LUND GENARP 32:1 - husnr 1, GENARPS KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| GENARPS KYRKA (akt.), GENARPS KYRKA (akt.) | |
| 1590 - 1593 1593 - 1593 | |
| Skåne | |
| Lund | |
| Skåne | |
| Genarp | |
| Genarps församling | |
| Lunds stift | |
| Kyrkovägen 11 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Basilika Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Basilika | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2014 Genarps kyrka uppfördes 1590–93 som patronatskyrka och gravkor åt den danska riksmarskalken på Hack Holgersen Ulfstand (1535–94), vars slott Häckeberga ligger strax sydost om Genarp. Ulfstand var högt ansedd inom det danska hovet och blev vid nitton års ålder utsedd till fältherre och ledare för den Skånska adelsfanan. Ulfstand var även lärare åt den unge prins Christian (1577–1648) som efter faderns död (Fredrik II) kröntes till kung av Danmark vid en ålder av 11 år. Hack Ulfstand trädde då in som Christian IV:s förmyndare. |
| År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten är från 1200-talet och är tillverkad i höörsandsten. Ingeborg Ulfstand, den sista ägaren till Häckeberga slott, införskaffade dopfunten till Genarps kyrka. Sannolikt flyttades den från Allhelgonaklostret i Lund 1646. Den består av två delar, en kvadratisk attisk bas och en palmettdekorerad rund cuppa med en bågfris upptill. Stilmässigt hör den samman med en grupp kallad ”genarpsgruppen”. | |
| År 1590 - 1593 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Genarps kyrka uppfördes 1590–93 som patronatskyrka och gravkor åt den danska riksmarskalken på Hack Holgersen Ulfstand (1535–94). | |
| År 1590 - 1593 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstol med tillhörande baldakin är utformad i renässansstil och är bevarad sedan kyrkans uppförande. I samband med tillkomsten av herrskapsläktaren flyttades predikstolen 1699 från sin plats på långhusets sydöstra kolonn till sin nuvarande placering på den andra kolonnen från öster i mittskeppets norra sida. Vid restaureringen 1787 målades predikstolen och baldakinen i grå marmorering för att stilmässigt bindas samman med den då nytillkomna altarordningen. Predikstolens korg är dekorerad med förgyllda skulpturer föreställande de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt apostlarna Paulus och Petrus tillsammans med sina respektive attribut. Sockeln bär Hack Ulfstrands och hans hustrurs fäderne- och mödernevapen placerade mellan änglaansikten. Under predikstolen sitter en grinande varg, vilken förmodligen anspelar på namnet på kyrkans patronus och byggherre, Ulfstand. | |
| År 1591 - 1591 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Den stora kyrkklockan i malm är från 1591 och bär längre inskriptioner som berättar om dess tillkomst. | |
| År 1593 - 1593 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, torn, kor, vapenhus, sakristia | |
| År 1593 - 1593 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1593 - 1593 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1593 - 1593 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1593 - 1593 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1630 - 1630 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Den lilla kyrkklockan i malm tillverkades 1630 och bär längre inskriptioner som berättar om dess tillkomst. | |
| År 1670 - 1670 Brand - delvis förstörd | |
|---|---|
| Taklaget över koret brann 1670, vilket ännu syns i bjälken över den trånga ingången till vinden. | |
| År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är från 1700-talet och utgörs av fyra slutna kvarter målade i en ljust gråblå kulör med en aningen mörkare överliggare. Två kvarter är fördelade på var sin sida om mittgången och står på trägolv. På andra sidan sidoskeppsgångarna, mot sidoskeppens respektive yttermurar, finns två något enklare kvarter, vilka står på tegelgolv. I korets sydvästra hörn står en mindre klockarebänk som sannolikt är samtida med övrig bänkinredning. De nuvarande bänkarna ersatte troligen den ursprungliga bänkinredningen. | |
| År 1946 - 1946 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Ett vindfång innanför kyrkans västentré, tillkommet 1946 efter ritningar av Theodor Wåhlin, nås tornets bottenvåning som leder in i kyrkan. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1957 - 1957 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln återfinns på orgelläktaren i mittskeppets västra del. Den är tillverkad i Danmark av Marcussen & Søn, Aabenraa 1957. Orgelverket innehåller 1200 pipor och har en fasad ritad av dåvarande domkyrkoarkitekten i Lund, Eiler Græbe (1892–1977). Dess utformning är tidstypisk, men påminner samtidigt om den tidigare medeltida orgeln. Den femdelade fasaden och orgelhuset är tillverkade i ek med tunna vertikalställda ribbor i den undre delen. Spelbordet är integrerat i orgelhuset och är vänt från kyrkorummet. | |
| Eiler Graebe (Arkitekt) Marcussen & Søn Orgelbyggeri (Orgelbyggeri) | |
| År Okänt Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen skänktes av släkten Silverskiöld på Häckeberga slott. I altaruppsatsen ingår delar från en tidigare altaruppsats eller möjligen ett skrank mellan långhus och kor. Altarmålningen föreställer scener från Getsemane. | |
| År Okänt Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen tillkom sannolikt vid samma tidpunkt som altaruppsatsen och består av en låg gråmålad balustrad. | |
