{
    "@graph": [
        {
            "@id": "_:317ec293052f6b386080b1e4fdced3d2",
            "ns5:name": "Slott",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:9a024d2779602a66d71d9ed360ad241c",
            "ns5:name": "Slott",
            "ns5:type": "Nuvarande kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:6ea03168cc0fc4a70e2a16534cc2ea2f",
            "ns5:desc": "Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:9fa8f41e26baaaddcd0bad3a24e903c3",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1977-04-28)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000014919",
            "ns5:serviceOrganizationFull": "Riksantikvarieämbetet",
            "ns5:hasPart": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971324"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703519"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971322"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971320"
                }
            ],
            "ns5:lastChangedDate": "2011-09-27",
            "ns5:itemTitle": "SKARHULTS SLOTT",
            "ns5:createdDate": "2004-11-16",
            "ns5:itemName": [
                {
                    "@id": "_:9a024d2779602a66d71d9ed360ad241c"
                },
                {
                    "@id": "_:317ec293052f6b386080b1e4fdced3d2"
                }
            ],
            "ns5:itemDescription": [
                {
                    "@id": "_:bafb3ca89784a6fb5ce82115bb3adb69"
                },
                {
                    "@id": "_:2809d46fecb82e7eee98c20d9a5c54d4"
                },
                {
                    "@id": "_:86f02bbbc8e08c875816507b32dc18f1"
                },
                {
                    "@id": "_:34e7dfce151530e9a1845b73521ef698"
                },
                {
                    "@id": "_:fda6496011ad2d05d8769e313cbb77a4"
                },
                {
                    "@id": "_:c1e1bb614f5a55088408482494ec2d53"
                },
                {
                    "@id": "_:6ea03168cc0fc4a70e2a16534cc2ea2f"
                },
                {
                    "@id": "_:a45956f5d5b7fe512312612b470369ef"
                },
                {
                    "@id": "_:a5dd23bfa8478a73d9c5724ee323d22c"
                }
            ],
            "ns5:itemClassName": "Slott",
            "ns5:itemSpecification": [
                {
                    "@id": "_:bbc8ce4983fba131e0193b9a8bf717d3"
                },
                {
                    "@id": "_:9fa8f41e26baaaddcd0bad3a24e903c3"
                },
                {
                    "@id": "_:402fe765b4d10ef28337f044048c2200"
                },
                {
                    "@id": "_:9c961fe026a2f11d206c37f5a35cafbf"
                }
            ],
            "ns5:itemNumber": {
                "@id": "_:730112bddc4cfece14ce8a121d9ca463"
            },
            "ns5:isPartOf": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21200000003303"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000013145"
                }
            ],
            "ns5:itemType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntityType#building"
            },
            "ns5:context": [
                {
                    "@id": "_:f55c132d40a3c62ff450213a286e2204"
                },
                {
                    "@id": "_:cafa9ef218b920820f836fde4bd83ff0"
                },
                {
                    "@id": "_:8c71354dabf57c2bf38aae81159f0166"
                },
                {
                    "@id": "_:54615f26d38ad90f16a4184eec91be77"
                },
                {
                    "@id": "_:cf93bcfbe03636f35ddc229fb1dee737"
                }
            ],
            "ns5:presentation": {
                "@value": "<pres:item xmlns:pres=\"http://kulturarvsdata.se/presentation#\"><pres:id>21300000014919</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000014919</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Eslöv                          kn, SKARHULT 13:36 SKARHULTS SLOTT</pres:idLabel><pres:itemLabel>SKARHULTS SLOTT</pres:itemLabel><pres:description>Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Skåne, Kommun: Eslöv</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format=\"RDF\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000014919</pres:representation><pres:representation format=\"Presentation\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000014919</pres:representation><pres:representation format=\"HTML\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000014919</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:dataQuality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/DataQuality#raw"
            },
            "ns5:serviceName": "bbra",
            "ns5:url": "https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000014919",
            "ns5:itemSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntitySuperType#object"
            },
            "ns5:buildDate": "2024-10-23",
            "ns5:itemLabel": "SKARHULTS SLOTT",
            "ns5:serviceOrganization": "RAÄ",
            "@type": "ns5:Entity",
            "ns5:mediaType": "text/plain",
            "ns5:ksamsokVersion": "1.1"
        },
        {
            "@id": "_:bafb3ca89784a6fb5ce82115bb3adb69",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:bbc8ce4983fba131e0193b9a8bf717d3",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1977-04-28)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:730112bddc4cfece14ce8a121d9ca463",
            "ns5:number": "Eslöv                          kn, SKARHULT 13:36 SKARHULTS SLOTT",
            "ns5:type": "Anläggningsnamn",
            "@type": "ns5:ItemNumber"
        },
        {
            "@id": "_:f55c132d40a3c62ff450213a286e2204",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1977-04-28",
            "ns5:toTime": "1977-04-28",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:2809d46fecb82e7eee98c20d9a5c54d4",
            "ns5:desc": "Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:cafa9ef218b920820f836fde4bd83ff0",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1977-04-28",
            "ns5:toTime": "1977-04-28",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:86f02bbbc8e08c875816507b32dc18f1",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:8c71354dabf57c2bf38aae81159f0166",
            "ns5:cadastralUnit": "Skarhult 13:36 (fd 13:30)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#produce"
            },
            "ns5:coordinates": {
                "@value": "<gml:Polygon xmlns:gml=\"http://www.opengis.net/gml\" srsName=\"EPSG:4326\"><gml:outerBoundaryIs><gml:LinearRing><gml:coordinates>13.373373113147023,55.803646731506625 13.374703073711048,55.80316906908975 13.373673199673668,55.80197110295044 13.370943381719954,55.80231604975447 13.367728365667016,55.80283146870798 13.367210215603984,55.80293909599535 13.367139908738348,55.8030486792507 13.367114246558168,55.80310790147962 13.367055595672817,55.80324013288028 13.36669826763902,55.80339541077645 13.366165933737333,55.80427107178521 13.367538367689793,55.805649607100854 13.368794010872335,55.80613965646266 13.370735007667577,55.806396767436084 13.37472726324248,55.8053359590324 13.373373113147023,55.803646731506625</gml:coordinates></gml:LinearRing></gml:outerBoundaryIs></gml:Polygon>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:countyName": "Skåne",
            "ns5:municipalityName": "Eslöv",
            "ns6:county": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#12"
            },
            "ns6:municipality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#1285"
            },
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:34e7dfce151530e9a1845b73521ef698",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:fda6496011ad2d05d8769e313cbb77a4",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:c1e1bb614f5a55088408482494ec2d53",
            "ns5:desc": "Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:54615f26d38ad90f16a4184eec91be77",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1977-04-28",
            "ns5:toTime": "1977-04-28",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:402fe765b4d10ef28337f044048c2200",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1977-04-28)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:cf93bcfbe03636f35ddc229fb1dee737",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1977-04-28",
            "ns5:toTime": "1977-04-28",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:9c961fe026a2f11d206c37f5a35cafbf",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1977-04-28)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:a45956f5d5b7fe512312612b470369ef",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:a5dd23bfa8478a73d9c5724ee323d22c",
            "ns5:desc": "Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken.\n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        }
    ],
    "@context": {
        "ns6": "http://www.mindswap.org/2003/owl/geo/geoFeatures20040307.owl#",
        "ns5": "http://kulturarvsdata.se/ksamsok#",
        "pres": "http://kulturarvsdata.se/presentation#",
        "rdf": "http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#",
        "owl": "http://www.w3.org/2002/07/owl#",
        "gml": "http://www.opengis.net/gml",
        "georss": "http://www.georss.org/georss",
        "dcterms": "http://purl.org/dc/terms/",
        "rdfs": "http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#",
        "dc": "http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    }
}