HELSINGBORG RAMLÖSA 7:4 - husnr 1, RAUS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| RAUS KYRKA (akt.), RAUS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Helsingborg | |
| Skåne | |
| Helsingborg | |
| Raus församling | |
| Lunds stift | |
| Kyrkvägen 7 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015 Raus kyrka byggdes troligen under 1100-talet och bestod då av långhus med smalare kor och halvrund absid. Sannolikt fanns också ett smalt kvadratiskt västtorn. Fönstren var små, rundbågade och högtsittande. Innertaket var ett plant trätak. Under senare delen av 1400-talet ersattes trätaket med valv som kalkmålades. Vid denna tid gjordes också en västförlängning med ytterligare en travé i långhuset och det äldre tornet revs. Huruvida utbyggnaden var enbart en förlängning eller det var ett västtorn som senare raserats är inte klarlagt. Brunius anser att det var en tornförlängning i väster medan T. Mårtensson avvisar torntanken och ans... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Raus kyrka byggdes troligen under 1100-talet och bestod då av långhus med smalare kor och halvrund absid. Sannolikt fanns också ett smalt kvadratiskt västtorn. | |
| År 1470 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Under senare delen av 1400-talet ersattes trätaket med valv som kalkmålades. | |
| År 1600 - 1699 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altare av målat trä från 1600-talet. Framsidan är indelad i tre rundbågsfält avdelade med kannelerade pilastrar. I rundbågsfälten finns ljusgrön beslagsornamentik. Altarskivan är av trä. | |
| År 1600 - 1659 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen är daterad till 1600-talets första hälft. Den består av tre altartavlor omgivna av broskornamentik och en inskriftstavla. Överstyckets tavla föreställer korsfästelsen. Mittpartiets två tavlor föreställer syndafallet och nattvarden. Tavlan med syndafallet är troligen av Sören Kjær. | |
| År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen av målad ek är daterad till 1600-talet utförd med rik skulptur i renässansstil. En åttkantig korg står på en pelare. Korgens sidor avdelas med kvinnliga joniska halvfigurer med maskaroner nedtill. Figurerna personifierar dygderna och framställs med sina attribut. | |
| År 1817 - 1817 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Kyrkklockorna av malm hänger i den fristående klockstapeln. Storklockan är omgjuten 1817 av ”klåckgjutaren” Lars Ohlsson i Malmö och dessförinnan av Jonas Wetterholtz i Malmö 1782. | |
| År 1840 - 1840 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1840 - 1840 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1840 - 1840 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1840 - 1840 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan byggdes till 1840 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Detta innebar att befintligt kor, absid och vapenhus revs och sydportalen sattes igen. Ett tvärskepp byggdes samt ett nytt kvadratiskt kor. Nykyrkan och den gamla kyrkan fick enhetliga rundbågiga fönster av trä. Taket täcktes av gult Höganästegel som svarttjärades. | |
| År 1850 - 1850 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1850 byggdes nuvarande läktare i sidoskeppen och en läktarbarriär köptes in från S:ta Mariakyrkan i Helsingborg. | |
| År 1868 - 1868 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1868 uppfördes orgelläktaren i kyrkans västdel. | |
| År 1881 - 1881 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan är omgjuten 1881 av A. Beckman & co, den äldre lillklockan göts 1788. | |
|
Beckman & Co (Klockgjutare) |
|
| År 1886 - 1886 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1886 och 1905 slogs valv i kor och tvärskepp och fönster- och dörröppningar byggdes om till spetsbågiga öppningar. Fönstren försågs med gjutjärnsbågar. | |
| År 1905 - 1905 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1905 sänktes golvet och ett äldre golv av sandsten hittades. Viktoriaplattor lades på golvet. Orgelläktaren byggdes ut. En blå stjärnhimmel målades vid altaret och valvet som senare målades över. | |
| År 1931 - 1931 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| 1931 kläddes alla dörrarna med koppar och taket över gamla delen täcktes med koppar. Arkitekt var stadsarkitekt Arvid Fuhre. | |
|
Arvid Fuhre (Arkitekt) |
|
| År 1932 - 1932 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| På läktarna står en äldre öppen, gråmålad bänkinredning från 1932 av Arvid Fuhre. | |
|
Arvid Fuhre (Arkitekt) |
|
| År 1934 - 1934 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1934 sattes nya fönster med antikglas in i kyrkan. Golvet byttes från viktoriaplattor till tegel i gångarna och trä i bänkkvarteren. Nya bänkar tillverkades. Äldre kalkmålningar togs fram. Arkitekt var Arnold Salomon-Sörensen. | |
|
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) |
|
| År 1934 - 1934 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är av ek från 1934 ritad av A. Salomon–Sörensen. De slutna bänkarna är uppbyggda av ramverk med speglar i dörr, sidostycken och bakstycke. Gavlar och dörrar är rakt avslutade i ovankant. | |
|
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) |
|
| År 1938 - 1938 Ändring | |
|---|---|
| 1938 flyttades sakristian från koret till norra korsarmen. | |
| År 1938 - 1938 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av ignabergakalksten från 1938 är ritad av arkitekt A. Salomon-Sörensen. Funten är utformad som en bred kolonn på en dorisk bas som står på ett kvadratiskt fundament. Cuppan som vidgar sig något uppåt har en hålkäl och inskription i ovankant. | |
|
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) |
|
| År 1949 - 1949 Ändring - tilläggsisolering | |
|---|---|
| 1949 täcktes kyrkans valv med stenullsmattor. | |
| År 1953 - 1953 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| 1953 gjorde Hugo Gehlin glasmålningar i korfönstren. | |
|
Hugo Gehlin (Konstnär - Glaskonstnär) |
|
| År 1953 - 1953 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen av ek är byggd 1953 efter A Salomon-Sörensens ritningar. Den består av över- och underliggare och stolpar. Mellan stolparna finns ett gallerverk av rektanglar. Knäfallet är tygklätt. | |
|
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) |
|
| År 1966 - 1966 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln tillverkades 1966 av orgelbyggare Hammarberg. Fasaden av gråmålat trä är indelad i sex rektangulära fält med snedskurna avslutningar. I övre delen finns genombruten förgylld dekor i ett abstrakt mönster. | |
|
Nils-Olof Hammarberg (Orgelbyggare) |
|
| År 1990 - 1990 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| 1990 gjordes en invändig renovering efter handlingar av Forsberg & Wikerstål arkitekter omfattande bla nya väggar av ek till vapenhus, sakristia och vaktmästeri. Ny trappa till orgelläktaren. Sex bänkrader togs bort vid västingången. Nya ankarjärn och dragstag. Ljuskronorna elektrifierades. Konservatorarbete genomfördes på inventarierna. | |
|
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
|
| År 2004 - 2004 Ändring - tillgänglighetsanpassning | |
|---|---|
| 2004 byggdes en handikappramp av granit vid västentrén. | |
|
Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor) |
|
| År 2007 - 2007 Teknisk installation - VA | |
|---|---|
| 2007 byggdes ett wc i vapenhuset efter handlingar av Wikerstål arkitekter. | |
|
Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor) |
|