{
    "@graph": [
        {
            "@id": "_:edd1444053817dd38dd01cc883bf7725",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:f5725ae137bec6796d343ac1039a8b47",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:de7ebf337bd2451f2ac5adc5ac4a0b04",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:1f88af86bec048d3d8a61cbeadef3daf",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:ad333382bf25d6f3a983328a98760665",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:00e27e905b8324ff48264dd0bbb4fd13",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000014308",
            "ns5:context": [
                {
                    "@id": "_:958a2fe9789b1984da7a5304aed01b02"
                },
                {
                    "@id": "_:a781bbac4e851bf02af6fe66d0ce04e9"
                },
                {
                    "@id": "_:f5725ae137bec6796d343ac1039a8b47"
                },
                {
                    "@id": "_:611db3d2305c62c3648b6a80b6e6448e"
                },
                {
                    "@id": "_:c2e5f9357f82a8c2f716b72ffe4ff588"
                },
                {
                    "@id": "_:cda165163431aa600c8bfa46efe49657"
                },
                {
                    "@id": "_:02d6f83e6ddf250fae44afd61bbc389d"
                },
                {
                    "@id": "_:5a840ddea8256f53f9395c75608243b5"
                },
                {
                    "@id": "_:6756203b4208f11b388decbe17201026"
                },
                {
                    "@id": "_:1de650282d45cd1f5be9eb85c85a4c62"
                }
            ],
            "ns5:isPartOf": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000014429"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000011775"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21200000003388"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000013727"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000013901"
                }
            ],
            "ns5:itemClassName": [
                "Konstnärsateljé",
                "Bostadshus"
            ],
            "ns5:itemSpecification": [
                {
                    "@id": "_:9afca7c272f9dba94bdcbda1638ab7bf"
                },
                {
                    "@id": "_:f8815c4a5889dbd9e9b089a649d8ca15"
                },
                {
                    "@id": "_:c743a0d8d3972700ddb270a9b13acd9e"
                },
                {
                    "@id": "_:1f88af86bec048d3d8a61cbeadef3daf"
                },
                {
                    "@id": "_:ad333382bf25d6f3a983328a98760665"
                },
                {
                    "@id": "_:e104aa8315438fd782001af7f9146003"
                },
                {
                    "@id": "_:1680bda3b832313226ae8502a650283d"
                },
                {
                    "@id": "_:237e93a78a1e2201000d377fa2976710"
                },
                {
                    "@id": "_:e39960046bce50c7e15e6ff4e0b0f69c"
                }
            ],
            "ns5:buildDate": "2024-10-23",
            "ns5:itemDescription": [
                {
                    "@id": "_:373853f76af3a9ee2831aaa2bba541b4"
                },
                {
                    "@id": "_:445d4b2ed9dc788d778fc030c8bc6b65"
                },
                {
                    "@id": "_:be6a1ad40a0bd990e72ca9dc23401424"
                },
                {
                    "@id": "_:d8758718e0417c31382775aa9c2b324d"
                },
                {
                    "@id": "_:614594da3767cca49ae3066bae79796d"
                },
                {
                    "@id": "_:ed265ce126c4258c414f1101572a3c4c"
                },
                {
                    "@id": "_:a3358bd5d151468b941e67060ca9511e"
                },
                {
                    "@id": "_:ef8314ecbcd53ebc6344251ab3e58676"
                },
                {
                    "@id": "_:009c080c3c87724b1d7b5e963f182545"
                },
                {
                    "@id": "_:ec12ec7a585665e6b99b95ef8797590d"
                },
                {
                    "@id": "_:3e51a7926d1fb5d9320f327ccb6fa244"
                },
                {
                    "@id": "_:de7ebf337bd2451f2ac5adc5ac4a0b04"
                },
                {
                    "@id": "_:edd1444053817dd38dd01cc883bf7725"
                },
                {
                    "@id": "_:00e27e905b8324ff48264dd0bbb4fd13"
                },
                {
                    "@id": "_:45b5a28b1fc90a89f3475ab465f1c1b9"
                },
                {
                    "@id": "_:33fa29d1e404d66e90d7ebdc6223c27d"
                },
                {
                    "@id": "_:e243b849e260a912afc15f0cbb70c8fe"
                },
                {
                    "@id": "_:8110a65bf42fd5d68f5e76c3d24ed42d"
                }
            ],
            "ns5:itemType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntityType#building"
            },
            "ns5:itemTitle": "CARL LARSSONGÅRDEN",
            "@type": "ns5:Entity",
            "ns5:itemName": [
                {
                    "@id": "_:bbed5ba769e7aff93859804b7b338428"
                },
                {
                    "@id": "_:3b6f9a670b9c6a4ceb1ef8845fdcb1ff"
                },
                {
                    "@id": "_:8d509cac16671c2601b69b393d6cc90b"
                }
            ],
            "ns5:serviceOrganization": "RAÄ",
            "ns5:hasPart": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583230"
            },
            "ns5:createdDate": "2004-11-05",
            "ns5:serviceOrganizationFull": "Riksantikvarieämbetet",
            "ns5:ksamsokVersion": "1.1",
            "ns5:presentation": {
                "@value": "<pres:item xmlns:pres=\"http://kulturarvsdata.se/presentation#\"><pres:id>21300000014308</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000014308</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Falun                          kn, LILLA HYTTNÄS 2:1 CARL LARSSONGÅRDEN</pres:idLabel><pres:itemLabel>CARL LARSSONGÅRDEN</pres:itemLabel><pres:description>Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 &amp; Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Dalarna, Kommun: Falun</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format=\"RDF\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000014308</pres:representation><pres:representation format=\"Presentation\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000014308</pres:representation><pres:representation format=\"HTML\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000014308</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:dataQuality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/DataQuality#raw"
            },
            "ns5:url": "https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000014308",
            "ns5:itemNumber": {
                "@id": "_:a72936e59cddff65177fc147a5880fdb"
            },
            "ns5:lastChangedDate": "2011-09-27",
            "ns5:itemLabel": "CARL LARSSONGÅRDEN",
            "ns5:serviceName": "bbra",
            "ns5:itemSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntitySuperType#object"
            },
            "ns5:mediaType": "text/plain"
        },
        {
            "@id": "_:958a2fe9789b1984da7a5304aed01b02",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:a781bbac4e851bf02af6fe66d0ce04e9",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:9afca7c272f9dba94bdcbda1638ab7bf",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:611db3d2305c62c3648b6a80b6e6448e",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:373853f76af3a9ee2831aaa2bba541b4",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:f8815c4a5889dbd9e9b089a649d8ca15",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:445d4b2ed9dc788d778fc030c8bc6b65",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:bbed5ba769e7aff93859804b7b338428",
            "ns5:name": "Bostadshus",
            "ns5:type": "Nuvarande kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:be6a1ad40a0bd990e72ca9dc23401424",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:3b6f9a670b9c6a4ceb1ef8845fdcb1ff",
            "ns5:name": "Bostadshus",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:d8758718e0417c31382775aa9c2b324d",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:c743a0d8d3972700ddb270a9b13acd9e",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:614594da3767cca49ae3066bae79796d",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:ed265ce126c4258c414f1101572a3c4c",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:8d509cac16671c2601b69b393d6cc90b",
            "ns5:name": "Konstnärsateljé",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:a3358bd5d151468b941e67060ca9511e",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:ef8314ecbcd53ebc6344251ab3e58676",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:c2e5f9357f82a8c2f716b72ffe4ff588",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:009c080c3c87724b1d7b5e963f182545",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:cda165163431aa600c8bfa46efe49657",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:e104aa8315438fd782001af7f9146003",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:1680bda3b832313226ae8502a650283d",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:ec12ec7a585665e6b99b95ef8797590d",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:3e51a7926d1fb5d9320f327ccb6fa244",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:02d6f83e6ddf250fae44afd61bbc389d",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:a72936e59cddff65177fc147a5880fdb",
            "ns5:number": "Falun                          kn, LILLA HYTTNÄS 2:1 CARL LARSSONGÅRDEN",
            "ns5:type": "Anläggningsnamn",
            "@type": "ns5:ItemNumber"
        },
        {
            "@id": "_:5a840ddea8256f53f9395c75608243b5",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:6756203b4208f11b388decbe17201026",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1966-12-05",
            "ns5:toTime": "1966-12-05",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:237e93a78a1e2201000d377fa2976710",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:45b5a28b1fc90a89f3475ab465f1c1b9",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:e39960046bce50c7e15e6ff4e0b0f69c",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1966-12-05)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:33fa29d1e404d66e90d7ebdc6223c27d",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:1de650282d45cd1f5be9eb85c85a4c62",
            "ns5:cadastralUnit": "Lilla Hyttnäs 2:1",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#produce"
            },
            "ns5:coordinates": {
                "@value": "<gml:Polygon xmlns:gml=\"http://www.opengis.net/gml\" srsName=\"EPSG:4326\"><gml:outerBoundaryIs><gml:LinearRing><gml:coordinates>15.77489236470567,60.64964170696741 15.774752471830523,60.64955863657097 15.77486229464996,60.650391036512346 15.774883108909304,60.65046038505317 15.774899531296393,60.65047631717026 15.775004119260647,60.650477462668775 15.77501044851441,60.65047065601357 15.775166612940195,60.65048323811825 15.775694044752491,60.65054191267279 15.776312207565603,60.65056540989558 15.776340507415846,60.65045543501466 15.77640603003125,60.650439889863435 15.776527956835281,60.65001089371941 15.776619869846408,60.64968074861386 15.7756261100071,60.64964069056695 15.775422361911895,60.64945610827246 15.77489236470567,60.64964170696741</gml:coordinates></gml:LinearRing></gml:outerBoundaryIs></gml:Polygon>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:countyName": "Dalarna",
            "ns5:municipalityName": "Falun",
            "ns6:county": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#20"
            },
            "ns6:municipality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#2080"
            },
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:e243b849e260a912afc15f0cbb70c8fe",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:8110a65bf42fd5d68f5e76c3d24ed42d",
            "ns5:desc": "Lilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.\nÅr 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom var ständigt i farten. Carl målade blomslingor och tänkespråk på listverk, dekorerade med familjemedlemmarnas porträtt på skåp och dörrspeglar och satte glasmålningar på fönstren. Karin tillförde hemmet vackra textilier av egen design, genom vävning och sömnad. \n1890 byggde man den första ateljén. Den placerades längs husets framsida bredvid förstuga och framför matsal och förmak, vilkas fönster fick sitta kvar in mot ateljén, matsalsfönstret dock förändrat och bemålat. En stor öppen spis i ateljén med tillhörande hög vit skorsten av engelsk typ gav pittoresk accent åt exteriören.\nÅr 1900 kunde Carl Larsson inviga en större, fristående ateljé i vinkel mot husets norra del. Den tidigare ateljén förvandlades då till ett slags allrum för hela familjen. Rummet döptes om till verkstaden. \nVid norra gaveln uppfördes en förlängning av det ursprungliga huset i två våningar. På nedre botten i nybygget tillkom skafferi, diskrum, jungfrukammare, pojkrum och badrum och på övre planet läsrum, gästrum - det så kallade Gammelrummet - Suzannes rum, garderober och toalettrum.\n1912 köpte man en bergsmansstuga med vackra målningar från Aspeboda. Den fogades till ateljén, under vilkens höga tak man samtidigt byggde in övre och nedre Duvslaget till sommarrum för barnen. \n\nKÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1966-12-05, Dnr B6972/60 & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        }
    ],
    "@context": {
        "ns6": "http://www.mindswap.org/2003/owl/geo/geoFeatures20040307.owl#",
        "ns5": "http://kulturarvsdata.se/ksamsok#",
        "pres": "http://kulturarvsdata.se/presentation#",
        "rdf": "http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#",
        "owl": "http://www.w3.org/2002/07/owl#",
        "gml": "http://www.opengis.net/gml",
        "georss": "http://www.georss.org/georss",
        "dcterms": "http://purl.org/dc/terms/",
        "rdfs": "http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#",
        "dc": "http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    }
}