21300000002170http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000002170Bebyggelse - anläggningMotala kn, ASK 19:1 ASKS KYRKAASKS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - ASK BEFOLKNINGSTAL - 1805: 271, 1900: 257, 1995: 176 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett vägskäl 5 km sydöst om Motala. Den är placerad högt i landskapet, på en ås med vid utblick över det öppna slättlandskapet. Den byggda miljön består i övrigt av en f.d. skola samt några moderna villor söder om kyrkan. Söder om kyrkan återfinns också det gamla komministerbostället, Prästekulla. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är uppförd av kalksten och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor med absid, sakristia på korets nordsida och vapenhus på långhusets sydsida; över långhusets östra del reser sig ett torn. Kyrkans kärna, med östtornet, härstammar från 1100-talets senare hälft. Sakristia och vapenhus tillkom troligen under medeltidens senare del. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan räknas till landskapets förnämsta och är en av tre östgötska romanska östtornskyrkor. Ask är den enda av dem som bevarats med sin ursprungliga planform. Tornet är brutet i flera fall och smalnar av uppåt. Ett romanskt fönster i långhusets sydvägg är synligt efter en sänk-ning av vapenhusets tak. Spår efter en fönsteröppning på nordsidan påträffades 1950. På en Brennerteckning syns en litet skjul med pulpettak byggt framför korets sydportal som möjligen kan vara avsett till benkammare vid gravöppningar. Portalen har sedermera blivit igensatt. Andra förändringar består i fönsterupptagningar under 1700-talet, avlägsnandet av ljudgluggarnas kolonetter, flyttning av dörren till torntrappan från sydmurens insida 1736 samt tillkomsten av den nuvarande tornspiran 1745. Ingång i söder via vapenhuset. Kor och absid har ursprungliga valv. Långhuset välvdes under 1400-talet, samtidigt fick triumfbågen sin spetsbågsform. Kyrkans kalkmålningar härstammar från 1400-talets senare del och har tillskrivits mäster Amund. De överkalkades 1705, men framtogs 1950 vid en restaurering under ledning av Erik Fant. Då sattes även långhusets fönster igen liksom absidens östfönster och orgelläktaren slopades. Samtidigt förnyades inredningen till viss del. Ändå har kyrkan stått relativt oförändrad sedan medeltiden, och Fants restaurering strävade närmast efter att osynliggöra en del tillägg från efterreformatorisk tid. Predikstolen är från 1741, tillverkad av snickaren Blomberg i Vadstena och målad av Stolz från Vadstena. Orgeln byggdes 1950 och ersatte en äldre. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkans vapenhus förvaras en senmedeltida tysktillverkad pietà, som lokalt kompletterades med bifigurer och ett skåp redan under medeltiden. En senmedeltida Mariaskulptur står på en konsol på nordväggen. Ett skadat senmedeltida processionskrucifix är också bevarat, liksom ett mindre krucifix i mässing från omkring 1200. Dopfunten av röd kalksten är från 1660 och härrör från en Skänningeverkstad. Till de mer ovanliga inventarierna hör kyrkans välbevarade senmedeltida klockor. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården är sannolikt placerad på ett äldre hedniskt gravfält. För detta talar bland annat det för ett sådant så klassiska läge som kyrkogården är placerad på. Rester av gravfältet finns också söder om kyrkan, i form av en rest sten norr om skolan och en domarring söder om denna. Namnet Ask tyder också på att här funnits en offerplats, då ju asken intog en central plats i fornnordisk religion. Asken Yggdrasil var ju det träd på vars grenar världen var byggd. Kyrkogården kan antas sedan medeltiden ha vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Kyrkogården är unik också på det sättet att den ursprungliga medeltida kyrkogårdsmuren kommit att bevaras, vilket är mycket ovanligt. I Östergötland finns i övrigt ett knappt 10-tal kyrkor med delar av medeltida kyrkogårdsmur i behåll. Källorna ger ingen bild över hur kyrkogården tidigare sett ut. Nuvarande indelning av de yttre delarna kan med ledning av de bevarade gravstenarnas ålder sägas ha tillkommit i slutet på-1800 talet medan den inre SV kvartersdelen är något äldre. De raka gravraderna i öster är de tydligt yngsta. Här fanns tidigare också den allmänna linjen. Det finns en tydlig statusuppdelning mellan de ovan beskrivna delarna där de yttre delarna av kyrkogården och den inre SV delen liksom den inre NV delen har tydligt mycket högre status än de inre östra delarna. Kyrkogården ger idag ett ålderdomligt intryck. De titlar som finns bevarade på enskilda stenar visar genomgående att socknen varit en utpräglad jordbrukssocken. Alla titlar med två undantag visar på detta. Undantagen är en sentida revisor och en stationsinspektör. Den siste sannolikt verksam vid den järnvägsstation som låg ca 1 km mot NÖ invid vägen till Ekebyborna (se ekonomiska kartan sidan 4). I senare tid har gravplatserna 2530 och 7578 öster om redskapsboden försvunnit. Här har också den på kartan markerade grusgången planterats igen med gräs. På den bild som används i kyrkobeskrivningen kan man också se att gravraden med gravnummer 118145, belägen mellan koret och huvudgrinden kraftigt förändrats sedan 1950-talet. På bilden syns ett antal grusgravar som alla idag är borttagna och ersatta av den relativt moderna gravraden på ömse sidor av en oxbärshäck. FÖRSAMLING 1995 - ASK BEFOLKNINGSTAL - 1805: 271, 1900: 257, 1995: 176 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett vägskäl 5 km sydöst om Motala. Den är placerad högt i landskapet, på en ås med vid utblick över det öppna slättlandskapet. Den byggda miljön består i övrigt av en f.d. skola samt några moderna villor söder om kyrkan. Söder om kyrkan återfinns också det gamla komministerbostället, Prästekulla. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är uppförd av kalksten och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor med absid, sakristia på korets nordsida och vapenhus på långhusets sydsida; över långhusets östra del reser sig ett torn. Kyrkans kärna, med östtornet, härstammar från 1100-talets senare hälft. Sakristia och vapenhus tillkom troligen under medeltidens senare del. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan räknas till landskapets förnämsta och är en av tre östgötska romanska östtornskyrkor. Ask är den enda av dem som bevarats med sin ursprungliga planform. Tornet är brutet i flera fall och smalnar av uppåt. Ett romanskt fönster i långhusets sydvägg är synligt efter en sänk-ning av vapenhusets tak. Spår efter en fönsteröppning på nordsidan påträffades 1950. På en Brennerteckning syns en litet skjul med pulpettak byggt framför korets sydportal som möjligen kan vara avsett till benkammare vid gravöppningar. Portalen har sedermera blivit igensatt. Andra förändringar består i fönsterupptagningar under 1700-talet, avlägsnandet av ljudgluggarnas kolonetter, flyttning av dörren till torntrappan från sydmurens insida 1736 samt tillkomsten av den nuvarande tornspiran 1745. Ingång i söder via vapenhuset. Kor och absid har ursprungliga valv. Långhuset välvdes under 1400-talet, samtidigt fick triumfbågen sin spetsbågsform. Kyrkans kalkmålningar härstammar från 1400-talets senare del och har tillskrivits mäster Amund. De överkalkades 1705, men framtogs 1950 vid en restaurering under ledning av Erik Fant. Då sattes även långhusets fönster igen liksom absidens östfönster och orgelläktaren slopades. Samtidigt förnyades inredningen till viss del. Ändå har kyrkan stått relativt oförändrad sedan medeltiden, och Fants restaurering strävade närmast efter att osynliggöra en del tillägg från efterreformatorisk tid. Predikstolen är från 1741, tillverkad av snickaren Blomberg i Vadstena och målad av Stolz från Vadstena. Orgeln byggdes 1950 och ersatte en äldre. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkans vapenhus förvaras en senmedeltida tysktillverkad pietà, som lokalt kompletterades med bifigurer och ett skåp redan under medeltiden. En senmedeltida Mariaskulptur står på en konsol på nordväggen. Ett skadat senmedeltida processionskrucifix är också bevarat, liksom ett mindre krucifix i mässing från omkring 1200. Dopfunten av röd kalksten är från 1660 och härrör från en Skänningeverkstad. Till de mer ovanliga inventarierna hör kyrkans välbevarade senmedeltida klockor. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Län: Östergötland, Kommun: Motalahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000002170http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000002170http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000002170RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23