Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SIGTUNA HAGA KYRKA 1:1 - husnr 1, HAGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Haga kyrka altare.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HAGA KYRKA (akt.), HAGA KYRKA (akt.)

1300 - 1399

1350 - 1449

Stockholm
Sigtuna
Uppland
Haga
Sigtuna församling
Uppsala stift
Haga kyrka 181

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik

Inventeringsår 2003

Haga kyrka tillhör den talrika gruppen små medeltidskyrkor i Uppland.
Sannolikt växte kyrkan fram successivt under medeltiden till den byggnad vi ser idag med undantag för det senare rivna vapenhuset. Troligen har kyrkan haft en föregångare i trä.
Kyrkan har en enskeppig plan bestående av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor med rak avslutning och mot norr en sakristia samt i väster ett smalare tillbyggt parti. Kyrkan är uppförd av gråsten i form av utvald marksten möjligen med tuktade hörnstenar och med murbruk som bindemedel. Västfasadens gavelröste är murat i tegel med blinderingar. Samtliga valv, bågar samt dörr- och fön...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Sakristia
År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
1200-talets första hälft. Romansk dopfunt av sandsten, äldre än både sakristian och koret, bör ha anskaffats till den ursprungliga träkyrkan. Har varit uppställd i trädgården på Torslunda gård 1200-tal Rökelsekar av malm.
År 1300 - 1399 Nybyggnad - Korparti
År 1300 - 1399 Nybyggnad
Före 1300-t mitt/ 1300-t senare del. Tunnvälvd sakristia är den äldsta delen av kyrkan, tidigast 1200-talets slut, koret har byggts som nästa etapp/ Långhuset har därefter tillfogats, medeltida takstolar.
År 1350 - 1449 Nybyggnad
Långhus
År 1400 - 1499 Valvslagning
1400-talstyp 1400-tal Korets kryssvalv, sekundärt Långhusets två kryssvalv, sekundära
År 1400 - 1499 Ändring - tillbyggnad
Kyrkan utvidgas i väster för ett planerat torn.
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
Vapenhus byggs i söder.
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
År 1470 - 1499 Specifika inventarier - altarskåp
Högaltarskåp tillverkat i Sverige. Ev. kan en skulpturverkstad bland dominikanerbröderna i Sigtuna Mariakyrka ha tillverkat detta och lekmannaaltaret i Sigtuna. I mittpartiet en framställning av Nådastolen – Gud Fader med den korsfäste sonen.
År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Huvud från medeltida skulptur inmurat på utsidan av kyrkans portal. S Erik eller S Olof säkerligen kyrkans speciella skyddshelgon.
År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning, delvis bevarad.
År 1717 - 1717 Ändring - ombyggnad, exteriör
Yttermurarna stänkrappas, troligen för första gången
År 1722 - 1722 Ändring
Gravsten framför ingången till sakristian lagd över ChristinaWidman, död 1722.
År 1725 - 1725 Underhåll - stomme
Kyrkans västra gavel repareras med hjälp av kraftiga järnband.
År 1738 - 1738 Arkitekturbunden utsmyckning
Två vindflöjlar införskaffas och fästs på långhusets gavelspetsar
År 1754 - 1754 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den mindre kyrkklockan omgjuts.
År 1756 - 1756 Fast inredning - altarring
Altarringen omnämns som nygjord.
År 1757 - 1757 Ändring - ombyggnad, fönster
Nytt fönster upphuggs i västra gaveln. Båge med blyinfattade rutor och järnspröjs.
År 1759 - 1760 Fast inredning - predikstol
Predikstol, bekostad av församlingen, byggs av bildhuggaren Magnus Granlund (trol. utbildad i Sthlm), flitigt anlitad, bl a altaruppsats för Mariakyrkan i Sigtuna, nu i SHM. Marmorerad i grågrönt med förgyllda sniderier.

Magnus Granlund (Konstnär - Bildhuggare)

År 1763 - 1763 Ändring - ombyggnad
Två fönster tas upp i koret och ett i söder. Altarprydnad köps in. Två höga pyramider anskaffas och placeras mellan kor och långhus. Kyrkan får ny sluten bänkinredning, målad i vitt. Rester av äldre, med målning dekorerade, bänkskärmar sparas mot koret.
År 1769 - 1769 Ändring - ombyggnad, fönster
Ett stort fönster tas upp mot norr.
År 1780 - 1789 Fast inredning - läktare
Orgelläktare på fyrkantiga pelare av trä byggs i väster. (i samband med restaurering av kyrkan)
År 1781 - 1781 Ändring - ombyggnad
Kyrkan genomgår en reparation. Vapenhuset i söder rivs. Sydfasadens västligaste fönster tillkommer. Ny portal tas upp i västra gaveln. Kyrkport från 1781med beslag delvis från 1600-talet. Tegelgolv läggs i kyrkan. Gravsten i koret över Maria Catharina von Witten, ägare till Torslunda gård, död 1781.
År 1787 - 1787 Ändring - ombyggnad
Sakristian repareras och ett nytt fönster i norr upptages. En kakelugn byggs i sakristian.
År 1790 - 1799 Underhåll
Spåntak läggs på kyrkan.
År 1819 - 1819 Fast inredning - orgel
Orgel inköps från Närtuna kyrka.
År 1830 - 1830 Ändring
Ritning och förslag till torn upprättas men genomförs aldrig.
År 1831 - 1831 Ändring - restaurering, interiör
Kyrkan restaureras. Pyramider mellan kor och långhus tas bort. Bänkinredningen målas med s. k. cederfärg. Orgelfasaden förgylls
År 1840 - 1840 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den större kyrkklockan omgjuts.
År 1850 - 1900 Ändring
Färgade fönsterglas i koret.
År 1907 - 1907 Ändring - ombyggnad, yttertak
Yttertaket får dubbelkupigt lertegel.
År 1932 - 1932 Ändring - restaurering, interiör
Kyrkan genomgår en invändig restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant. Elektricitet installeras. Det medeltida altarskåpet återuppsätts mot korets östvägg. Två pyramider tillverkas och sätts upp på bänkskärmen mot koret, bänkarna görs bekvämare, fönster i koret byts till antikglas. Kyrkans inre får en grå- brun-svart färgställning.

Erik Fant (Arkitekt)

År 1970 - 1970 Fast inredning - orgel
Nuvarande orgel tas i bruk, byggd 1968 av Gebrüder Jehmlich i Dresden för Sigtuna Mariakyrka.

Gebrüder Jehmlich (Orgelbyggare)

År 1974 - 1974 Ändring
Yttre renovering. Äldre takspån samt taktegel från 1900-talets början avlägsnas. Samtliga tak täcks med svartmålad plåt. Takstolar förstärktes. Hängrännor och stuprör uppsattes. Total nedknackning av all puts, fasaderna putsades under hösten och avfärgades i rosa efter färgprov som återfanns på äldre putslager. Murverksdokumentation av antikvarie Gerd Edgren. Redskapsbod uppfördes i hörn mellan sakristia och kor.

Gerd Edgren (Antikvarie)

År 1975 - 1975 Ändring - restaurering, interiör
Inre restaurering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Puts i väggar och valv ilagas, rengöres och omkalkas. Ytterporten målas. Förråd byggs under läktaren i vapenhuset. Inredning och inventarier renoveras, dekorationsmålning på läktarbarriär och i predikstolstak tas fram. Träpodiet vid altaret tas bort och golvet läggs med tegel. Altarskåpet konserveras av konservator Gösta Lindström. Altaret sänks, arkeologiska undersökningar görs. Kyrkan får en färgställning från tiden före 1932 års restaurering. Läktarens mitt-parti med blomsterdekoration tas fram i övrigt målas den i blå färgton. Läktar stolpar målas i ursprunglig färgton. Altaret förblir blåmålat och dekorerat som tidigare. Altarringen förblir grå/vitmarmorerad med ljusgrå svarvade dockor och överliggare. Korbänkarna fick behålla sin vit/grå marmorerade yta med ljusgrå överliggare. Predikstolen restaureras och den gamla grönmarmoreringen, med inslag av blått i fyllningarna tas fram och ommålas, insidan lämnas obehandlad. Bänkarna målas i brunröd färgton, insidan obehandlad. Dörrar målas röda. Tak i kyrkorum och under läktare vitlaseras. Tornets murar förstärks med järnband. Delar från 1822-års orgel förvaras på bodvinden.

Gösta Lindström (Konservator)

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1984 - 1984 Underhåll - exteriör
På grund av frostskador vid omputsningen 1974 var en ny omputsning nödvändig. Förslag upprättat av Jerk Alton Arkitektkontor.Kalkavfärgning i ljusare rosa färg än 1974. Tjärstrykning av takfot,remstycken, vindskivor.

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1993 - 1994 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserveras och restaureras av konservator Peter Tångeberg. Ursprunglig polykromi är bevarad i stor omfattning men skadad vid tidigare restaurering.

Peter Tångeberg (Konservator)