{
    "@graph": [
        {
            "@id": "_:620ab1ea6b71e40e5267f9cb65be8a76",
            "ns5:cadastralUnit": "Kåbo 25:1 (f.d. stä 657)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#produce"
            },
            "ns5:coordinates": {
                "@value": "<gml:Polygon xmlns:gml=\"http://www.opengis.net/gml\" srsName=\"EPSG:4326\"><gml:outerBoundaryIs><gml:LinearRing><gml:coordinates>17.633388471613276,59.85252913453855 17.63067433261945,59.85194759796446 17.627674933794854,59.85131048460886 17.62645172551677,59.85272648933303 17.629441559858158,59.853356136812685 17.631183888543013,59.85373282339112 17.63231252548071,59.85396853666328 17.633453454300522,59.85259761227353 17.633388471613276,59.85252913453855</gml:coordinates></gml:LinearRing></gml:outerBoundaryIs></gml:Polygon>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:countyName": "Uppsala",
            "ns5:municipalityName": "Uppsala",
            "ns6:county": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#03"
            },
            "ns6:municipality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#0380"
            },
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:dbf292d7d3032dd405eacc1a3c9cd133",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:69759944b623b0c88fa7be1a47d8981e",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:a68c11414087cf4e8854ab44a7139122",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:6ff6c4015d4e4287f6bdb5a92ccaa8c0",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:2b5925d5065c64f5906a19921574073c",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:df8be706aed568ca1d233c6f84dc21d7",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013610",
            "ns5:lastChangedDate": "2011-09-27",
            "ns5:hasPart": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356406"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356407"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694718"
                }
            ],
            "ns5:itemClassName": "Botanisk trädgård",
            "ns5:serviceOrganizationFull": "Riksantikvarieämbetet",
            "ns5:isPartOf": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000015082"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21000001480480"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000014330"
                }
            ],
            "ns5:context": [
                {
                    "@id": "_:70540b9f8891d348628be40ce7b2dfe8"
                },
                {
                    "@id": "_:18b67b72c206b9f6fd3ebae948ab05ae"
                },
                {
                    "@id": "_:3418714c2f00264fcfa5391b03d047ef"
                },
                {
                    "@id": "_:54c25502453046c4004f2c8fa5208cad"
                },
                {
                    "@id": "_:69759944b623b0c88fa7be1a47d8981e"
                },
                {
                    "@id": "_:c4d41ba394dd2a7630d09dd1d16136b4"
                },
                {
                    "@id": "_:620ab1ea6b71e40e5267f9cb65be8a76"
                }
            ],
            "ns5:itemDescription": [
                {
                    "@id": "_:30deb72d9b786f77f2f9171248ebedce"
                },
                {
                    "@id": "_:2b5925d5065c64f5906a19921574073c"
                },
                {
                    "@id": "_:bb03a5c8b34f0ca33d0660e7b6ee4979"
                },
                {
                    "@id": "_:e78a7692266514acc9ace2c24064b2a5"
                },
                {
                    "@id": "_:2df22548d6bd7097d68c0930f2d0d151"
                },
                {
                    "@id": "_:b979d1d6c4e3d4dba63a9c071b314c78"
                },
                {
                    "@id": "_:c328782717ad82381cf876b98d0c925e"
                },
                {
                    "@id": "_:d899d979c98991cd6e8b19ae9f0c8a4a"
                },
                {
                    "@id": "_:7e709cdb6571898c13751cbfd6b19449"
                },
                {
                    "@id": "_:df8be706aed568ca1d233c6f84dc21d7"
                },
                {
                    "@id": "_:e06cbb12075e01435c17b25ee2395492"
                },
                {
                    "@id": "_:dbf292d7d3032dd405eacc1a3c9cd133"
                }
            ],
            "ns5:itemType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntityType#building"
            },
            "ns5:itemSpecification": [
                {
                    "@id": "_:6ff6c4015d4e4287f6bdb5a92ccaa8c0"
                },
                {
                    "@id": "_:87d2fb58988f59370dc4268fc218039b"
                },
                {
                    "@id": "_:d13c81bdd941c6d9a149f3ea41f928f7"
                },
                {
                    "@id": "_:49e63fc5052bac9df6eb2e61966ca020"
                },
                {
                    "@id": "_:aefad7012635deb97cfeadac4492596c"
                },
                {
                    "@id": "_:a68c11414087cf4e8854ab44a7139122"
                }
            ],
            "ns5:itemNumber": {
                "@id": "_:52871b712e56112644230e14e9f63f26"
            },
            "ns5:createdDate": "2004-10-19",
            "ns5:itemName": [
                {
                    "@id": "_:b0416cb03fdbf0fe197fe8eaa7e240d2"
                },
                {
                    "@id": "_:e9b6d841d18ac44636f462c57b235da6"
                }
            ],
            "ns5:itemSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntitySuperType#object"
            },
            "@type": "ns5:Entity",
            "ns5:dataQuality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/DataQuality#raw"
            },
            "ns5:url": "https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013610",
            "ns5:serviceName": "bbra",
            "ns5:itemLabel": "BOTANISKA TRÄDGÅRDEN",
            "ns5:presentation": {
                "@value": "<pres:item xmlns:pres=\"http://kulturarvsdata.se/presentation#\"><pres:id>21300000013610</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013610</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Uppsala                        kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN</pres:idLabel><pres:itemLabel>BOTANISKA TRÄDGÅRDEN</pres:itemLabel><pres:description>Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XTrädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XTrädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XTrädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XTrädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XTrädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Uppsala, Kommun: Uppsala</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format=\"RDF\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000013610</pres:representation><pres:representation format=\"Presentation\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000013610</pres:representation><pres:representation format=\"HTML\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000013610</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:buildDate": "2024-10-23",
            "ns5:itemTitle": "BOTANISKA TRÄDGÅRDEN",
            "ns5:serviceOrganization": "RAÄ",
            "ns5:ksamsokVersion": "1.1",
            "ns5:mediaType": "text/plain"
        },
        {
            "@id": "_:70540b9f8891d348628be40ce7b2dfe8",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:30deb72d9b786f77f2f9171248ebedce",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:bb03a5c8b34f0ca33d0660e7b6ee4979",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:52871b712e56112644230e14e9f63f26",
            "ns5:number": "Uppsala                        kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN",
            "ns5:type": "Anläggningsnamn",
            "@type": "ns5:ItemNumber"
        },
        {
            "@id": "_:18b67b72c206b9f6fd3ebae948ab05ae",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:b0416cb03fdbf0fe197fe8eaa7e240d2",
            "ns5:name": "Botanisk trädgård",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:3418714c2f00264fcfa5391b03d047ef",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:87d2fb58988f59370dc4268fc218039b",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:e78a7692266514acc9ace2c24064b2a5",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:2df22548d6bd7097d68c0930f2d0d151",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:54c25502453046c4004f2c8fa5208cad",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:b979d1d6c4e3d4dba63a9c071b314c78",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:c328782717ad82381cf876b98d0c925e",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:d899d979c98991cd6e8b19ae9f0c8a4a",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:d13c81bdd941c6d9a149f3ea41f928f7",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:49e63fc5052bac9df6eb2e61966ca020",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:7e709cdb6571898c13751cbfd6b19449",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:c4d41ba394dd2a7630d09dd1d16136b4",
            "ns5:contextLabel": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558)",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1935-01-25",
            "ns5:toTime": "1935-01-25",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:aefad7012635deb97cfeadac4492596c",
            "ns5:spec": "Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) (1935-01-25)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:e06cbb12075e01435c17b25ee2395492",
            "ns5:desc": "Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699. \nI samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel. \n1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes \"at Trädgården... underhålles i det skick den nu är\" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut. \nTrädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer. \nOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. \nByggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.\n\nKÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:e9b6d841d18ac44636f462c57b235da6",
            "ns5:name": "Botanisk trädgård",
            "ns5:type": "Nuvarande kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        }
    ],
    "@context": {
        "ns6": "http://www.mindswap.org/2003/owl/geo/geoFeatures20040307.owl#",
        "ns5": "http://kulturarvsdata.se/ksamsok#",
        "pres": "http://kulturarvsdata.se/presentation#",
        "rdf": "http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#",
        "owl": "http://www.w3.org/2002/07/owl#",
        "gml": "http://www.opengis.net/gml",
        "georss": "http://www.georss.org/georss",
        "dcterms": "http://purl.org/dc/terms/",
        "rdfs": "http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#",
        "dc": "http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    }
}