
			Bebyggelseregistret (BeBR)

SVALÖV KÅGERÖD 18:1 - husnr 1, KÅGERÖDS KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	KÅGERÖDS KYRKA (akt.), KÅGERÖDS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349 1560 - 1560
Län	Skåne
Kommun	Svalöv
Landskap	Skåne
Socken	Kågeröd
Församling	Kågeröd-Röstånga församling
Stift	Lunds stift
Adress	Söderåsvägen 3
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Kyrkan är ursprungligen en romansk byggnad som byggts till och om under århundradena. I slutet av 1100-talet byggdes de äldsta delarna, ett kort långhus med lägre och smalare kor och möjligen en absid. Syd- och nordportal fanns i långhuset. Fasaderna var oputsade. Under 1200-talet byggdes kyrkan till med ett lågt kvadratiskt torn i väster. På 1400-talet slogs valv som fick kalkmålningar under sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Tornet förhöjdes och försågs med trappgavlar med blinderingar. Cirka 1500 revs de östra delarna och kyrkan byggdes till mot öster och valv slogs i denna del. Ett vapenhus utanför sydportalen byg... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Kyrkan är ursprungligen en romansk byggnad som byggts till och om under århundradena. I slutet av 1100-talet byggdes de äldsta delarna, ett kort långhus med lägre och smalare kor och möjligen en absid. Syd- och nordportal fanns i långhuset. Fasaderna var oputsade. Under 1200-talet byggdes kyrkan till med ett lågt kvadratiskt torn i väster.

På 1400-talet slogs valv som fick kalkmålningar under sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Tornet förhöjdes och försågs med trappgavlar med blinderingar.

Cirka 1500 revs de östra delarna och kyrkan byggdes till mot öster och valv slogs i denna del. Ett vapenhus utanför sydportalen byg...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan är ursprungligen en romansk byggnad som byggts till och om under århundradena. I slutet av 1100-talet byggdes de äldsta delarna, ett kort långhus med lägre och smalare kor och möjligen en absid. Syd- och nordportal fanns i långhuset. Fasaderna var oputsade. Under 1200-talet byggdes kyrkan till med ett lågt kvadratiskt torn i väster.

År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	På 1400-talet slogs valv som fick kalkmålningar under sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Tornet förhöjdes och försågs med trappgavlar med blinderingar. Cirka 1500 revs de östra delarna och kyrkan byggdes till mot öster och valv slogs i denna del. Ett vapenhus utanför sydportalen byggdes sannolikt under denna tid.

År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är murat av rött tegel, putsat och rödmålat med vita fogar. Baktill i altaret finns en murad nisch. Alarskivan är av två ekplankor. Altaret är möjligen från 1500- talet.

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är av sandsten från 1100-talet. Cuppan har rak form upptill samt sneda och rakt avsmalnande sidor nertill. Skaftet är åttkantigt, foten är fyrkantig nederst och avsmalnande mot skaftet. I fotens ovankant finns en åttakantig rundstav. Cuppan är dekorerad med en hålkäl överst och därunder en rundbågsfris med snibbar mellan rundbågarna.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1350 - 1759 Nybyggnad - Gravkor

År 1558 - 1558 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan är gjuten 1558 av Lauris Madsen i Köpenhamn.

År 1560 - 1560 Nybyggnad
Åtgärd	1560 erhöll Otto Brahe, ägare av Knutstorps gods, patronatsrätten. Efter detta byggdes kyrkan till med sakristia och gravkammare i söder.

År 1695 - 1695 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är från 1695 och ombyggd i början av 1900-talet. Nykyrkans bänkar är från 1780. Bänkarna i renässanskaraktär är av ek från Knutstorp. Gavlarna har utskurna reliefer och krönen är volutformade. Utformningen är olika på gavlarna. En del bänkar har dörrar. Längst fram står patronusbänkar som har högre gavlar med reliefer av vapensköldar. Klockar- och prästbänk har reliefer av vinrankor och blomdekor. Bänkarna i nykyrkan är enklare och utan dekor.

År 1695 - 1695 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen är från 1695 och ombyggd i början av 1900-talet. Nykyrkans bänkar är från 1780. Bänkarna i renässanskaraktär är av ek från Knutstorp. Gavlarna har utskurna reliefer och krönen är volutformade. Utformningen är olika på gavlarna. En del bänkar har dörrar. Längst fram står patronusbänkar som har högre gavlar med reliefer av vapensköldar. Klockar- och prästbänk har reliefer av vinrankor och blomdekor. Bänkarna i nykyrkan är enklare och utan dekor.

År 1696 - 1696 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen, från 1696 och restaurerad 1984, är av målat trä och tillverkad av Gustaf Kihlman. Korgen har en sexsidig form med fyra skulpterade sidor med reliefer inom vita rundbågar. Bilderna framställer Kristi korsfästelse, Kopparormen i öknen, Kristi dop i Jordan och Abraham vill offra Isak. Detta anges i textfält nedanför bilderna. I vinklarna mellan sidorna står skulpterade evangelister med sina attribut. Evangelisterna bär joniska kapitäl och står på postament. Ovanför evangelisterna finns änglahuvuden. Korgen avslutas nedtill av ytterligare textfält och utskurna volutformade akantusblad. Predikstolen står på en vitkalkad murad tegelpelare. Uppgången till predikstolen är genom en dörr i en träkarm med skulpterat överstycke bestående av ett ansikte flankerat av två nakna figuriner. Ovan predikstolen finns en sexsidig baldakin med utskurna figurer.
Upphovsman	Gustaf Kihlman (Hantverkare - Snickare)

År 1696 - 1696 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen, från 1696 och restaurerad 1984, är av målat trä och tillverkad av Gustaf Kihlman. Korgen har en sexsidig form med fyra skulpterade sidor med reliefer inom vita rundbågar. Bilderna framställer Kristi korsfästelse, Kopparormen i öknen, Kristi dop i Jordan och Abraham vill offra Isak. Detta anges i textfält nedanför bilderna. I vinklarna mellan sidorna står skulpterade evangelister med sina attribut. Evangelisterna bär joniska kapitäl och står på postament. Ovanför evangelisterna finns änglahuvuden. Korgen avslutas nedtill av ytterligare textfält och utskurna volutformade akantusblad. Predikstolen står på en vitkalkad murad tegelpelare. Uppgången till predikstolen är genom en dörr i en träkarm med skulpterat överstycke bestående av ett ansikte flankerat av två nakna figuriner. Ovan predikstolen finns en sexsidig baldakin med utskurna figurer.

Upphovsman

Gustaf Kihlman (Hantverkare - Snickare)

År 1703 - 1703 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen, från 1703, restaurerad 1984, är tillverkad av bildhuggaren Gustaf Kihlman (även stavat Kilman). Altaruppsatsen, i barockstil, är rikt dekorerad med utskurna träfigurer och ornament målade i mestadels pastellfärger. I mitten finns en ljusblå tavla med ett krucifix flankerat av Maria och Johannes, under krucifixet finns en dödskalle med korslagda benknotor. Mittavlan flankeras av spiralvridna kolonner med utskurna blomgirlander. Kolonnerna kröns av korintiska kapitäl och ovan dem finns änglahuvuden. Vid sidorna står två fristående figurer, Petrus till vänster och Paulus till höger. De står på postament av akantuslövverk. Ovanför mittavlan finns en arkitrav som kröns av en oval skulpterad bild föreställande uppståndelsen. Den omges av ett akantuslövverk. Vid sidorna och över den övre bilden står tre putti.
Upphovsman	Gustaf Kihlman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1703 - 1703 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen, från 1703, restaurerad 1984, är tillverkad av bildhuggaren Gustaf Kihlman (även stavat Kilman). Altaruppsatsen, i barockstil, är rikt dekorerad med utskurna träfigurer och ornament målade i mestadels pastellfärger. I mitten finns en ljusblå tavla med ett krucifix flankerat av Maria och Johannes, under krucifixet finns en dödskalle med korslagda benknotor. Mittavlan flankeras av spiralvridna kolonner med utskurna blomgirlander. Kolonnerna kröns av korintiska kapitäl och ovan dem finns änglahuvuden. Vid sidorna står två fristående figurer, Petrus till vänster och Paulus till höger. De står på postament av akantuslövverk. Ovanför mittavlan finns en arkitrav som kröns av en oval skulpterad bild föreställande uppståndelsen. Den omges av ett akantuslövverk. Vid sidorna och över den övre bilden står tre putti.

Upphovsman

Gustaf Kihlman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1758 - 1758 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1758 ersattes kyrkans blytak med ett tegeltak och taklaget fick nytt sparrverk.

År 1780 - 1780 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1780 - 1780 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	1780 kom F Wachtmeister till Knutstorp, blev kyrkans patronus och lät bygga till en korsarm, den så kallade nykyrkan, mot norr. Korsarmen ritades av arkitekt C.F. Adelkrantz (1716-1796), som även ritade bl a Drottningholmsteatern och Kina Slott på Drottningholm.

År 1797 - 1797 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya, större fönster sattes in i långhuset 1797 och tornets gavlar murades om.

År 1848 - 1848 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1848 byggdes tornet om igen.

År 1851 - 1851 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan är gjuten 1851 av C.A. Norling i Jönköping. I klockan ingår malm från en äldre klocka från 1300-talet gjuten av Andreas.
Upphovsman	C. A. Norling, Jönköping (Klockgjutare)

År 1914 - 1914 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1914 gjordes en inre renovering under ledning av domkyrkoarkitekt T. Wåhlin. Bänkarna och valven renoverades, nytt golv lades i bänkkvarteren. Tornet inreddes till vapenhus och en dörröppning togs upp i tornets västra sida samtidigt som ingången till det gamla vapenhuset i söder sattes igen. Glaspartiet mellan vapenhus och långhus sattes in. Ett epitafium placerades framför sydportalen.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1940 - 1949 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Under 1940-talet gjordes en ombyggnad under ledning av Eiler Græbe. Ett pannrum grävdes ut under nykyrkan, ett orgelpodium byggdes och den gamla läktarbarriären sattes upp på denna.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1957 - 1957 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1957 lades ett nytt tegeltak på brädor istället för det understrukna tegeltaket.

År 1976 - 1976 Ändring - tilläggsisolering
Åtgärd	Vinden tilläggsisolerades 1976.

År 1980 - 1980 Ändring - restaurering
Åtgärd	Brahegravkoret restaurerades 1980 och de gravlagda kremerades.

År 1980 - 1980 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Utvändig renovering genomfördes 1980.

År 1980 - 1980 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln, från 1980 av Anders Persson i Viken, har arton stämmor och pedal. Två stämmor är från kyrkans äldre orgel från 1876 byggd av A.V. Lundahl. Orgelfasaden är från sent 1800-tal. Fasaden är gråmålad med detaljer i rött och guld. Den är tredelad med synliga pipor mellan kannelerade pilastrar. Mittpartiet är förhöjt med ett gavelkrön och piporna omges upptill av rundbågar.

År 1991 - 1991 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Utvändig renovering genomfördes 1991.

År 2003 - 2003 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Renovering av tornet gjordes 2003.

År Okänt Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen är av ek och tresidig med balusteformade brädor, profilerad överliggare och tygklätt knäfall.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

SVALÖV KÅGERÖD 18:1 - husnr 1, KÅGERÖDS KYRKA