
			Bebyggelseregistret (BeBR)

HEBY NORA PRÄSTGÅRD 4:1 - husnr 1, NORA KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	NORA KYRKA (akt.), NORA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1499 1200 - 1399
Län	Uppsala
Kommun	Heby
Landskap	Uppland
Socken	Nora
Församling	Nora församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkvägen 13
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Nora kyrka har medeltida ursprung och den medeltida kyrkans syd- och östmurar återfinns i den nuvarande kyrkans sydöstra hörn. Litet är känt kring den medeltida kyrkans historia men några inventarier från 1200-talet, såsom dopfunt och ett krucifix, tyder på att en kyrka bör ha funnits i socknen under 1200-talets senare hälft. Vid renoveringen av kyrkan 1966 återfanns en vindskiva, som troligtvis härrör till den medeltida kyrkan och vars ornamentik tyder på det samma. Dendrokronologiska prover fastställer vindskivan till 1300-tal. Likaså blottades vid 1911 års och 1966 års restaureringar medeltidskyrkans grundmurar under den nuvarand... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1999 Nora kyrka har medeltida ursprung och den medeltida kyrkans syd- och östmurar återfinns i den nuvarande kyrkans sydöstra hörn. Litet är känt kring den medeltida kyrkans historia men några inventarier från 1200-talet, såsom dopfunt och ett krucifix, tyder på att en kyrka bör ha funnits i socknen under 1200-talets senare hälft. Vid renoveringen av kyrkan 1966 återfanns en vindskiva, som troligtvis härrör till den medeltida kyrkan och vars ornamentik tyder på det samma. Dendrokronologiska prover fastställer vindskivan till 1300-tal. Likaså blottades vid 1911 års och 1966 års restaureringar medeltidskyrkans grundmurar under den nuvarand...

Historik

Inventeringsår 2006

Nora kyrka har medeltida ursprung och den medeltida kyrkans syd- och östmurar återfinns i den nuvarande kyrkans sydöstra hörn. Litet är känt kring den medeltida kyrkans historia men några inventarier från 1200-talet, såsom dopfunt och ett krucifix, tyder på att en kyrka bör ha funnits i socknen under 1200-talets senare hälft. Vid renoveringen av kyrkan 1966 återfanns en vindskiva, som troligtvis härrör till den medeltida kyrkan och vars ornamentik tyder på det samma. Dendrokronologiska prover fastställer vindskivan till 1300-tal. Likaså blottades vid 1911 års och 1966 års restaureringar medeltidskyrkans grundmurar under den nuvarand...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1999

År 1100 - 1499 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor

År 1100 - 1499 Nybyggnad - Korparti

År 1200 - 1399 Nybyggnad
Åtgärd	Medeltida inventarier så som en Maria-bild samt fragment av en dopfunt tyder på att det bör funnits en kyrka i socknen. Vid restaureringen 1966 fanns en vindskiva med reliefdekor av omisskännligt gotisk prägel. Dendrokronologiprover tagna på vindskivan tyder på att kyrkan sannolikt uppförts under 1300-talet.

År 1200 - 2003 Ändring
Åtgärd	Gå gärna in under Dokument och läs hela händelselistan!

År 1450 - 1509 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	1450-1500-tal, troligt är att kyrkan under Jakob Ulfssons tid (1470-1514) försågs med tegelvalv, ett över koret och ett över långhuset. Kalkmålningar utförda av utlöpare till Tierpskolan daterade till 1400-talets slut eller 1500-talets början. Fasta bänkar monteras i kyrkan.

År 1663 - 1663 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En orgel anskaffas.

År 1685 - 1685 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan gjuts i Stockholm av Mikael Bader.
Upphovsman	Mikael Bader (Klockgjutare)

År 1700 - 1729 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1700-talets första del, några fönster förstoras.

År 1707 - 1708 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En ny orgel byggs. Orgelbyggare är Isac Risberg.
Upphovsman	Isac Risberg (Orgelbyggare)

År 1734 - 1734 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Ingång i västgaveln tas upp.

År 1751 - 1751 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Johan Winges läktarmålningar målas.
Upphovsman	Johan Winge (Konstnär)

År 1758 - 1758 Underhåll - fönster
Åtgärd	En stor del av kyrkans fönster ”görs nya”.

År 1778 - 1778 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Beslut sockenstämma om reparation och utvidgning av kyrkan.

År 1780 - 1789 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel byggs av orgelbyggaren N Söderström.
Upphovsman	Nils (Nicolaus) Söderström (Orgelbyggare)

År 1780 - 1780 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Tillverkningsår för predikstolens korg.

År 1783 - 1786 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Daniel Lundqvist (Arkitekt)

År 1783 - 1786 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Koret breddat mot norr
Upphovsman	Daniel Lundqvist (Arkitekt)

År 1783 - 1786 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Daniel Lundqvist (Arkitekt)

År 1783 - 1786 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhuset förlängt åt väster och breddat åt norr
Upphovsman	Daniel Lundqvist (Arkitekt)

År 1783 - 1786 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny- och ombyggnation av Nora kyrka. Öst och sydmurarna av den medeltida kyrkan bibehålls. Övriga partier rivs. Kyrkan utvidgads till dubbla bredden och nästan dubbla längden samt förses med ett tunnvalv av tegel. Ett torn uppförs vid västra gaveln och en sakristia öster om koret. Kyrkan invigs 1786.

År 1785 - 1785 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln säljs till Vibo kyrka.

År 1798 - 1798 Ändring
Åtgärd	18 mars 1798, Pilastrarna muras och 15 juli 1798, Taket på pilastrarna tjäras. Enligt sockenstämmoprotokoll.

År 1806 - 1806 Ändring
Åtgärd	Korpartiet får sin definitiva utformning. Predikstolens baldakin tillverkas.

År 1823 - 1823 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Kyrkan får sitt första tornur. Gåva från kamrer P Forsius på Andersbo.

År 1826 - 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan gjuts om av Samuel Christopher Grönwall i Stockholm.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1837 - 1837 Ändring
Åtgärd	En lykta av glas i mässingsställning skänks i testamente efter dragonen Wetterqvists hustru.

År 1868 - 1868 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel repareras av D Wallström.

År 1879 - 1879 Teknisk installation - värme
Åtgärd	2 gurneiska ugnar inköps.

År 1910 - 1910 Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Ritningar kyrkans reparation blir fastställda av Kungl.Majt.

År 1911 - 1911 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Genomgripande renovering av Nora kyrka efter förslag av arkitekten vid Överintendentsämbetet G A Nilsson En källarvåning grävs under sakristian, plats för pannrum. En ränna huggs i östgaveln, vari det muras en rökgång vilken leder till en skorsten belägen i en takryttare på taket. I samband med detta ändras även takfallet som tidigare varit brutet och som nu höjs. Ett rundfönster i östgaveln sätts i samband med detta igen. Sydportalen sätts igen och en ny ingång tas upp i nordväggen. Vid restaureringen av kyrkan 1911 påträffades spår av kalkmålningar samt en fönsternisch i korets sydöstra hörn. Fönsternischen är troligtvis den medeltida kyrkans östfönster. De medeltida målningarna friläggs och konserveras av konservator C L Lundin. Tunnvalven inne i kyrkan förses koret med stuckdekorationer i jugendstil. Den övre av de två västläktarna rivs och orgeln flyttades till den kvarvarande läktaren. På denna läktare återfinns målningar föreställande apostlar och profeter. Dessa är utförda år 1751 av målaren Johan Winge från Gävle. Läktarens fasadmålningar från 1751 ”bättras på”. Reparationer av orgeln urförs av CR Löfander från Stockholm. Alla inventarier renoveras. Målningen av bänkarna underkänns och får målas om vilket genomförs av målaren Boltzius från Gävle. Trägolvet i kyrkan byts ut. Flera äldre gravstenar som var inlagda i gravar i kyrkan tas bort. Golvet rensas och jämnas med grus varefter en betongplatta gjuts över hela skeppets utrymme. Troligtvis är det i samband med detta som det medeltida grundmurarna blottas. På det gjutna golvet läggs ett spåntat trägolv vilket idag finns bevarat under bänkarna.
Upphovsman	Boltzius (Hantverkare - Målare) C L Lundin (Konservator) C R Löfander (Orgelbyggare) G. A. Nilsson (Arkitekt)

År 1911 - 1911 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Genomgripande renovering av Nora kyrka efter förslag av arkitekten vid Överintendentsämbetet G A Nilsson En källarvåning grävs under sakristian, plats för pannrum. En ränna huggs i östgaveln, vari det muras en rökgång vilken leder till en skorsten belägen i en takryttare på taket. I samband med detta ändras även takfallet som tidigare varit brutet och som nu höjs. Ett rundfönster i östgaveln sätts i samband med detta igen. Sydportalen sätts igen och en ny ingång tas upp i nordväggen. Vid restaureringen av kyrkan 1911 påträffades spår av kalkmålningar samt en fönsternisch i korets sydöstra hörn. Fönsternischen är troligtvis den medeltida kyrkans östfönster. De medeltida målningarna friläggs och konserveras av konservator C L Lundin. Tunnvalven inne i kyrkan förses koret med stuckdekorationer i jugendstil. Den övre av de två västläktarna rivs och orgeln flyttades till den kvarvarande läktaren. På denna läktare återfinns målningar föreställande apostlar och profeter. Dessa är utförda år 1751 av målaren Johan Winge från Gävle. Läktarens fasadmålningar från 1751 ”bättras på”. Reparationer av orgeln urförs av CR Löfander från Stockholm. Alla inventarier renoveras. Målningen av bänkarna underkänns och får målas om vilket genomförs av målaren Boltzius från Gävle. Trägolvet i kyrkan byts ut. Flera äldre gravstenar som var inlagda i gravar i kyrkan tas bort. Golvet rensas och jämnas med grus varefter en betongplatta gjuts över hela skeppets utrymme. Troligtvis är det i samband med detta som det medeltida grundmurarna blottas. På det gjutna golvet läggs ett spåntat trägolv vilket idag finns bevarat under bänkarna.

Upphovsman

Boltzius (Hantverkare - Målare)

C L Lundin (Konservator)

C R Löfander (Orgelbyggare)

G. A. Nilsson (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Kyrkuret repareras och justeras av urmakare Sahlberg i Gävle.
Upphovsman	Sahlberg (Urmakare)

År 1928 - 1929 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk belysning införs.

År 1928 - 1928 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Äldre varmluftsanläggning byts mot värmeledning med lågtrycksånga.

År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Arkivutrymme inreds i sakristian för bland annat kyrksilvret. En brandsäker dörr installeras och hyllor.

År 1938 - 1938 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Nytt tornur monteras av Yngve Westerstrands urfabrik i Töreboda.
Upphovsman	Yngve Westerstrands urfabrik (Urmakare)

År 1943 - 1943 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ny värmepanna köps in.

År 1950 - 1952 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	En större renovering av kyrkans exteriör genomförs. - Allt takspån rivs ner från taket på skepp, sakristia och torn. Nytt tak med panel, papp och reglar monteras för att därefter täckas av kopparplåt. Hängrännor och stuprör av kopparplåt monteras. Plåtläggningen utförs av Edström & Gradell i Västerås. - All utvändig puts rivs ner. Hela kyrkan putsas om med Strå-kalk förutom strävpelare taklist och en gavelyta. Putsen avfärgas. Utförs av E Eriksson i Tärnsjö. - Tornurets urtavlor byts till nya transparenta. Visare och siffror förgylls av SkyltTeknik i Västerås. - Kyrktuppen, kors och kulan lagas och förgylls. Utförs av Edström & Gradell i Västerås. Pengar till förgyllning skänks av herr Schedin i Stockholm - Belysning som skall belysa tornurets tavlor monteras. - Det tidigare beställda sågspånet läggs på som isolering på valven. - Nytt fönster till tornet beställs från John Wesslén. - Sakristian får ny inredning som t e x skåp ritad av arkitekt E Fant. Dessa tillverkas av Tärnsjö snickerifabrik AB.

År 1950 - 1952 Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

En större renovering av kyrkans exteriör genomförs. - Allt takspån rivs ner från taket på skepp, sakristia och torn. Nytt tak med panel, papp och reglar monteras för att därefter täckas av kopparplåt. Hängrännor och stuprör av kopparplåt monteras. Plåtläggningen utförs av Edström & Gradell i Västerås. - All utvändig puts rivs ner. Hela kyrkan putsas om med Strå-kalk förutom strävpelare taklist och en gavelyta. Putsen avfärgas. Utförs av E Eriksson i Tärnsjö. - Tornurets urtavlor byts till nya transparenta. Visare och siffror förgylls av SkyltTeknik i Västerås. - Kyrktuppen, kors och kulan lagas och förgylls. Utförs av Edström & Gradell i Västerås. Pengar till förgyllning skänks av herr Schedin i Stockholm - Belysning som skall belysa tornurets tavlor monteras. - Det tidigare beställda sågspånet läggs på som isolering på valven. - Nytt fönster till tornet beställs från John Wesslén. - Sakristian får ny inredning som t e x skåp ritad av arkitekt E Fant. Dessa tillverkas av Tärnsjö snickerifabrik AB.

År 1960 - 1966 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En genomgripande renovering av kyrkan genomförs. Arkitekt är Ragnar Jonsson, konservator Alf Hedman. Byggnadsarbetena genomfördes av Anders Diös AB.
Upphovsman	Alf Hedman (Konservator) Diös Bygg AB (Firma) Ragnar Jonsson (Arkitekt)

År 1960 - 1966 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

En genomgripande renovering av kyrkan genomförs. Arkitekt är Ragnar Jonsson, konservator Alf Hedman. Byggnadsarbetena genomfördes av Anders Diös AB.

Upphovsman

Alf Hedman (Konservator)

Diös Bygg AB (Firma)

Ragnar Jonsson (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En ny orgel byggs på västläktaren. 26 stämmor fördelade på två manualer och pedaler. Orgeln är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstaden.
Upphovsman	Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1994 - 1994 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Renovering av vapenhus och tornrum samt trappan till orgelläktaren. Se mer specifik information under Dokument.

År 2001 - 2001 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Byte av värmeanläggning till vattenburet uppvärmningssystem.

År 2002 - 2002 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel rengörs, justeras och stäms. Utförs av Grönlunds Orgelbyggeri AB.
Upphovsman	Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering, lagning och rengöring av medeltida kalkmålningarna. Utförs av konservator Misa Asp från Riksantikvarieämbetet.
Upphovsman	Misa Asp (Konservator)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

HEBY NORA PRÄSTGÅRD 4:1 - husnr 1, NORA KYRKA