Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ÖRKELLJUNGA FAGERHULT 59:1 - husnr 1, SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1875-1.TIF.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA (akt.), SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA (akt.)

1900 - 1900

1900 - 1900

Skåne
Örkelljunga
Skåne
Skånes-Fagerhult
Skånes-Fagerhults församling
Lunds stift
Kungsvägen 36

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Skånes Fagerhults gamla kyrka
Den nuvarande kyrkan har haft en senmedeltida föregångare, som låg strax intill den nya kyrkan. Dess plats markeras av en minnessten på kyrkogården. Kyrkan byggd av gråsten bestod av långhus och rakslutet kor. Senare uppfördes ett vapenhus framför söderportalen. Flera krig under 1600-talet drabbade kyrkan hårt med förstörelse. Under 1700-talet renoverades återigen kyrkan och försågs med ett nytt brädtak med målningar av Christian Holtz. Kyrkan hade inget torn utan en fristående brädklädd klockstapel stod på kyrkogården.

På 1800-talet var kyrkan för liten för den växande befolkningen. Det fanns oc...

Läs mer i eget fönster

År 1500 - 1599 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är av ek med dekor i guld. Enligt inventarieförteckningen från 1500-talet. Den är sexsidig med rakt liv och profilerad fotring. Varje sida dekoreras av en rundbåge. I ovankant finns ett danskt textfält som visar att den är tillkommen före 1658.
År 1572 - 1572 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klocka 1 är gjuten 1572 av okänd gjutare. Den pryds av inskription, listverk och ornamentbård.
År 1625 - 1650 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen av rikt snidad bemålad ek är daterad till 1625-1650. Den har senare kompletterats och en stor del är tillverkad av Gustaf Kihlmans verkstad 1708. Uppsatsen bemålades och kompletterdes 1756 av Johan Ullberg, målades över 1900 och restaurerades 1952 när äldre färg togs fram. Skulpturer av Maria och Johannes står inom rundbågiga nischer med omgivande ornamentik. Beslagsvingar vid sidorna kröns av skulpterade änglar.

Gustaf Kihlman (Hantverkare)

Jonas Ullberg (Konstnär)

År 1625 - 1650 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen av polykromt trä är daterad till samma tid som altaruppsatsen 1625-50. Den bemålades 1752. Kyrkan hade 1900 en predikstol ritad till den nybyggda kyrkan. 1925 sattes den äldre predikstolen in från gamla kyrkan. Sidorna pryds inom rundbågar av målade bilder av de fyra evangelisterna med sina symboler. Omfattningarna är fyllda med träreliefmönster. Målade blomsterprydda pilasterar markerar korgens hörn. Rikt listverk i över och underkant. Kraftigt avsmalnande undersida som avslutas av en bottenknopp. Korgen nås med en rak tegeltrappa från sakristian. Baldakin med tandsnitt och fem överstycken. Svävande duva under.
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Torn
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Sakristia
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Korparti
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Ritningar till den nya kyrkan gjordes 1897 av arkitekt Adrian Crispin Peterson från Göteborg och hans son Carl Crispin. Kyrkan invigdes 1900.

Adrian Crispin Peterson (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Invigning
Kyrkan invigdes 1900.
År 1905 - 1905 Ändring - tillbyggnad
Förråd
År 1920 - 1929 Ändring - ombyggnad
På 1920-talet gjorde domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin ett besiktningsutlåtande 0m kyrkan. Det var problem med fukt i kyrkan och Wåhlin föreslog bland annat att cementfogarna skulle tas bort både interiört och exteriört och ersättas med kalkbruk. En horisontell list på fasaden skulle också tas bort. Troligen har väggarna och korvalvets rika dekorativa ornamentering målats över med vit färg vid denna tid. Läktaren byggdes ut.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1934 - 1934 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klocka 2 är gjuten 1934 av M&O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och pryds av inskriptioner och ett listknippe ovanför slagringen.

M & O Ohlssons klockgjuteri (Klockgjuteri)

År 1951 - 1952 Ändring - ombyggnad
1951-52 gjordes en renovering under ledning av arkitekt S Rhedin som bland annat innebar helt ny bänkinredning och nytt golv av kalksten i koret. Tornets tegelfasad byttes mot nytt tegel. Vid någon tidpunkt har taket isolerats med tretexskivor.
År 1968 - 1969 Ändring - restaurering
1968-69 byttes taket från grönmålad järnplåt till kopparplåt. Fönstren försågs med innerbågar av teak, förutom korfönstren som fick yttre båge av aluminium. Fönsterbänkarna försågs med marmorplattor.
År 1978 - 1978 Fast inredning - altare
Altaret från 1978 är av ek med rundbågiga speglar med gulddekor.
År 1979 - 1979 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln byggdes 1979 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Fasaden är ritad av orgelbyggmästaren Göran Mårtensson. Fasaden är indelad i tre rektangulära fält med synliga pipor, mittpartiet är högre. Fasaden är målad i grått med röda och blå lister. I ovankant piporna finns ett förgyllt raster.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1991 - 1991 Ändring - restaurering, interiör
Interiör renovering gjordes 1991 då väggar och inredning målades och antalet kulörer reducerades. Väggarna och tak målades med latexbaserad färg. Två bänkar togs bort längst fram. Handlingarna gjordes av arkitekt Mikael Forsberg.

Mikael Forsberg (Arkitekt)