KÄVLINGE BARSEBÄCK 82:1 - husnr 1, BARSEBÄCKS KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| BARSEBÄCKS KYRKA (akt.), BARSEBÄCKS KYRKA (akt.) | |
| 1100 - 1354 1100 - 1100 1500 - 1500 | |
| Skåne | |
| Kävlinge | |
| Skåne | |
| Barsebäck | |
| Löddebygdens församling | |
| Lunds stift | |
| Kyrkvägen 2 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| År 1100 - 1354 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus och torn | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1100 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Är av sandsten, utförd på 1100-talet med stor sannolikhet av Mårten Stenmästare. | |
| År 1100 - 1100 Nybyggnad |
|---|
| År 1157 - 1209 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Kyrkan förses under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal med ett kvadratiskt västtorn, vars norra sida dras in något från långhuset. | |
| År 1200 - 1200 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan är svagt dekorerad utan text. | |
| År 1257 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| Under 1200-talets slut utförs kompletterande kvadermålningar i långhuset och på tornbågen. | |
| År 1300 - 1399 Valvslagning | |
|---|---|
| Under 1300-talet förses tornets bottenvåning och långhuset med kryssformade halvstensvalv. | |
| År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Under 1300-talet förses tornets bottenvåning och långhuset med kryssformade halvstensvalv. Valven täcks med kalkmålningar. | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Ytterligare kalkmålningar tillkommer på såväl 1400- talet (långhuset) som 1600- och 1700-talen (östförlängningen). | |
| År 1500 - 1500 Nybyggnad | |
|---|---|
| Det norra vapenhuset rivs omkring 1500, och istället uppförs en nykyrka, kanske som kapell för befolkningen i traktens fiskelägen. | |
| År 1500 - 1509 Rivning - delvis riven | |
|---|---|
| Det norra vapenhuset rivs omkring 1500. | |
| År 1637 - 1637 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Är av polykrom ek. | |
| År 1697 - 1697 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| 1697 repareras tornet, som skadats under krigen, troligen genom en påbyggnad av murarna upp till de befintliga ljudöppningarna. | |
| År 1759 - 1759 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan har inskriptioner, rik ornamentik och på mantelns ena sida Hamiltons och Hildebrands vapensköldar. | |
| År 1760 - 1760 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Sammanbyggd med altaret, uppburen av två förgyllda änglar. Den består av en oljemålning av Carl Gustaf Pilo, som föreställer Kristus i Getsemane. | |
| Carl Gustaf Pilo (Konstnär) | |
| År 1760 - 1760 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är tillverkat av trä på 1760-talet och sammanbyggt med altaruppsatsen. Träet är marmorerat i grönt med ett rödmarmorerat fält på framsidan, i vilket det finns snidade sköldar med Hamiltons och Hildebrands vapen. | |
| År 1760 - 1760 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen från 1760-talet är sammanbyggd med altaret, uppburen av två förgyllda änglar. Den består av en oljemålning av Carl Gustaf Pilo, som föreställer Kristus i Getsemane, innanför en marmorerad ram. Högst upp på ramens entablement finns en strålkrans med en symbol för Treenigheten. | |
| År 1770 - 1779 Nybyggnad - Gravkor |
|---|
| År 1770 - 1779 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1770 - 1770 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Omkring 1770 byggs kyrkan återigen till och förses med ett gravkor, troligtvis med anledning av grevinnan Hamiltons bortgång. | |
| År 1770 - 1770 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Omkring 1770 byggs kyrkan återigen till och förses med ett gravkor, troligtvis med anledning av grevinnan Hamiltons bortgång. Mellan gravkoret och kyrkorummet görs en liten öppning. Nykyrkan förlängs åt norr och får ett nytt taklag. Östförlängningens taklag förstärks. Tornet byggs på och förses med dagens ljudöppningar. Kyrkan får en ny ingång i tornets västfasad, och vapenhuset mot söder rivs, troligen vid samma tillfälle. En ny sakristia uppförs bakom koret, vars valv och östvägg dekormålas. | |
| År 1771 - 1771 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1891 - 1891 Fast inredning - bänkinredning |
|---|
| År 1891 - 1891 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Renovering under ledning av arkitekt Alfred Arwidius. | |
| Nils Alfred Arwidius (Arkitekt) | |
| År 1924 - 1928 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1924-1928 görs en ny restaurering under ledning av arkitekt Theodor Wåhlin. Tornet får en utvändig trappa och entré och västportalen en ny dörr. Kyrkan får nya fönster-bågar, tegeltaket läggs om och långhusets- och nykyrkans takstomme förstärks. De ur-sprungliga portalerna identifieras och friläggs från puts. Invändigt byggs en ny vägg mellan tornet och långhuset, nykyrkans skorsten ommuras och bänkkvarteren får nya brädgolv. Kyrkan omputsas och flera inventarier konserveras. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1941 - 1941 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Vissa interiöra arbeten efter arkitekt Eiler Graebes anvisningar. En ny kyrkorgel placeras på fiskarläktaren, i samband med att den underbyggs med biutrymmen. Innertaket i nykyrkan höjs 60 cm. | |
| Eiler Graebe (Arkitekt) | |
| År 1942 - 1942 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Tillverkad av A Mårtenssons orgelfabrik, har nio stämmor fördelade på manual och pedal. Orgelfasaden är tredelad, anpassad så att de synliga piporna inte blockerar ljuset från nykyrkans norra fönster. | |
| Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) | |
| År 1950 - 1950 Underhåll - takstol |
|---|
| År 1996 - 1996 Underhåll - Omputsning, exteriör |
|---|
| År 2000 - 2003 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Väggar och valv lagas och kalkas, långhus och torn får nytt tegelgolv ovanpå det gamla cementgolvet, brädgolven byts mot nya och bänkinredningen justeras. Samtliga snickerier ommålas med utgångspunkt i tidigare färglager och flertalet fasta inventarier konserveras. Utvändigt grävs för dränering på kyrkogården, och i samband med detta genomförs en arkeologisk förundersökning. | |
