Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	NORBERGS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1549 1300 - Okänt 1422 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Norberg
Landskap	Västmanland
Socken	Norberg
Församling	Norberg-Karbennings församling
Stift	Västerås stift
Adress	Norra Kyrkogatan 2
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar) Om tornet uppmurades på 1600-talet eller tidigare är oklart, men 1694-98 restes tornspira av byggaren Carl Hansson från Hedemora. Samtidigt öppnades en västporta... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1997 Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar) Om tornet uppmurades på 1600-talet eller tidigare är oklart, men 1694-98 restes tornspira av byggaren Carl Hansson från Hedemora. Samtidigt öppnades en västporta...

Historik

Inventeringsår 2004

Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar)

Om tornet uppmurades på 1600-talet eller tidigare är oklart, men 1694-98 restes tornspira av byggaren Carl Hansson från Hedemora. Samtidigt öppnades en västporta...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1997

Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar)

Om tornet uppmurades på 1600-talet eller tidigare är oklart, men 1694-98 restes tornspira av byggaren Carl Hansson från Hedemora. Samtidigt öppnades en västporta...

År 1100 - 1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, sakristia, vapenhus

År 1300 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell med långhus, sakristia och vapenhus. Takkonstruktion och murverk tyder på att ett tunnvalv i trä, alternativt öppna takstolar, ursprungligen täckte kyrkorummet. Källa Drakenberg, s 205 RAÄ: Dokumentation av Ann-Catherine Bonnier.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1422 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Norbergs socken bildades och kapellet blev kyrka med egen präst. Drakenberg, s 206, 209 VS: E IV b; 78 Visitation 1850

År 1470 - Okänt Valvslagning
Åtgärd	Murade valv slogs över kyrkorummet, så att det indelades i två travéer. Östra valvet blev ett mer avancerat Sturevalv, indelat i fält genom halvstens tegelribbor med avfasade kanter, vilka bildar ett stjärnformigt mönster. Den västra travéns valv fick ett enklare stjärnmönster. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester därav har heller inte påträffats vid sentida restaureringar.) Möjligen uppmurades även tornets äldsta del, bottenvåningen, vid denna tid. Källor: Ahlberg, s 180 Boström, s 74 Drakenberg, s 209-210 RAÄ: Bedömning av Ann-Catherine Bonnier.

År 1470 - Okänt Valvslagning

Åtgärd

Murade valv slogs över kyrkorummet, så att det indelades i två travéer. Östra valvet blev ett mer avancerat Sturevalv, indelat i fält genom halvstens tegelribbor med avfasade kanter, vilka bildar ett stjärnformigt mönster. Den västra travéns valv fick ett enklare stjärnmönster. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester därav har heller inte påträffats vid sentida restaureringar.) Möjligen uppmurades även tornets äldsta del, bottenvåningen, vid denna tid. Källor: Ahlberg, s 180 Boström, s 74 Drakenberg, s 209-210 RAÄ: Bedömning av Ann-Catherine Bonnier.

År 1608 - Okänt Brand
Åtgärd	Kyrkan eldhärjades. Skadornas omfattning är inte närmare känd. Källa: Drakenberg, s 210-211

År 1689 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	Nya klockbockar byggdes i tornet och ny dörr insattes i södra och västra portalen. Källa: ATA: Ihrfors, s 1477

År 1692 - 1693 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Ny bänkinredning byggdes. Källa: ATA: Ihrfors, s 1477

År 1694 - 1698 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Tornet påbyggdes och försågs med spånslagen spira, som tjärades och rödfärgades. Spiran kröntes med kopparknoppar. Tornbyggare Carl Hansson, Hedemora. Tobias kopparslagare, Västerås. Källor: Drakenberg, s 211 ATA: Ihrfors, s 1478 VS: E IV a; 59a Folkbladet 1959-12-14
Upphovsman	Carl Hansson (Hantverkare) Tobias Kopparslagare (Hantverkare)

År 1694 - 1698 Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

Tornet påbyggdes och försågs med spånslagen spira, som tjärades och rödfärgades. Spiran kröntes med kopparknoppar. Tornbyggare Carl Hansson, Hedemora. Tobias kopparslagare, Västerås. Källor: Drakenberg, s 211 ATA: Ihrfors, s 1478 VS: E IV a; 59a Folkbladet 1959-12-14

Upphovsman

Carl Hansson (Hantverkare)

Tobias Kopparslagare (Hantverkare)

År 1697 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare tillbyggdes i kyrkan Källa: ATA: Ihrfors, s 1472

År 1700 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altartavla förärades av Lars Olofsson i Västerås Källa: ATA: Ihrfors, s 1472

År 1702 - 1703 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets norra och östra takfall rödfärgades och tjärades. Sakristians och vapenhusets tak spånslogs, tjärades och rödfärgades. Källa: ATA: Ihrfors, s 1472-73

År 1707 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets östra takfall spånslogs och det norra reparerades. Vid visitation påtalades behovet av att hugga upp fönsteröppning på kyrkorummets södra sida, samt bygga ut sakristian som uppgavs vara för trång. Källor: ATA: Ihrfors, s 1473 VS: E IV a; 59 b Inventarium 1707

År 1709 - Okänt Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian utvidgades mot norr. Klostervalv slogs över tillkommande rum. Källor: Lannegård, s 10, Inskription i mur

År 1727 - Okänt Brand - delvis förstörd
Åtgärd	Kyrkan blev svårt skadad vid brand. Tornspiran brann ned och tornets övre mur ramponerades. Långhusets murar skadades också men valven höll. Orgel och orgelläktare förstördes. Källor: Ahlberg, s 180 Drakenberg, s 211 & 214

År 1727 - 1728 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Vid återuppbyggnaden påbyggdes tornet med en våning och fick en låg huv istället för den tidigare, avsevärt högre spiran. Källa: Ahlberg, s 180

År 1733 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Läktare färdigställdes i kyrkorummets västra del. Den vilade på sex hela och två svarvade pelare. (Förmodligen färdigställdes ny bänkinredning vid samma tid.) Källor: Lannegård, s 22 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1734 - 1735 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Kyrktornet försågs med ett ur, förärat av fru Brita Sneckenberg på Gäsjö. Urverket kom från Stjärnsund. Källor: ATA: Ihrfors, s 1939 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1737 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Nytt altarbord tillkom. Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1739 - Okänt Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	Bänkinredning och läktare målades (nyinredning efter branden 1727) Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1740 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol i senbarock tillkom, rikt smyckad med ornament och symboler. Gustaf Precht, Stockholm Källor: ATA: Ihrfors, s 1476 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1742 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Norra kyrkogårdsmuren byggdes av gråsten med ankarjärn. Källa: ATA: Ihrfors, s 1476

År 1755 - Okänt Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altartavla färdigställdes genom frivilliga gåvor Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1765 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	I dåvarande kyrkogårdsmurens tre stigluckor insattes dubbla järngrindar med lås. Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1783 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Den dåvarande låga tornspiran och långhusets södra takfall spånslogs, rödfärgades och tjärades.

År 1796 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fem nya fönster blev insatta. (De gamla försåldes.) Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801

År 1845 - Okänt Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk byggdes, med fasad utformades i stram senempire. Nytt golv blev inlagt i koret och altaret något nedsänkt. Orgelbyggare Per Zacharias Strand Källor: Drakenberg, s 214 VS: E IV b; 78, Inventarium 1846
Upphovsman	Pehr Zacharias Strand (Orgelbyggare)

År 1845 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	• Kyrkans samtliga fasader lagades och avfärgades. • Kyrkans fönster blev till större delen ”förnyade” • Alla nischer och öppningar i långhus, torn och sakristia blev plåtbeslagna. • Taket förlängdes på östra gaveln, fick ny spåntäckning och tjärströks. • Tornets urverk reparerades, urtavlan renoverades och höjdes. Källa: VS: E IV b; 78, Inventarium 1846

År 1888 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig restaurering pågick 25/6-25/9; • Befintliga tegelgolv revs ut, vid följande urschaktning borttogs förekommande gravar. • Brädgolv lades på ventilerad trossbotten, isolerad med lera. • Tidigare sluten bänkinredning ersattes med en öppen i nygotisk stil och ”bemålades med ekfärg” (ådrades) • Svängdörrar insattes mot ingångarna. • Predikstolen målades och förgylldes. • Valv och väggar putsades, skrapades, vattrevs och kalkavfärgades • Kaminer installerades Arkitekt H T Holmgrens projekt hade minskats avsevärt i förhållande till ursprungliga planer. Den större omgestaltningen kom att skjutas upp till 1903-04 och skedde då enligt arkitekt Gustaf Petterssons handlingar. Arkitekt H T Holmgren, Stockholm Snickare August Larsson Ahlin Murare Gustaf Jansson Källor: NF: O I a: nr 1 (1881-99 Kyrkans restaurering, entreprenadkontrakt 1888-03-27) VS: E IV b; 78, Inventarium 1899 Ahlberg, s 180 Drakenberg, s 211, 215
Upphovsman	August Larson Ahlin (Hantverkare) Gustav Jansson (Hantverkare - Murare) Herman Theodor Holmgren (Arkitekt)

År 1888 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering pågick 25/6-25/9; • Befintliga tegelgolv revs ut, vid följande urschaktning borttogs förekommande gravar. • Brädgolv lades på ventilerad trossbotten, isolerad med lera. • Tidigare sluten bänkinredning ersattes med en öppen i nygotisk stil och ”bemålades med ekfärg” (ådrades) • Svängdörrar insattes mot ingångarna. • Predikstolen målades och förgylldes. • Valv och väggar putsades, skrapades, vattrevs och kalkavfärgades • Kaminer installerades Arkitekt H T Holmgrens projekt hade minskats avsevärt i förhållande till ursprungliga planer. Den större omgestaltningen kom att skjutas upp till 1903-04 och skedde då enligt arkitekt Gustaf Petterssons handlingar. Arkitekt H T Holmgren, Stockholm Snickare August Larsson Ahlin Murare Gustaf Jansson Källor: NF: O I a: nr 1 (1881-99 Kyrkans restaurering, entreprenadkontrakt 1888-03-27) VS: E IV b; 78, Inventarium 1899 Ahlberg, s 180 Drakenberg, s 211, 215

Upphovsman

August Larson Ahlin (Hantverkare)

Gustav Jansson (Hantverkare - Murare)

Herman Theodor Holmgren (Arkitekt)

År 1902 - 1904 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan genomgick stor förnyelse och omgestaltning; • Långhuset utvidgades mot öster genom tillbyggnad av kvadratiskt kor, smalare och lägre än kyrkan i övrigt. Det nya koret murades i natursten. Tillkommande korfönster fick en glasmålning föreställande Kristi uppståndelse. • Tornet byggdes på med murverk av natursten. I tillkommande fasad gjordes blinderingar. Den tidigare tornhuven ersattes med en lång skiffertäckt spira, åttakantig på en lägre, fyrkantig underbyggnad. • Västportalen utvidgades med bibehållande av befintlig valvform. • Fasaderna lagades och avfärgades, varvid tidigare putsade taklister borttogs och i takfoten sattes en hyvlad panel. • Yttertaken fick ny täckning av Grythytteskiffer. • Fönsteröppningarna fick nya fönsterbågar av smidesjärn med blyinfattat ljusgulskimrande katedralglas. Bågarna sattes in i tegelmurade falsar. Nya solbänkar av kalksten lades. • I korfönstret sattes glasmålning. • Till kyrkans och sakristians ingångar nytillverkades ytterdörrar av ek med rikt smide. • Långhustakets bärande delar förstärktes med kryssförbindningar av plank mellan sparrarna. • Kyrkorummets befintliga orgelläktare revs och en ny orgelläktare byggdes i tornrummet efter murgenombrott. Ett nytt kryssvalv av halvstens- tegel med diagonala förstärkningar murades (”på den plats, där gamla förtagningar visar att valv varit tillämnat vid tornets uppförande”) • Orgelverket förnyades • Kyrkorummets valv och väggar överdrogs med ett slätt putslager. (Tidigare puts hade varit så tunn att murverken avtecknade sig) • De nya putsytorna dekorerades med kalkmåleri i jugendstil på den vitgula grundfärgen. Runt hela kyrkan målades en schablonerad palmettbård i brösthöjd. Pilastrarna fick tvärband i gult och valvstrålarna bandades i varierande färger. I det nya korvalvets kappor målades änglar och liljor, i triumfbågen till koret keruber och vita rosor, i fönsternischerna rosor. • Kyrkorummets trägolv, lagt 1888-89, revs upp och ersattes med enfärgad kalksten i gångar, mönsterlagd grå och brun kalksten i koret. I bänkkvarteren lades åter brädgolv sedan nytt undergolv av cement gjutits. • Nya dörrar insattes mellan kyrkorum och södra vapenhuset. • I sakristian lades nytt golv av furuplank • Bänkinredning altare och predikstol fick rödbrun färgsättning (”ådrad mahogny”). • Ny dopfunt insattes. • Elektrisk belysning installerades Kyrkans vedeldade kaminer togs bort och istället installerades kokseldad kalorifer i källaren under det tillbyggda koret. Varmluftskanaler mynnade framför koret. - Arkitekt Gustaf Pettersson, arkitekt i Överintendent-ämbetet - Byggmästare Jan Peter Andersson, Norrköping (byggledare) - Neumann & Vogel, Stockholm (fönster-tillverkare/glas-mästare) - Konstnär H Lindqvist (korfönstrets målning) - Bäckströms i Arboga (ytterdörrar av ek) - Konstnär Edvard Berg, Stockholm (Valv- och väggmålningar) - Orgelbyggare Lundahl Källor: NF: O I a: nr 2 (Handlingar angående kyrkans restaurering 1902-05) Boëthius, s 93-96 Drakenberg, s 211-212
Upphovsman	Anders Victor Lundahl (Orgelbyggare) Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare) Gustav Pettersson (Arkitekt) H Lindqvist (Konstnär - Dekormålare) Jan Peter Andersson (Byggmästare) Neumann & Vogel (Hantverkare)

År 1902 - 1904 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan genomgick stor förnyelse och omgestaltning; • Långhuset utvidgades mot öster genom tillbyggnad av kvadratiskt kor, smalare och lägre än kyrkan i övrigt. Det nya koret murades i natursten. Tillkommande korfönster fick en glasmålning föreställande Kristi uppståndelse. • Tornet byggdes på med murverk av natursten. I tillkommande fasad gjordes blinderingar. Den tidigare tornhuven ersattes med en lång skiffertäckt spira, åttakantig på en lägre, fyrkantig underbyggnad. • Västportalen utvidgades med bibehållande av befintlig valvform. • Fasaderna lagades och avfärgades, varvid tidigare putsade taklister borttogs och i takfoten sattes en hyvlad panel. • Yttertaken fick ny täckning av Grythytteskiffer. • Fönsteröppningarna fick nya fönsterbågar av smidesjärn med blyinfattat ljusgulskimrande katedralglas. Bågarna sattes in i tegelmurade falsar. Nya solbänkar av kalksten lades. • I korfönstret sattes glasmålning. • Till kyrkans och sakristians ingångar nytillverkades ytterdörrar av ek med rikt smide. • Långhustakets bärande delar förstärktes med kryssförbindningar av plank mellan sparrarna. • Kyrkorummets befintliga orgelläktare revs och en ny orgelläktare byggdes i tornrummet efter murgenombrott. Ett nytt kryssvalv av halvstens- tegel med diagonala förstärkningar murades (”på den plats, där gamla förtagningar visar att valv varit tillämnat vid tornets uppförande”) • Orgelverket förnyades • Kyrkorummets valv och väggar överdrogs med ett slätt putslager. (Tidigare puts hade varit så tunn att murverken avtecknade sig) • De nya putsytorna dekorerades med kalkmåleri i jugendstil på den vitgula grundfärgen. Runt hela kyrkan målades en schablonerad palmettbård i brösthöjd. Pilastrarna fick tvärband i gult och valvstrålarna bandades i varierande färger. I det nya korvalvets kappor målades änglar och liljor, i triumfbågen till koret keruber och vita rosor, i fönsternischerna rosor. • Kyrkorummets trägolv, lagt 1888-89, revs upp och ersattes med enfärgad kalksten i gångar, mönsterlagd grå och brun kalksten i koret. I bänkkvarteren lades åter brädgolv sedan nytt undergolv av cement gjutits. • Nya dörrar insattes mellan kyrkorum och södra vapenhuset. • I sakristian lades nytt golv av furuplank • Bänkinredning altare och predikstol fick rödbrun färgsättning (”ådrad mahogny”). • Ny dopfunt insattes. • Elektrisk belysning installerades Kyrkans vedeldade kaminer togs bort och istället installerades kokseldad kalorifer i källaren under det tillbyggda koret. Varmluftskanaler mynnade framför koret. - Arkitekt Gustaf Pettersson, arkitekt i Överintendent-ämbetet - Byggmästare Jan Peter Andersson, Norrköping (byggledare) - Neumann & Vogel, Stockholm (fönster-tillverkare/glas-mästare) - Konstnär H Lindqvist (korfönstrets målning) - Bäckströms i Arboga (ytterdörrar av ek) - Konstnär Edvard Berg, Stockholm (Valv- och väggmålningar) - Orgelbyggare Lundahl Källor: NF: O I a: nr 2 (Handlingar angående kyrkans restaurering 1902-05) Boëthius, s 93-96 Drakenberg, s 211-212

Upphovsman

Anders Victor Lundahl (Orgelbyggare)

Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare)

Gustav Pettersson (Arkitekt)

H Lindqvist (Konstnär - Dekormålare)

Jan Peter Andersson (Byggmästare)

Neumann & Vogel (Hantverkare)

År 1904 - 1904 Nybyggnad - Korparti

År 1920 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagades och avfärgades. Kyrkorummets väggar lagades. Källa: VS: E IV B; 78, Ämbetsberättelse 1916-1920

År 1937 - 1938 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Tornets urverk renoverades, nya, större urtavlor uppsattes. Yngve Westerstrands urfabrik, Stockholm Källa: NF: O I a: 7
Upphovsman	Yngve Westerstrands urfabrik (Urmakare)

År 1940 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Vindfång byggdes mellan långhuset och södra vapenhuset. Tidigare stickbågigt valv höjdes. Plankväggar byggdes och putsades. Arkitekt Einar Lundberg, Stockholm källa: NF: O I a: 15
Upphovsman	Einar Lundberg (Arkitekt)

År 1941 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkan erhöll elektrisk uppvärmning och ny belysning. Arkitektritade belysningsarmaturer blev uppsatta. Arkitekt Einar Lundberg Sigfrid Anderssons elektriska affär Källor: NF: O I a: 10 (program 1938, förslag och kontrakt 1941-02-19, kontrakt 1941-10-30)
Upphovsman	Einar Lundberg (Arkitekt)

År 1975 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kororgel införskaffades Orgelbyggare Walter Thür, Strängnäs Källa: Lannegård, s 24
Upphovsman	Walter Thür (Orgelbyggare)

År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Kyrkan genomgick inre omgestaltning; • Sten- och trägolven reparerades. Över mittgångarna limmades gångmattor. • Bänkinredning med nya sitsar och slutna ryggar byggdes, med bibehållande av 1888 års gavlar. • Läktaren byggdes ut mot öster och försågs med nytt skrank. Läktarens två tillkommande pelare snidades. • Nytt orgelverk byggdes, med bibehållande av 1842 års fasad. • I sakristian byggdes ett stort textilförvaringsskåp, så att sambandet mellan sakristians två välvda rum bröts. Nya ljuskronor införskaffades till rummet. • Valvens och väggarnas kraftigt nedsmutsade målningar rengjordes med bröd. • Elvärmt konvektionsluftsystem installerades i källaren. Till- och frånluftskanaler placerades i befintliga utrymmen under kor och bänkarnas trägolv. • Rötangripna delar av takkonstruktionen utbyttes och förstärktes där så krävdes. • På valvhjässorna i kyrkvinden lades 15 cm mineralullsisolering. Ventilationsöppningar försedda med insektsnät upptogs vid nock och takfot. • Vapenhusets vindfångsdörrar från 1940 revs. Arkitekt Claes Laurent, Stockholm (Bänkinredning, läktar-utbyggnad) Byggnadsfirman August Eklund AB (huvud-entreprenör) Arkitekt Erik Fant (Läktarskrank) Konstnär Olle Norberg (träsniderier) Orgelbyggare Walter Thür, Strängnäs Källor: Ahlberg, s 181 NF: Slutrapport efter restaurering 1977-78, skriven av Knut Åkesson VLT 1978-06-19
Upphovsman	Agust Eklund AB (Byggmästare) Claes Laurent (Arkitekt) Erik Fant (Arkitekt) Olle Norberg (Konstnär) Walter Thür (Orgelbyggare)

År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Kyrkan genomgick inre omgestaltning; • Sten- och trägolven reparerades. Över mittgångarna limmades gångmattor. • Bänkinredning med nya sitsar och slutna ryggar byggdes, med bibehållande av 1888 års gavlar. • Läktaren byggdes ut mot öster och försågs med nytt skrank. Läktarens två tillkommande pelare snidades. • Nytt orgelverk byggdes, med bibehållande av 1842 års fasad. • I sakristian byggdes ett stort textilförvaringsskåp, så att sambandet mellan sakristians två välvda rum bröts. Nya ljuskronor införskaffades till rummet. • Valvens och väggarnas kraftigt nedsmutsade målningar rengjordes med bröd. • Elvärmt konvektionsluftsystem installerades i källaren. Till- och frånluftskanaler placerades i befintliga utrymmen under kor och bänkarnas trägolv. • Rötangripna delar av takkonstruktionen utbyttes och förstärktes där så krävdes. • På valvhjässorna i kyrkvinden lades 15 cm mineralullsisolering. Ventilationsöppningar försedda med insektsnät upptogs vid nock och takfot. • Vapenhusets vindfångsdörrar från 1940 revs. Arkitekt Claes Laurent, Stockholm (Bänkinredning, läktar-utbyggnad) Byggnadsfirman August Eklund AB (huvud-entreprenör) Arkitekt Erik Fant (Läktarskrank) Konstnär Olle Norberg (träsniderier) Orgelbyggare Walter Thür, Strängnäs Källor: Ahlberg, s 181 NF: Slutrapport efter restaurering 1977-78, skriven av Knut Åkesson VLT 1978-06-19

Upphovsman

Agust Eklund AB (Byggmästare)

Claes Laurent (Arkitekt)

Erik Fant (Arkitekt)

Olle Norberg (Konstnär)

Walter Thür (Orgelbyggare)

År 1979 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Yttre renovering; • Fasaderna sandblästrades, skadad puts lagades och kalkavfärgning skedde med vit kalkfärg, med tillsats av järnvitriol (1 liter järnvitriol/100 l kalkmjölk). • Smidesdetaljer rostskyddsbehandlades och ommålades • Långhusets och tornets skiffertak omlades • Fönstren försågs med innerbågar av stål, med isolerglas Projektering och byggledning: Knut Åkesson, ÅBAB NF: Byggmötesproto-koll, Slutrapport av Knut Åkesson

År 1979 - Okänt Underhåll - exteriör

Åtgärd

Yttre renovering; • Fasaderna sandblästrades, skadad puts lagades och kalkavfärgning skedde med vit kalkfärg, med tillsats av järnvitriol (1 liter järnvitriol/100 l kalkmjölk). • Smidesdetaljer rostskyddsbehandlades och ommålades • Långhusets och tornets skiffertak omlades • Fönstren försågs med innerbågar av stål, med isolerglas Projektering och byggledning: Knut Åkesson, ÅBAB NF: Byggmötesproto-koll, Slutrapport av Knut Åkesson

År 1994 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Nya skåp för textilförvaring byggdes i tornrummet bakom orgelläktaren. Därmed kunde de tidigare skåpen i sakristian tas bort och rummets ursprungliga volym återställas. I sakristians norra del inreddes en liten gudstjänstlokal, Mariakapellet. För det ändamålet upprättades förslagsskiss av Jerk Alton, daterad 1993-01-29, som i någon mån kom att följas. I kyrkorummets bakre del iordningställdes ”kyrktorg”, avskilt med skrank formgivna av Olle Norberg. Arkitekt Jerk Alton (inledande förslag) Konstnär Olle Norberg (altarbord och skrank) Källor: Ahlberg, s 181 Lannegård, s 18 ATA dnr 330-810-1994 VLM dnr 93: 264-316
Upphovsman	Jerk Alton (Arkitekt) Olle Norberg (Konstnär)

År 1994 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Nya skåp för textilförvaring byggdes i tornrummet bakom orgelläktaren. Därmed kunde de tidigare skåpen i sakristian tas bort och rummets ursprungliga volym återställas. I sakristians norra del inreddes en liten gudstjänstlokal, Mariakapellet. För det ändamålet upprättades förslagsskiss av Jerk Alton, daterad 1993-01-29, som i någon mån kom att följas. I kyrkorummets bakre del iordningställdes ”kyrktorg”, avskilt med skrank formgivna av Olle Norberg. Arkitekt Jerk Alton (inledande förslag) Konstnär Olle Norberg (altarbord och skrank) Källor: Ahlberg, s 181 Lannegård, s 18 ATA dnr 330-810-1994 VLM dnr 93: 264-316

Upphovsman

Jerk Alton (Arkitekt)

Olle Norberg (Konstnär)

År 2003 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Skyddsfönstret utanpå korfönstret var rötskadat och ersattes därför av ett nytt med svartmålad stålram. Ringströms glasmästeri, Stockholm Källa: VLM: Rapport
Upphovsman	Ringströms glasmästeri (Hantverkare)

NORBERG NORBERGSBY 77:1 - husnr 1, NORBERGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning