Framför altaret inne i kyrkan finns i alla fall en medeltida gravsten bevarad. Den är lagd över en herr Arvid, vilken var kyrkoherde i socknen i början av 1400-talet. Möjligen kan den av kalksten lagda delen av kyrkogårdsmuren vara av lika gammalt datum. Inga av de annars vanliga kalkstensgravvårdarna från 1600- talet finns bevarade i Ekebyborna. Minst två stycken har dock funnits och finns avritade (texterna ej avskrivna) i Wadsjö och Ambrosianis kyrkogårdskonstbok från 1918 (figur 259 och 262). Stenarna är av den sedvanliga typen med i ena fallet en ängel som breder ut sina vingar och i det andra med en ängel, ett tomglas och en dödskalle. Från Broocmans och Widegrens beskrivningar (17- och 1800 tal) finns inte mycket information att hämta om kyrkogårdens utseende. På kyrkogården stod dock en fristående klockstapel av trä, vilken uppges vara nedbrunnen 1672, återuppbyggd och liksom klockorna bräckt under ringning 1751. Klockstapeln finns med i Widegrens berättelse från 1817 men saknas på Kocks illustration från 1881. 1965 genomfördes stora förändringar på kyrkogården. Det hela refererades i Motala Tidning Ekebyborna kyrkogård har omplanterats På Ekebyborna kyrkogård har under hösten påbörjats ett omfattande omläggningsarbete. - Sålunda har familjegravslinjerna mot söder och väster befriats från cypresshäckarna, vilka starkt skadats av torka och de stränga vintrarna. Större delen av plantorna hade helt dött ut. Genom beslut förra våren tillkallades ett par sakkunniga vilka genomförde en ny uppmätning av kyrkogården och gav griftevårdsnämnden nya exakta kartor över området. Tidigare har kyrkogården uppmätts och gravkartor utförts, nämligen 1927 av dåvarande trädgårdskonsulenten Bergström och 1953 av agronom Hj. Hede, Motala. Enligt den senaste kartan har nu häckarna borttagits, gravvårdarna flyttats i en rät linje, gravområdet planterats, fyllts ut med jord och besåtts med gräs. För arbetet har den nye kyrkogårdsvaktmästaren Bror Axelsson svarat, delvis med hjälp av fastighetsägare Gunnar Villén, Fridhem. -Nästa år skall gravlinjen mot norr och öster genomgå samma behandling. Efterhand är det meningen att de stora planerna söder och norr om kyrkan skall omändras och befrias från häckar. Mellan varje kvarter skall stenplattsstigar anläggas omväxlande med redan befintliga buskrader. -På den största planen, den mot norr, där förr endast oköpta gravar funnits, har sedan några år familjegravar sålts och tillfälle beretts för anhöriga till bortgångna församlingsbor att lösa in gravområdet. Detta prickas in på gravkartan av griftegårdsmästaren. Denna befattning har under de senaste 40 åren innehafts av kantor Eric Thollander, allt i enlighet med gammal tradition i Ekebyborna. ....kyrkvärd Joel Petersson, Åsestad. 1988 togs gravplatserna 4548 bort och en minneslund anlades i dess ställe. FÖRSAMLING 1995 - EKEBYBORNA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 637, 1900: 910, 1995: 556 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger en knapp mil öster om Motala högt i landskapet på en ås med vida utblickar ut över det fornlämningsrika landskapet söder om sjön Boren. Det kraftfullt byggda tornet är också väl synligt i landskapet. Kyrkan ligger vid ett vägskäl omgiven av agrar bebyggelse, två f.d. skolor varav en från början av 1800-talet, som nu är församlingshem (Birgittagården). Den gamla prästgården, Nässja, utgör en intressant kulturmiljö ute på en halvö i Boren intill Prästgårdsviken och är nu hembygdsgård. Miljön utgör en viktig del av riksintresseområdet runt Ulfåsa. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia och gravkor på långhusets norra respektive södra sida samt ett torn i väster. Byggnadshistorien är oklar. Av den äldsta romanska kyrkan, möjligen från 1100-talets andra hälft, återstår långhusets västra del och tornet. Dess östliga avslutning är inte säkert känd (jfr Cnattingius 1987). Kyrkan har, troligen i flera etapper, byggts om i öster. Det nuvarande koret tillkom i slutet av 1400-talet. Sakristian i norr är sannolikt uppförd under medeltiden (jfr Cnattingius 1987). Gravkoret för Hogenskild Bielke tillbyggdes i början av 1600-talet. I valvet under gravkoret ligger Carl Larsson Sparre och hans efterkommande begravda. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader och stickbågiga fönster. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak, tornet kröns av en konkav huv. År 1671 förstördes kyrkans tak, tornhuv, klockstapel m.m. av en brand i kyrkbyn, och först 1687 var skadorna åtgärdade. Den nya tornhuven byggdes av Mattias Schröder från Säby. Under 1700-talet förstorades fönstren vid flera tillfällen. Kyrkans ingång är belägen i väster genom tornets bottenvåning. I tornets andra våning finns två tunnvälvda rum, av vilket det norra traditionellt kallats Birgittas kammare. Kyrkorummet är täcks av murade ribbvalv, fyra i långhuset och ett i koret, sannolikt från 1400-talet. På norra väggen invid sakristidörren finns ett murat förvaringsutrymme, ett s.k. sakramentsskåp. Kyrkans försågs med figurativa kalkmålningar i flera etapper under medeltiden. Sakramentssskåpets brädfodring är målad av samme mästare som utfört kalkmålningarna i denna del av kyrkan, troligen omkring 1435. Valvbågen mellan långhus och kor har framställningar av dygder och laster från 1400-talets senare hälft, attribuerade till mäster Amund. Korvalvet, slutligen, utsmyckades med skapelseberättelsen och helgonbilder i början av 1500-talet. År 1828 genomfördes en omfattande renovering, då de medeltida målningarna överkalkades. Vidare tillkom de nuvarande bänkarna, läktarbröstningen samt predikstolen, som snidades av byggmästaren Abraham Nyström själv. Nyström hade "med järnskrapor" försökt "utplåna så mycket av frescomålningen som kunde avskrapas samt med hett vatten borttvätta resten". Kyrkan fick en del av sitt medeltida utseende åter vid en restaurering 1948-49 under arkitekten Erik Fants ledning. Interiören målades om och det som återstod av kalkmålningarna togs fram. Exteriören restaurerades 1964. Altartavlan, utförd av Per Hörberg, levererades 1804. Tavlans ram är tillverkad av Anders Malmström i Tjällmo, far till konstnären August Malmström. Orgeln tillverkad av Per Schiörlin är från 1808. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en magnifik smidessmyckad trädörr från 1100-talets senare del. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Län: Östergötland, Kommun: Motalahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002171http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002171http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002171RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23