Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ILSBO KYRKA (akt.), ILSBO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1843 - 1846 1843 - 1846
Län	Gävleborg
Kommun	Nordanstig
Landskap	Hälsingland
Socken	Ilsbo
Församling	Bergsjö församling
Stift	Uppsala stift
Ungefärlig adress	Kyrkvägen 19
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Den första kända stenkyrkan på platsen, som anlades under tidig medeltid, låg strax söder om den nuvarande kyrkobyggnaden. Det var en liten kyrkobyggnad med sadeltak som sedan till- och ombyggdes i etapper varefter sockenbefolkningen växte i antal. Efter en lång debatt om var en ny kyrka skulle uppföras, fick Ilsboborna slutligen rätt att uppföra en ny kyrka intill den gamla. Nu tillkom den nuvarande kyrkan som ritades av arkitekt J. W. Gerss i nyklassisk stil och uppfördes i mitten av 1840-talet.

Historik

Inventeringsår 2007

Den första kända stenkyrkan på platsen, som anlades under tidig medeltid, låg strax söder om den nuvarande kyrkobyggnaden. Det var en liten kyrkobyggnad med sadeltak som sedan till- och ombyggdes i etapper varefter sockenbefolkningen växte i antal. Efter en lång debatt om var en ny kyrka skulle uppföras, fick Ilsboborna slutligen rätt att uppföra en ny kyrka intill den gamla. Nu tillkom den nuvarande kyrkan som ritades av arkitekt J. W. Gerss i nyklassisk stil och uppfördes i mitten av 1840-talet.

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Tidig medeltid. Ilsbos första stenkyrka byggs.

År 1314 - 1314 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Ilsbo kyrka omnämns i ett påvebrev, vilket är det första skriftliga belägget för kyrkan.

År 1647 - 1647 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	En kyrkklocka till Ilsbo kyrka gjuts av mäster Georgius Pudenius i Stockholm.
Upphovsman	Georgius Pudenius (Orgelbyggare)

År 1650 - 1699 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	1600-talets senare hälft. Kyrkan utrustas med en ny predikstol.

År 1691 - 1691 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Måns Eriksson från Hudiksvall utför arbeten på predikstolen.

År 1700 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Hudiksvallsprästen Johan Olof Broman beskriver och avbildar kyrkan i sin skrift Glysisvallur. Kyrkan, som utgör ett annex till Rogstad kyrka, ligger i en sluttning mot söder strax väster om vägen mellan Tuna och Bergsjö. Kyrkobyggnaden är byggd av gråsten med valv av tegel. Enligt Broman är kyrkan inte påbyggd någon gång då den fortfarande har kvar sakristian på östra gaveln. I denna del finns ett litet altare. Vid västra änden av södra väggen finns ett litet vapenhus. Kyrkan har endast två fönsteröppningar mot söder och ett litet fönster i sakristian. Inuti är kyrkan helt vit och utan målningar. Altartavlan består av ”tu stora beläten” vilka är förgyllda. Kring denna finns fler skulpturer. Koret är avdelat med skrank med svarvade träpinnar. Predikstolen, som sitter på södra väggen, är utsmyckad med små omålade bilder. Vid västra gaveln finns en läktare. Klockstapeln, belägen på den västra sidan om kyrkan, är sammanbyggd med bogårdsmuren. I klockstapeln hänger en sprucken kyrkklocka.

År 1700 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Hudiksvallsprästen Johan Olof Broman beskriver och avbildar kyrkan i sin skrift Glysisvallur. Kyrkan, som utgör ett annex till Rogstad kyrka, ligger i en sluttning mot söder strax väster om vägen mellan Tuna och Bergsjö. Kyrkobyggnaden är byggd av gråsten med valv av tegel. Enligt Broman är kyrkan inte påbyggd någon gång då den fortfarande har kvar sakristian på östra gaveln. I denna del finns ett litet altare. Vid västra änden av södra väggen finns ett litet vapenhus. Kyrkan har endast två fönsteröppningar mot söder och ett litet fönster i sakristian. Inuti är kyrkan helt vit och utan målningar. Altartavlan består av ”tu stora beläten” vilka är förgyllda. Kring denna finns fler skulpturer. Koret är avdelat med skrank med svarvade träpinnar. Predikstolen, som sitter på södra väggen, är utsmyckad med små omålade bilder. Vid västra gaveln finns en läktare. Klockstapeln, belägen på den västra sidan om kyrkan, är sammanbyggd med bogårdsmuren. I klockstapeln hänger en sprucken kyrkklocka.

År 1730 - 1730 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockgjutaren Eric Näsman i Stockholm gjuter om Ilsbo kyrkklocka.
Upphovsman	Erik Näsman (Klockgjutare)

År 1747 - 1747 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Sakristian flyttas till norra väggen och ett fönster upptas på den östra väggen. Samtidigt delas det medeltida altarskåpet upp och placeras på var sida om det nya östfönstret.

År 1748 - 1748 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Det höga korskranket ersätts med ett lägre.

År 1806 - 1806 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Per Öberg i Hudiksvall gjuter kyrkans mindre kyrkklocka.
Upphovsman	Per Öberg (Klockgjutare)

År 1829 - 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	I ett inventeringsinstrument från detta år beskrivs kyrkan. Av detta framgår att kyrkan är byggd med murar av gneis och valv av tegel. Kyrkorummet har endast tre fönster. I kyrkorummet finns ett golv av furuplankor. I koret finns en altardisk med en cirkelformig altarring och en åttkantig predikstol. Nio bänkrum på manssidan och 12 på kvinnosidan som avslutas med pyramider vid koret. I väster är en läktare med fem bänkrader på vardera sidan. I förteckningen beskrivs endast en gravvård med inskriptioner målade på bleckplåtar. Gravvården står i nordvästra hörnet av kyrkogården. Väster om kyrkan står en klockstapel byggd i fyrkantig form av korsvirke med tak av furuspån.

År 1829 - 1829 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

I ett inventeringsinstrument från detta år beskrivs kyrkan. Av detta framgår att kyrkan är byggd med murar av gneis och valv av tegel. Kyrkorummet har endast tre fönster. I kyrkorummet finns ett golv av furuplankor. I koret finns en altardisk med en cirkelformig altarring och en åttkantig predikstol. Nio bänkrum på manssidan och 12 på kvinnosidan som avslutas med pyramider vid koret. I väster är en läktare med fem bänkrader på vardera sidan. I förteckningen beskrivs endast en gravvård med inskriptioner målade på bleckplåtar. Gravvården står i nordvästra hörnet av kyrkogården. Väster om kyrkan står en klockstapel byggd i fyrkantig form av korsvirke med tak av furuspån.

År 1838 - 1838 Ändring
Åtgärd	Det beslutas att Ilsbo och Rogsta gemensamt ska bygga en ny kyrka på annan plats, men planerna blir aldrig av då detta beslut leder till väldiga protester.

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia och torn
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare) Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Långhus, kor, sakristia och torn

Upphovsman

Jacob Norin (Byggmästare)

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare) Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Torn

Upphovsman

Jacob Norin (Byggmästare)

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare) Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Sakristia

Upphovsman

Jacob Norin (Byggmästare)

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare) Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad - Korparti

Upphovsman

Jacob Norin (Byggmästare)

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad
Åtgärd	Den nuvarande stenkyrkan uppförs intill den medeltida kyrkan, vilken strax därefter rivs. Arkitekt är J. W. Gerss och byggmästare är Jakob Norin från Norrala. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i väster och torn i öster. Fasaderna utformas i nyklassicistisk stil med rundbågiga muröppningar och vitputsade murytor.
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare) Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Nybyggnad

Åtgärd

Den nuvarande stenkyrkan uppförs intill den medeltida kyrkan, vilken strax därefter rivs. Arkitekt är J. W. Gerss och byggmästare är Jakob Norin från Norrala. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i väster och torn i öster. Fasaderna utformas i nyklassicistisk stil med rundbågiga muröppningar och vitputsade murytor.

Upphovsman

Jacob Norin (Byggmästare)

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1846 - 1847 Fast inredning - Altarpredikstol
Åtgärd	Altarpredikstolen tillkommer och altarväggen utsmyckas av artisten S. A. Blombergsson med ett arkitektoniskt dekorationsmåleri med änglahuvuden.
Upphovsman	Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1849 - 1849 Invigning
Åtgärd	Kyrkan invigs.

År 1850 - 1850 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Kyrkan utrustas med ett tornur.

År 1858 - 1859 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans sannolikt första orgel med åtta stämmor byggs under 1850-talet av Daniel Björkstrand, bosatt i Ilsbo. Fasaden målas och förgylls av artisten C. M. Pettersson och avsynas av S. A. Blombergsson 1859. (Fasaden är fortfarande den samma i kyrkan men orgeln ligger till största delen i övrigt magasinerad på tornvinden).
Upphovsman	Daniel Björkstrand (Orgelbyggare) Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1858 - 1859 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Kyrkans sannolikt första orgel med åtta stämmor byggs under 1850-talet av Daniel Björkstrand, bosatt i Ilsbo. Fasaden målas och förgylls av artisten C. M. Pettersson och avsynas av S. A. Blombergsson 1859. (Fasaden är fortfarande den samma i kyrkan men orgeln ligger till största delen i övrigt magasinerad på tornvinden).

Upphovsman

Daniel Björkstrand (Orgelbyggare)

Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1898 - 1898 Teknisk installation - värme
Åtgärd	En stor värmekamin införskaffas som placeras framför den norra porten i kyrkorummet och hål tas upp i taket för rökgången.

År 1902 - 1902 Ändring
Åtgärd	Kyrkans takspån utbyts mot ett tak av svartplåt. Murarna målas i gulaktig färgton.

År 1912 - 1912 Underhåll
Åtgärd	Kyrkans interiör ”repareras nödtorftigt invändigt”. Kyrkorummet nystryks i vit kulör och innertaket lagas och nystrykning hålls där i blått. Kyrkobyggnaden målas utvändigt.

År 1924 - 1924 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans nuvarande orgel byggs av Gebrüder Rieger, Jägerndorf, Österrike. Elkraft installeras i kyrkan och kyrkorummet får därigenom eletrisk belysning.
Upphovsman	Gebruder Rieger (Orgelbyggare)

År 1943 - 1943 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Det nuvarande tornuret installeras och det tidigare från 1850 tas ur bruk.

År 1945 - 1945 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Inför en planerad renovering av kyrkan (som ej blev av förrän 1965) gör arkitekt B. Schill en noggrann beskrivning över kyrkan och dess tillstånd. I denna beskrivning konstateras bl a att den senaste avfärgningen av fasaderna är dåligt utförd och att färgen i stor utsträckning flagnat av. Sockeln uppges vara putsad med kalkbruk och delvis sönderfrusen. Taket repareras enligt uppgift detta år.
Upphovsman	Bernhard Schill (Arkitekt)

År 1945 - 1945 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Inför en planerad renovering av kyrkan (som ej blev av förrän 1965) gör arkitekt B. Schill en noggrann beskrivning över kyrkan och dess tillstånd. I denna beskrivning konstateras bl a att den senaste avfärgningen av fasaderna är dåligt utförd och att färgen i stor utsträckning flagnat av. Sockeln uppges vara putsad med kalkbruk och delvis sönderfrusen. Taket repareras enligt uppgift detta år.

Upphovsman

Bernhard Schill (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan genomgår en omfattande renovering av både exteriör och interiör efter diskussioner i nära två årtionden. Arkitekt är Johan Thomé, Stockholm. Fasaderna var i mycket stort behov av åtgärder före renoveringen. I kyrkorummet tas golvet upp och ett nytt under-golv läggs varefter de synliga golvbrädorna läggs tillbaka och slipas och ytbehandlas. Väggar och tak lagas, rengörs och omfärgas i ljus färgton. Korväggens målning behandlas av konservator. Renovering av fönster och insättning av färgat glas i östfönstren. Ombyggnad av vissa dörrar. Altarringens knäfall förändras. Det senmedeltida altarskåpet som stod på altaret flyttas till den södra väggen. Bänkkvarteren byggs om, men kvartersindelningen behålls. Gångar anordnas även längs kyrkorummets sidor genom avkortning av bänkarna. Sex bänkar längst bak i kyrkorummet tas bort för att ge plats för ytterkläder och bänkar på läktaren flyttas om. Den gamla eldstaden i form av en stor kamin tas bort och ersätts med en modern värmeanläggning med oljeeldat varmluftsystem. Den igenmurade norra ingången tas åter upp när kaminen försvinner. Fasadernas puts repareras och avfärgas genom sprutning. Portarna ses över och bekläds med kopparplåt. Kuporna på långhustaket tas bort och ny plåt iläggs på deras plats. Taket lagas efter behov och förses med takfotsplåt, ståndrännor och utkastare. Nya plåtavtäck-ningar på listverk mm. All ny plåt utgörs av galvplåt. Lanterninens panel lagas och ommålas i en något varmare färg. Korset förgylls med bladguld. Stentrapporna läggs om. Kyrkan utrustas med fasad-belysning. De kors som suttit ovanför urtavlorna tas bort.
Upphovsman	Johan Thomé (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan genomgår en omfattande renovering av både exteriör och interiör efter diskussioner i nära två årtionden. Arkitekt är Johan Thomé, Stockholm. Fasaderna var i mycket stort behov av åtgärder före renoveringen. I kyrkorummet tas golvet upp och ett nytt under-golv läggs varefter de synliga golvbrädorna läggs tillbaka och slipas och ytbehandlas. Väggar och tak lagas, rengörs och omfärgas i ljus färgton. Korväggens målning behandlas av konservator. Renovering av fönster och insättning av färgat glas i östfönstren. Ombyggnad av vissa dörrar. Altarringens knäfall förändras. Det senmedeltida altarskåpet som stod på altaret flyttas till den södra väggen. Bänkkvarteren byggs om, men kvartersindelningen behålls. Gångar anordnas även längs kyrkorummets sidor genom avkortning av bänkarna. Sex bänkar längst bak i kyrkorummet tas bort för att ge plats för ytterkläder och bänkar på läktaren flyttas om. Den gamla eldstaden i form av en stor kamin tas bort och ersätts med en modern värmeanläggning med oljeeldat varmluftsystem. Den igenmurade norra ingången tas åter upp när kaminen försvinner. Fasadernas puts repareras och avfärgas genom sprutning. Portarna ses över och bekläds med kopparplåt. Kuporna på långhustaket tas bort och ny plåt iläggs på deras plats. Taket lagas efter behov och förses med takfotsplåt, ståndrännor och utkastare. Nya plåtavtäck-ningar på listverk mm. All ny plåt utgörs av galvplåt. Lanterninens panel lagas och ommålas i en något varmare färg. Korset förgylls med bladguld. Stentrapporna läggs om. Kyrkan utrustas med fasad-belysning. De kors som suttit ovanför urtavlorna tas bort.

Upphovsman

Johan Thomé (Arkitekt)

År 1979 - 1979 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ett skyddsräcke sätts upp på en del av läktarbröstningen, där golvet är upphöjt.

År 1990 - 1991 Underhåll
Åtgärd	Kyrkan renoveras efter ett förslag framtaget av arkitekt Kjell Norberg, Arkitektverkstan i Hudiksvall. Kyrkans fasader åtgärdas genom putslagning med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning med Gotlandskalk. Sockelns tjocka cementputs får dock sitta kvar och den målas med silikatfärg. Utbyte av skadad takplåt samt skrapning och ommålning av alla takytor. Putslagning och viss målning även i interiören med färdigblandad kalkfärg vid gavlarnas anslutning mot innertaket. En läktarunderbyggnad görs som bland annat innehåller WC, städ- och väntrum. Dränerings¬arbeten utförs runt kyrkobyggnaden.
Upphovsman	Arkitektverkstan i Hudiksvall (Arkitektkontor)

År 1990 - 1991 Underhåll

Åtgärd

Kyrkan renoveras efter ett förslag framtaget av arkitekt Kjell Norberg, Arkitektverkstan i Hudiksvall. Kyrkans fasader åtgärdas genom putslagning med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning med Gotlandskalk. Sockelns tjocka cementputs får dock sitta kvar och den målas med silikatfärg. Utbyte av skadad takplåt samt skrapning och ommålning av alla takytor. Putslagning och viss målning även i interiören med färdigblandad kalkfärg vid gavlarnas anslutning mot innertaket. En läktarunderbyggnad görs som bland annat innehåller WC, städ- och väntrum. Dränerings¬arbeten utförs runt kyrkobyggnaden.

Upphovsman

Arkitektverkstan i Hudiksvall (Arkitektkontor)

År 1991 - 1991 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Kyrkans gamla predikstol flyttas in i kyrkans kor. Kyrkans fönster renoveras och målas.

NORDANSTIG ILSBO ANNEXHEMMAN 2:1 - husnr 1, ILSBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning