Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	GRÅMANSTORPS KYRKA (akt.), GRÅMANSTORPS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Klippan
Landskap	Skåne
Socken	Klippan
Församling	Klippans församling
Stift	Lunds stift
Adress	Gråmanstorp 1042A
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Gråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedd... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

Gråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedd...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, absid, torn.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Gråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Murverkets regelbundna uppbyggnad och bearbetade utformning stärker teorin, att kyrkan uppförts någon gång under det sena 1100-talet. Till kyrkan fogades ett torn av långhusets bredd.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Efter en tid valvslogs kyrkorummet, sannolikt under 1400-talet då många kyrkor försågs med liknande valv. Samtidigt tillkom ett vapenhus i söder, och möjligen även långhusets strävpelare.

År 1100 - 1349 Valvslagning
Åtgärd	Efter en tid valvslogs kyrkorummet, sannolikt under 1400-talet då många kyrkor försågs med liknande valv.

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten är daterad till 1100-talet. På foten finns hörntappar i form av figurer, som föreställer ett lejon, en vädur och olika personer. Vilka dessa är har länge diskuterats, men en av figurerna påminner om ”Gumman Finn”, som klänger runt en av kolonnerna i Lunds domkyrkas krypta. Personen på dopfunten bär dock skägg, och har därför ibland kallats för ”Jätten Finns lillebror”. På cuppans sida finns ett lejonhuvud.

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten av sandsten är daterad till 1100-talet. På foten finns hörntappar i form av figurer, som föreställer ett lejon, en vädur och olika personer. Vilka dessa är har länge diskuterats, men en av figurerna påminner om ”Gumman Finn”, som klänger runt en av kolonnerna i Lunds domkyrkas krypta. Personen på dopfunten bär dock skägg, och har därför ibland kallats för ”Jätten Finns lillebror”. På cuppans sida finns ett lejonhuvud.

År 1597 - 1597 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan av malm är utförd 1597 av tyska klockgjutare för kyrkan i Sönderborg på Als, och kom troligen till Gråmanstorp som krigsbyte. Klockan pryds av ornament- och textbårder och hänger i rikt smyckade öron.

År 1599 - 1599 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan från 1599 är gjuten av Borchardt Gelgeter och skänkt till kyrkan av Mogens Gyllenstierna d.y. En reliefmedaljong på manteln visar donatorn som knäböjer vid krucifixet, en annan en pelikan som hackar sitt blod och matar sina barn med blodet. Pelikanmotivet symboliserar Kristi utgjutelse.

År 1762 - 1762 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen från 1762 är utförd av Johan Ullberg och ersatte en äldre predikstol med ljudtak. Korgen och den svängda trappan är uppbyggda av övre- och undre profilerade listverk, som sammanbinds av akantusprydda voluter. Mellan dessa finns fält med kartuschliknande speglar, som i mitten pryds av blomkalkar med akantus. Färgsättningen från 1902 går i blått, guld och vitt. Korgen vilar på en spiralvriden fot som tillkom samma år.
Upphovsman	Johan Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1762 - 1762 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen från 1762 är utförd av Johan Ullberg och ersatte en äldre predikstol med ljudtak. Korgen och den svängda trappan är uppbyggda av övre- och undre profilerade listverk, som sammanbinds av akantusprydda voluter. Mellan dessa finns fält med kartuschliknande speglar, som i mitten pryds av blomkalkar med akantus. Färgsättningen från 1902 går i blått, guld och vitt. Korgen vilar på en spiralvriden fot som tillkom samma år.

Upphovsman

Johan Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1768 - 1768 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1768 är snidad av bildhuggaren Johan Ullberg. Den är uppbyggd av nederst en predella med postament som bär spiralvridna kolonner med växtdekor. Från varje postament utgår en konsol, på vilka står varsin karyatid, som bär på bibeln, korset, ankaret och hjärtat - kristna symboler för tro, hopp och kärlek. Den centrala oljemålningen, utförd av en okänd konstnär, föreställer Kristus i Getsemane, som i sin dödsångest får kraft av en ängel. Ovanför tavlan finns ett profilerat entablement, på vilket står ett rikt profilerat överstycke med i mitten Guds lamm med segerfanan mot en strålsol, och vid sidorna bevingade änglar.
Upphovsman	Johan Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1768 - 1768 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen från 1768 är snidad av bildhuggaren Johan Ullberg. Den är uppbyggd av nederst en predella med postament som bär spiralvridna kolonner med växtdekor. Från varje postament utgår en konsol, på vilka står varsin karyatid, som bär på bibeln, korset, ankaret och hjärtat - kristna symboler för tro, hopp och kärlek. Den centrala oljemålningen, utförd av en okänd konstnär, föreställer Kristus i Getsemane, som i sin dödsångest får kraft av en ängel. Ovanför tavlan finns ett profilerat entablement, på vilket står ett rikt profilerat överstycke med i mitten Guds lamm med segerfanan mot en strålsol, och vid sidorna bevingade änglar.

Upphovsman

Johan Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1777 - 1777 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornet byggdes om år 1777, sannolikt genom att dess övre del raserades och basen påbyggdes med ett nytt, tuktat gråstensmurverk med oregelbunden skiftgång.

År 1802 - 1802 Nybyggnad - Vapenhus

År 1802 - 1802 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1802 gjordes en större omdisponering av kyrkan. Vapenhuset revs, fönstren flyttades, förstorades och kompletterades, och de kvarvarande spåren efter medeltida öppningar, däribland de båda portalerna, igenmurades och förputsades. Huvudingången flyttades till ett vapenhus i väster, byggt som stötta för tornets svaga murverk.

År 1841 - 1841 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Nya reparationer gjordes vid flera tillfällen under århundradet, bl.a. byttes blytaken mot spån 1841.

År 1865 - 1865 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1865 byggdes orgelläktaren i samband med att kyrkans första orgel installerades.

År 1865 - 1865 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgelfasaden, ritad av arkitekt W Klein 1865, går i nygotisk stil. Den är arkitektoniskt uppbyggd av tre partier med spetsbågiga pipfält med inskrivna trifoliebågar, skilda av tureller. De två mittersta turellerna är piptorn. Mittpartiet är förhöjt och format som en trekantsgavel.
Upphovsman	William Klein (Arkitekt)

År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En ny restaurering gjordes 1902 under ledning av arkitekt Carl Möller. Omdispositionen av kyrkorummet var omfattande, framför allt vad gällde koret: Dess valv revs och ommurades, golvet sänktes och byttes och absiden gjordes till sakristia, som skildes av från övriga koret genom en murad vägg med två dörrar. I absidmuren togs en ny ingång upp mot öster, vilket gjorde att det ursprungliga, romanska fönstret försvann, och från sakristian en ny nedgång till ätten Gyllenstiernas upprustade gravkammare. Inte heller inredningen undslapp förändringar; längs korväggarna byggdes en bröstningspanel med inbyggda korstolar med förebild i Lunds domkyrka, bänkarna och altarringen förnyades, dopfunten flyttades ned i långhuset och dopfunten togs från vapenhuset till korets norra del. Till sist byggdes kortrappan om och fick en barriär av svartmålat smide mot långhuset. Utvändigt reparerades både yttertak och murverk. Huvudingången breddades och kormuren fick stöd av en strävpelare.
Upphovsman	Carl Möller (Arkitekt)

År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

En ny restaurering gjordes 1902 under ledning av arkitekt Carl Möller. Omdispositionen av kyrkorummet var omfattande, framför allt vad gällde koret: Dess valv revs och ommurades, golvet sänktes och byttes och absiden gjordes till sakristia, som skildes av från övriga koret genom en murad vägg med två dörrar. I absidmuren togs en ny ingång upp mot öster, vilket gjorde att det ursprungliga, romanska fönstret försvann, och från sakristian en ny nedgång till ätten Gyllenstiernas upprustade gravkammare. Inte heller inredningen undslapp förändringar; längs korväggarna byggdes en bröstningspanel med inbyggda korstolar med förebild i Lunds domkyrka, bänkarna och altarringen förnyades, dopfunten flyttades ned i långhuset och dopfunten togs från vapenhuset till korets norra del. Till sist byggdes kortrappan om och fick en barriär av svartmålat smide mot långhuset. Utvändigt reparerades både yttertak och murverk. Huvudingången breddades och kormuren fick stöd av en strävpelare.

Upphovsman

Carl Möller (Arkitekt)

År 1902 - 1902 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret, byggt av trä och klätt med sammet, tillkom vid Carl Möllers restaurering 1902. Under altaret kan anas en stenfot, som sannolikt härrör från ett äldre altare.
Upphovsman	Carl Möller (Arkitekt)

År 1902 - 1902 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen från 1902 har en halvrund front och raka sidopartier. Dess balustrad är utformad som en brunådrad arkad av rundbågar burna av svarvade kolonner. Överliggaren, som sänktes 1971, är oklädd medan knäfallet är täckt av ett blått tyg.

År 1902 - 1902 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen i betsad furu är från 1902, ritad av Carl Möller och indelad i två öppna kvarter ställda på ett brädgolv. Bänkarnas gavlar kröns av ett överstycke prytt med femuddiga stjärnor, som anspelar på de förvisso sjuuddiga stjärnorna i Gyllenstiernas vapensköld. De fällbara korstolarna, integrerade i korets bröstpanel, tillkom också 1902.
Upphovsman	Carl Möller (Arkitekt)

År 1925 - 1925 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1925 byttes taken över vapenhus, kor och absid, som sedan 1911 varit täckta av järnplåt, till koppartäckning.

År 1938 - 1938 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln, byggd 1938 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 23 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Det betsade spelbordet i furu står fritt framför den ursprungliga orgelfasaden, i vilken det första spelbordet ännu finns integrerat om än ospelbart. Det kommer från Lundahl och Olsens 15-stämmiga orgel från 1865.
Upphovsman	Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1950 - 1950 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Tornets plåttak behölls till 1950, då det täcktes av koppar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1950 - 1950 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1950 togs fasadputsen ned, väggarna blästrades, fogarna urkratsades och murarna putsades. Nord- och sydportalerna, och de romanska fönsteröppningar man påträffade, frilades och senmedeltida omfattningar markerades med nedsänkningar i putsen.

År 1952 - 1952 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	1952 gick arbetena vidare med invändig omkalkning och ommålning av snickerier.

År 1956 - 1956 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	1956 lades vapenhusets golv om med kalkstensplattor.

År 1970 - 1971 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1970-71 byttes långhusets plåttak mot kopparplåt.

År 1970 - 1971 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Interiört ordnade Graebes efterträdare, Torsten Leon-Nilsson, med skrudrum, förråd och en ny läktartrappa på ömse sidor om mittgången. För åtgärderna krävdes att några bänkrader togs bort, och att den ursprungliga trappan till läktaren revs. Vapenhusets ytterdörr byttes liksom dörren mot kyrkorummet. I tornet byggdes en brandvägg av leca mot långhusvinden.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 2014 - 2014 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2014 putslagades och omkalkades fasaderna, samtidigt som takets koppartäckning förnyades. Smidesfönster och tornluckor målades och nya fotrännor monterades.

KLIPPAN GRÅMANSTORP 25:42 - husnr 2, GRÅMANSTORPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning