{
    "@graph": [
        {
            "@id": "_:e114d0a1824ee3a7f700186e3fdf33b5",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:48d2d0b657e608164015747cad558ba1",
            "ns5:name": "Slott",
            "ns5:type": "Historiska/ursprungliga kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:b0dba46855ca5d52ab2ebdbb382ffd73",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:49f04c994a3ddfffa8bb7abd4cb37129",
            "ns5:number": "Uppsala                        kn, VIKS MUR 1:1 VIKS SLOTT",
            "ns5:type": "Anläggningsnamn",
            "@type": "ns5:ItemNumber"
        },
        {
            "@id": "_:b041a62bf97f57279c02098e0b34da32",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:2abb09a512412cca615f27add5912a25",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:1079cb09b6e2a2cb9bed9fb27345a17a",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:77a31f4946ac3af39865dee8ccf6d363",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:64804b91518d84fa1dfcaa85d71bcb37",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:aea9103987bd08550bcb8929a7b15373",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:423807cb37563504abb51a1c548c3df1",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:2cad139ca08fabcd547febbfde1e9c99",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:abf3268272ca0134e9bc4734f9b6fe36",
            "ns5:cadastralUnit": "Viks mur 1:1",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#produce"
            },
            "ns5:coordinates": {
                "@value": "<gml:Polygon xmlns:gml=\"http://www.opengis.net/gml\" srsName=\"EPSG:4326\"><gml:outerBoundaryIs><gml:LinearRing><gml:coordinates>17.461142173620043,59.73563230076033 17.46105825283649,59.73564511218298 17.461020579892338,59.73568042343829 17.461023832909568,59.73573386042029 17.461007579020063,59.73579692517629 17.46095710404957,59.73583673460462 17.46092154641505,59.735869841112724 17.460894381172242,59.735896322072335 17.460816140300658,59.73594621941248 17.46072064166698,59.73599737439484 17.460609841811177,59.73605340668566 17.460545692545423,59.73611442215697 17.460493213727766,59.73615409824879 17.460377268359775,59.736194370511605 17.46026352619051,59.73622055986972 17.46019071890859,59.73623909174365 17.460092560424993,59.736268851987546 17.459972007043547,59.7363047902265 17.459830865176432,59.73635090624013 17.4597377280274,59.73638677090334 17.45962400925868,59.736399007572984 17.459500295447658,59.73642779065299 17.459363221384866,59.73644185698865 17.45925959158178,59.73644972697292 17.459135036505494,59.73647021553895 17.459124533765088,59.73647379906926 17.459126216812667,59.73647466592159 17.459385801426176,59.736602628561364 17.459567063194335,59.736691981413664 17.46043823671942,59.73708204845289 17.460634902730796,59.73717486646375 17.465167874311977,59.738082677691956 17.46516055548692,59.73809082855091 17.46653967807452,59.736576177959016 17.46350404750301,59.73603076657061 17.464813087904847,59.7345861827648 17.46482266741222,59.734575635745706 17.464688050669363,59.73457219729805 17.464465804137944,59.73457971946136 17.464292349159123,59.734594976934176 17.464230963522077,59.73461026028576 17.464191511475395,59.73465542509713 17.464186887382876,59.73470573083131 17.464118882027048,59.734739141711316 17.464010735105703,59.73474623785386 17.463966094225466,59.734785220339425 17.46393178013772,59.73479310506954 17.46388670342366,59.73480344664382 17.463773027112282,59.734781116873435 17.46369698476061,59.73474837852416 17.46362820901142,59.73468043139066 17.463505670315314,59.73465880668753 17.46340346494954,59.73464556853171 17.463294964364604,59.73464543883377 17.463214553423043,59.734680752918315 17.46312071012541,59.73468925997212 17.463057407769917,59.73469228900313 17.463002173876816,59.73469397183447 17.462979448337013,59.734664679971 17.46300797361158,59.73461633363449 17.46299123748633,59.73457388508554 17.462938241287908,59.73456897679671 17.46289417032523,59.73460652879056 17.46285448467345,59.73464515741875 17.4627984855534,59.73469230310263 17.462744349818003,59.734728983727386 17.462671682106727,59.73475370419566 17.46256827586857,59.73473526837669 17.46247336121278,59.73471446324794 17.4622827919288,59.73471189188966 17.462166493949244,59.734727197734436 17.46210627493771,59.734763920278695 17.462072801223993,59.734800168290704 17.461971660820453,59.7348306776722 17.461852213886008,59.734877691865776 17.461718755563698,59.73489751440896 17.461614380905292,59.73488429755981 17.461540011558522,59.73486315153697 17.461519112171857,59.734811976833726 17.461492168236962,59.73477394180439 17.461309556533056,59.73481062239221 17.461298999142958,59.73483982865506 17.46129242386374,59.73487866267902 17.46126102915859,59.73491270643096 17.461204880028564,59.73496051002219 17.461188442521685,59.73504260574113 17.461111344593814,59.73506518039688 17.461090732820345,59.73509268849911 17.461057901416478,59.73514107914533 17.461069606652003,59.73516498999773 17.461103879783206,59.735196464400055 17.46115334422466,59.73524625932616 17.461133358625798,59.73529123798382 17.46113964247266,59.7353249079191 17.461221284129582,59.73538178081846 17.461288651309122,59.7354119880762 17.46132848942325,59.73545742659906 17.461325412611778,59.73549132588005 17.461282038880853,59.73555122465996 17.461215357872415,59.73556277875456 17.46118248060242,59.735610065289784 17.461142173620043,59.73563230076033</gml:coordinates></gml:LinearRing></gml:outerBoundaryIs></gml:Polygon>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "ns5:countyName": "Uppsala",
            "ns5:municipalityName": "Uppsala",
            "ns6:county": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#03"
            },
            "ns6:municipality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#0380"
            },
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:6c3f436763939109c30e2645f1dfeb8c",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:20b4c96c130e0e14430ea9edfa21aedc",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:96410162c67fc7f9c70dbed720c4acd9",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:46e59560eddcbcd0607f946fecf00c1b",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:42be6697a8ef0b1f7d6c36ebc6301fb8",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:672d975ba23a810fb05719449870b7b9",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:ec43aca39b0893c0f0b20b2a6b85941a",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:711f53242cc5cef594717185e1c6ec74",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:1d4de0493eb706bbb57e2601782a9659",
            "ns5:name": "Slott",
            "ns5:type": "Nuvarande kategorier",
            "@type": "ns5:ItemName"
        },
        {
            "@id": "_:3f328888119414cce682eca9d3cd3a01",
            "ns5:spec": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML (1982-11-08)",
            "@type": "ns5:ItemSpecification"
        },
        {
            "@id": "_:59e21b9df9eda247cf85132f3feb73ae",
            "ns5:type": "Beskrivning Inventeringsår",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:62c18ef21a024a696fba3419b3971c3c",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:7b53de578001083d7822229083ecc709",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "_:6ef520eacf36e20b50ec05bd94b97aba",
            "ns5:contextLabel": "Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML",
            "ns5:contextSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextSuperType#interact"
            },
            "ns5:contextType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/ContextType#explore"
            },
            "ns5:fromTime": "1982-11-08",
            "ns5:toTime": "1982-11-08",
            "@type": "ns5:Context"
        },
        {
            "@id": "_:e786667f371dc1d8069ccc32f6b7ab61",
            "ns5:desc": "Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2",
            "ns5:type": "Historik",
            "@type": "ns5:ItemDescription"
        },
        {
            "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013259",
            "ns5:serviceOrganization": "RAÄ",
            "ns5:itemSpecification": [
                {
                    "@id": "_:20b4c96c130e0e14430ea9edfa21aedc"
                },
                {
                    "@id": "_:6c3f436763939109c30e2645f1dfeb8c"
                },
                {
                    "@id": "_:96410162c67fc7f9c70dbed720c4acd9"
                },
                {
                    "@id": "_:3f328888119414cce682eca9d3cd3a01"
                },
                {
                    "@id": "_:77a31f4946ac3af39865dee8ccf6d363"
                },
                {
                    "@id": "_:b041a62bf97f57279c02098e0b34da32"
                }
            ],
            "ns5:hasPart": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584188"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584516"
                }
            ],
            "ns5:itemName": [
                {
                    "@id": "_:1d4de0493eb706bbb57e2601782a9659"
                },
                {
                    "@id": "_:48d2d0b657e608164015747cad558ba1"
                }
            ],
            "ns5:itemDescription": [
                {
                    "@id": "_:2cad139ca08fabcd547febbfde1e9c99"
                },
                {
                    "@id": "_:64804b91518d84fa1dfcaa85d71bcb37"
                },
                {
                    "@id": "_:62c18ef21a024a696fba3419b3971c3c"
                },
                {
                    "@id": "_:e786667f371dc1d8069ccc32f6b7ab61"
                },
                {
                    "@id": "_:423807cb37563504abb51a1c548c3df1"
                },
                {
                    "@id": "_:7b53de578001083d7822229083ecc709"
                },
                {
                    "@id": "_:b0dba46855ca5d52ab2ebdbb382ffd73"
                },
                {
                    "@id": "_:42be6697a8ef0b1f7d6c36ebc6301fb8"
                },
                {
                    "@id": "_:aea9103987bd08550bcb8929a7b15373"
                },
                {
                    "@id": "_:2abb09a512412cca615f27add5912a25"
                },
                {
                    "@id": "_:59e21b9df9eda247cf85132f3feb73ae"
                },
                {
                    "@id": "_:ec43aca39b0893c0f0b20b2a6b85941a"
                }
            ],
            "ns5:isPartOf": [
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000015081"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21200000003392"
                },
                {
                    "@id": "http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21220000014329"
                }
            ],
            "ns5:url": "https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013259",
            "ns5:itemClassName": "Slott",
            "ns5:lastChangedDate": "2011-09-27",
            "ns5:context": [
                {
                    "@id": "_:e114d0a1824ee3a7f700186e3fdf33b5"
                },
                {
                    "@id": "_:6ef520eacf36e20b50ec05bd94b97aba"
                },
                {
                    "@id": "_:711f53242cc5cef594717185e1c6ec74"
                },
                {
                    "@id": "_:1079cb09b6e2a2cb9bed9fb27345a17a"
                },
                {
                    "@id": "_:672d975ba23a810fb05719449870b7b9"
                },
                {
                    "@id": "_:46e59560eddcbcd0607f946fecf00c1b"
                },
                {
                    "@id": "_:abf3268272ca0134e9bc4734f9b6fe36"
                }
            ],
            "ns5:itemLabel": "VIKS SLOTT",
            "ns5:ksamsokVersion": "1.1",
            "ns5:itemTitle": "VIKS SLOTT",
            "ns5:itemNumber": {
                "@id": "_:49f04c994a3ddfffa8bb7abd4cb37129"
            },
            "ns5:buildDate": "2024-10-23",
            "ns5:createdDate": "2004-10-13",
            "ns5:serviceName": "bbra",
            "ns5:itemSuperType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntitySuperType#object"
            },
            "ns5:serviceOrganizationFull": "Riksantikvarieämbetet",
            "ns5:presentation": {
                "@value": "<pres:item xmlns:pres=\"http://kulturarvsdata.se/presentation#\"><pres:id>21300000013259</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013259</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Uppsala                        kn, VIKS MUR 1:1 VIKS SLOTT</pres:idLabel><pres:itemLabel>VIKS SLOTT</pres:itemLabel><pres:description>Godset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2\nGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2\nGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2\nGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2\nGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2\nGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertaket har hög takryttare, spiror, takkupor och skorstenar, klädda med koppar. Den ståtliga huvudportalen i barock leder direkt in i fjärde våningen; den når man via en murad bro över den forna vallgraven. \nPlanlösningen präglas framför allt av 1600-talets ombyggnad, även om medeltidens plan ännu kan urskiljas i källarvåningarna.  Av särskilt intresse är en ursprunglig murtrappa som sträcker sig genom tre våningar. Den s.k. Riddarsalen inreddes av Scholander i nybarock. Alldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. \n\nKÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Uppsala, Kommun: Uppsala</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format=\"RDF\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000013259</pres:representation><pres:representation format=\"Presentation\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000013259</pres:representation><pres:representation format=\"HTML\">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000013259</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>",
                "@type": "rdf:XMLLiteral"
            },
            "@type": "ns5:Entity",
            "ns5:itemType": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/EntityType#building"
            },
            "ns5:dataQuality": {
                "@id": "http://kulturarvsdata.se/resurser/DataQuality#raw"
            },
            "ns5:mediaType": "text/plain"
        }
    ],
    "@context": {
        "ns6": "http://www.mindswap.org/2003/owl/geo/geoFeatures20040307.owl#",
        "ns5": "http://kulturarvsdata.se/ksamsok#",
        "pres": "http://kulturarvsdata.se/presentation#",
        "rdf": "http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#",
        "owl": "http://www.w3.org/2002/07/owl#",
        "gml": "http://www.opengis.net/gml",
        "georss": "http://www.georss.org/georss",
        "dcterms": "http://purl.org/dc/terms/",
        "rdfs": "http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#",
        "dc": "http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    }
}