{
    "@graph": [
        {
            "@id": "_:0f512864487f541d5bf21beb0bbc288d",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:71f4c92dd267b863d0ada46f80cd51f5",
            "ns5:cadastralUnit": "Dragarbrunn 4:7 (f.d. Örtedalen 7)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#produce"
            },
            "ns5:coordinates": {
                "@value": "<gml:Polygon xmlns:gml=\"http://www.opengis.net/gml\" srsName=\"EPSG:4326\"><gml:outerBoundaryIs><gml:LinearRing><gml:coordinates>17.633613620227667,59.86156212055419 17.632708183243487,59.86206610065586 17.632923724972,59.862176412694076 17.63300235902249,59.86222306111691 17.633375006790555,59.86244282102826 17.633365017204202,59.86244860595474 17.63392726286968,59.862736204878864 17.634209739426257,59.86270804768324 17.63441801046223,59.86269307563428 17.634651811765977,59.86266138600114 17.634755427152715,59.862613394363315 17.634831591316182,59.86255784895546 17.63487344836522,59.86247597972069 17.63491853323145,59.8623670353823 17.63503666065421,59.86222731662949 17.633613620227667,59.86156212055419</gml:coordinates></gml:LinearRing></gml:outerBoundaryIs></gml:Polygon>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:countyName": "Uppsala",
            "ns5:municipalityName": "Uppsala",
            "ns6:county": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#03"
            },
            "ns6:municipality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#0380"
            },
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:172134e3f5ca5f5e7853a2e5c961c1b8",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:e5c94b040421338f69060aa8a7b4de0a",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:1c962ad5e43cdd97605e563d34b795ef",
            "ns5:name": "Botanisk trädgård",
            "ns5:type": "Nuvarande kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:15dc773be640bc669707c71c25858668",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:15e061828f258ef864cce9a8c58d39a8",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:ccc639d2be47d0b284a158540ad98895",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:4cda5776cf37288a23866a23c146e165",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:ae1ea11cba0fa196bab154ef968873c3",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:fe55112b3ad57e57eef5af840c6933df",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:46d1c6019cd05fab1173c1eda1378584",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:bb6ff0e541dbd91f9efcc09b5c35420c",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:3ffafa91cfd9c7ab80929affad9d27b0",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:07e7157e62569b45f11bc2340455ee21",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:fff40c2dcf6a99e3f4d784ed64b03533",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:832353e4b57d4eb0b05004e2ce4bdadd",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:990752ead8999dc344b8bb01a221b8b2",
            "ns5:number": "Uppsala                        kn, DRAGARBRUNN 4:7 LINNÉTRÄDGÅRDEN",
            "ns5:type": "Anläggningsnamn",
            "@type": "ns5:ItemNumber"
        },
        {
            "@id": "_:623ff08b091f2760bab248ca0cdfbee7",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013621",
            "ns5:isPartOf": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000014306"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000015059"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21000001480480"
                }
            ],
            "ns5:context": [
                {
                    "@id": "_:ccc639d2be47d0b284a158540ad98895"
                },
                {
                    "@id": "_:e5c94b040421338f69060aa8a7b4de0a"
                },
                {
                    "@id": "_:117d7d1806867dc091f66e8eccf42f14"
                },
                {
                    "@id": "_:15dc773be640bc669707c71c25858668"
                },
                {
                    "@id": "_:07e7157e62569b45f11bc2340455ee21"
                },
                {
                    "@id": "_:71f4c92dd267b863d0ada46f80cd51f5"
                },
                {
                    "@id": "_:623ff08b091f2760bab248ca0cdfbee7"
                }
            ],
            "ns5:serviceName": "bbra",
            "ns5:itemSpecification": [
                {
                    "@id": "_:46d1c6019cd05fab1173c1eda1378584"
                },
                {
                    "@id": "_:fe55112b3ad57e57eef5af840c6933df"
                },
                {
                    "@id": "_:508e64c06598c712968147e38d931b6a"
                },
                {
                    "@id": "_:fff40c2dcf6a99e3f4d784ed64b03533"
                },
                {
                    "@id": "_:3ffafa91cfd9c7ab80929affad9d27b0"
                },
                {
                    "@id": "_:172134e3f5ca5f5e7853a2e5c961c1b8"
                }
            ],
            "ns5:mediaType": "text/plain",
            "ns5:presentation": {
                "@value": "<pres:item xmlns:pres=\"http://kulturarvsdata.se/presentation#\"><pres:id>21300000013621</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013621</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Uppsala                        kn, DRAGARBRUNN 4:7 LINNÉTRÄDGÅRDEN</pres:idLabel><pres:itemLabel>LINNÉTRÄDGÅRDEN</pres:itemLabel><pres:description>Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLinnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLinnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLinnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLinnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLinnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Uppsala, Kommun: Uppsala</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format=\"RDF\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000013621</pres:representation><pres:representation format=\"Presentation\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000013621</pres:representation><pres:representation format=\"HTML\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000013621</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:itemName": [
                {
                    "@id": "_:1c962ad5e43cdd97605e563d34b795ef"
                },
                {
                    "@id": "_:6a9281b189921a78f82e649f2828ff7a"
                }
            ],
            "ns5:itemDescription": [
                {
                    "@id": "_:c11e9bcf79cf11e309a27edd2dd8aa24"
                },
                {
                    "@id": "_:ae1ea11cba0fa196bab154ef968873c3"
                },
                {
                    "@id": "_:e6242dc88933ba8fbda2b8ce1ae9e437"
                },
                {
                    "@id": "_:832353e4b57d4eb0b05004e2ce4bdadd"
                },
                {
                    "@id": "_:1ac5644b9b9bee107a7743da1e205b6e"
                },
                {
                    "@id": "_:bb6ff0e541dbd91f9efcc09b5c35420c"
                },
                {
                    "@id": "_:e89467abf26d8a2f7eb7a7a951e952da"
                },
                {
                    "@id": "_:2c1c2e27aebab4e2cbfd79b9840aeebc"
                },
                {
                    "@id": "_:4cda5776cf37288a23866a23c146e165"
                },
                {
                    "@id": "_:15e061828f258ef864cce9a8c58d39a8"
                },
                {
                    "@id": "_:213b0e7c1b42752aa1f7d1f5b5e1229e"
                },
                {
                    "@id": "_:0f512864487f541d5bf21beb0bbc288d"
                }
            ],
            "ns5:url": "https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013621",
            "ns5:createdDate": "2004-10-20",
            "ns5:ksamsokVersion": "1.1",
            "ns5:hasPart": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356367"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695190"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695188"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695189"
                }
            ],
            "ns5:itemClassName": "Botanisk trädgård",
            "ns5:itemTitle": "LINNÉTRÄDGÅRDEN",
            "ns5:itemType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntityType#building"
            },
            "ns5:serviceOrganization": "RAÄ",
            "ns5:dataQuality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/DataQuality#raw"
            },
            "ns5:itemSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntitySuperType#object"
            },
            "@type": "ns5:Entity",
            "ns5:buildDate": "2024-10-23",
            "ns5:lastChangedDate": "2011-09-27",
            "ns5:itemNumber": {
                "@id": "_:990752ead8999dc344b8bb01a221b8b2"
            },
            "ns5:serviceOrganizationFull": "Riksantikvarieämbetet",
            "ns5:itemLabel": "LINNÉTRÄDGÅRDEN"
        },
        {
            "@id": "_:117d7d1806867dc091f66e8eccf42f14",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:c11e9bcf79cf11e309a27edd2dd8aa24",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:e6242dc88933ba8fbda2b8ce1ae9e437",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:1ac5644b9b9bee107a7743da1e205b6e",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:e89467abf26d8a2f7eb7a7a951e952da",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:2c1c2e27aebab4e2cbfd79b9840aeebc",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:508e64c06598c712968147e38d931b6a",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:213b0e7c1b42752aa1f7d1f5b5e1229e",
            "ns5:desc": "Linnéträdgården är belägen på samma plats där Olof Rudbeck d.ä. 1655 anlade sin berömda botaniska trädgård. Det s.k. Botaniska huset (stenhuset) uppfördes som prefekthus 1693 efter Olof Rudbecks ritningar. Vid stadsbranden 1702 skadades huset och trädgården svårt. Carl von Linné rustade på 1730-talet upp trädgården bl.a. med hjälp av tyska trädgårdsmästare. Vid utnämningen till professor 1741 blev Linné trädgårdens prefekt. Det gamla prefekthuset återuppbyggdes och stod inflyttningsklart 1743. Linné bodde där till sin död 1778. Orangeriet (växthusbyggnaden) uppfördes 1742-43 efter ritningar av Carl Hårleman. När botaniska trädgården 1807 flyttades till slottsträdgården fick den gamla trädgården förfalla. Orangeribyggnaden ombyggdes 1817 till nationslokal för Östgöta nation, den första egentliga nationslokalen i landet. 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som till 1920 genomförde en restaurering av trädgården. Prefektbostaden restaurerades 1937 och är nu inredd som Linnémuseum. Orangeriet restaurerades 1954. Trädgården ägs av Uppsala universitet och står under Svenska Linnésällskapets inseende och vård.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:6a9281b189921a78f82e649f2828ff7a",
            "ns5:name": "Botanisk trädgård",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        }
    ],
    "@context": {
        "ns6": "http://www.mindswap.org/2003/owl/geo/geoFeatures20040307.owl#",
        "ns5": "http://kulturarvsdata.se/ksamsok#",
        "pres": "http://kulturarvsdata.se/presentation#",
        "rdf": "http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#",
        "owl": "http://www.w3.org/2002/07/owl#",
        "gml": "http://www.opengis.net/gml",
        "georss": "http://www.georss.org/georss",
        "dcterms": "http://purl.org/dc/terms/",
        "rdfs": "http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#",
        "dc": "http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    }
}