Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

KNIVSTA LAGGA 3:1 - husnr 1, LAGGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

3751-023.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LAGGA KYRKA (akt.), LAGGA KYRKA (akt.)

1270 - 1329

1300 - 1300

Uppsala
Knivsta
Uppland
Lagga
Lagga församling
Uppsala stift
Lagga 55

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr. Sakristian försågs redan från början med ett tegelribbvalv. Långhus och kor täcktes ursprungligen av ett klöverbladsformat trätunnvalv, vilket man kan se rester av på takstolarna. I söder murades en spetsbågig tegelportal. Fasaderna var oputsade med utstrukna fogar av kalkbruk.

Under 1400-talets förra hälft välvdes långhus och kor med tegelribbvalv. Valven bärs upp av halvrunda väggpelare från vilka sköldbågar, gördelbågar och valvribbor stiger upp utan mellanliggande kapitäl. Det västligaste valvet gjordes bara ungefär hälft...

Läs mer i eget fönster

År 1270 - 1329 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus kor och sakristia
År 1270 - 1329 Nybyggnad - Korparti
År 1270 - 1329 Nybyggnad - Sakristia
År 1300 - 1300 Nybyggnad
Lagga kyrka byggs omkring år 1300 som en salkyrka i gråsten med sakristia i norr. Sakristian välvs med ribbvalv av tegel. Invändigt hade kyrkan trätunnvalv med klöverbladsform.
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
År 1400 - 1450 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Tegelvalv slås över hela kyrkan. Väggar och valv dekoreras med målningar.
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
1400-talet Vapenhus byggs i söder. Troligen byggs en takryttare.
År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Sent 1400-tal Ett andra lager av målningar utförs i kyrkan. Det är troligt att de är målade av Albertus pictor.

Albertus Pictor (Konstnär)

År 1500 - 1500 Fast inredning - altaruppsats
Ca 1500 Altarskåp och Mariaskåp tillkommer.
År 1650 - 1650 Fast inredning - läktare
1650 ca Läktare byggs i kyrkan.
År 1655 - 1655 Ändring - ombyggnad, fönster
Ett nytt fönster tas upp i västgaveln.
År 1670 - 1699 Ändring
1670-90-talet Prästbänkar tillkommer i koret och vid sakristiedörren. Under senare delen av 1600-talet tillkommer även begravningsvapnen och ljuskronorna.
År 1682 - 1682 Ändring - ombyggnad, golv
Lades nytt tegelgolv i hela kyrkan.
År 1718 - 1718 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol tillverkad av bildhuggaren Carl Spaak levereras till kyrkan detta år.

Carl Spaak (Konstnär - Bildhuggare)

År 1725 - 1725 Tagen ur bruk
Takryttaren nedtogs och ersattes av en vindflöjel
År 1740 - 1740 Ändring - ombyggnad, fönster
Västra gavelfönstret huggs upp och förstoras.
År 1747 - 1747 Ändring
Kyrkan rappas utvändigt. Invändigt överkalkas målningarna på långhusets väggar men ej valven. I vapenhuset överkalkas samtliga målningar. Fönstren förses med järngaller.
År 1757 - 1757 Ändring - ombyggnad, golv
Nytt tegelgolv lades i vapenhuset.
År 1765 - 1765 Ändring
Kakelugn sätts in i sakristian.
År 1784 - 1784 Ändring - ombyggnad, interiör
Bänkinredningen i långhuset tillkom. Den tillverkades av snickarmästare Svän Malmström från Funbo. Nytt tegelgolv lades i kyrkan.

Svän Malmström (Hantverkare - Snickare)

År 1786 - 1786 Fast inredning - altare
Nytt altare och ny altarring tillverkas av snickarmästaren Svän Malmström från Funbo.

Svän Malmström (Hantverkare - Snickare)

År 1814 - 1816 Ändring
Två nya fönster upphöggs på norra sidan och övriga fönster upphöggs till sin nuvarande storlek. Altarskåpet ersattes av ett förgyllt träkors med törnekrona. Triumfkrucifixet och altarskåpet liksom Mariaskåpet avlägsnades ur kyrkan och ställdes i klockstapeln. Bänkinredningen, predikstolen och övriga inventarier vitmålades. Läktaren byggdes om och fick ny bröstning.
År 1818 - 1818 Ändring - ombyggnad, interiör
I sakristian ersätts kakelugnen av en putsad tegelspisel som fortfarande finns kvar.
År 1835 - 1835 Fast inredning - orgel
Kyrkan köpte sin första orgel som var byggd av Per Gullbergsson i Lillkyrka. Fasaden ritades av C. G. Blom. Orgeln placerades på läktaren.

Pehr Gullbergsson (Orgelbyggare)

År 1870 - 1870 Ändring - ombyggnad
Golvet i långhus och kor läggs om med kalkstensplattor. I bänkkvarteren läggs nya brädgolv. Vapenhuset renoveras och får sitt nuvarande utseende. Gavelröstet muras om i tegel. Sydportalens medeltida dörr tas bort och skrotas. Kyrkans tak täcks med nya spån som tjäras.
År 1926 - 1927 Ändring - restaurering, interiör
Restaurering utförs efter förslag av riksantikvarie Sigurd Curman och under ledning av arkitekt Evert Milles. För konserveringsarbetena svarade konservator Edwin Almgren. Korfönstret murades igen. Altarkorset från 1815 avlägsnades. Kyrkans medeltida altarskåp rekonstruerades och placerades åter på altaret. Saknade delar ersattes med kopior i gips.. Triumfkrucifixet placerades på väggen ovanför altarskåpet. Även Mariaskåpet konserverades och placerades på en pelare vid norra långhusväggen. Ny dörr sattes in mellan vapenhus och långhus. Vapenhusmålningarna togs fram. Målningarna i långhuset rengjordes och konserverades. Bänkinredningen målades om i enlighet med bevarade bänkdörrar från cirka 1700. Kyrkan erhöll värmeledning. Orgeln försågs med ett nytt orgelverk av Åkerman & Lund, Sundbyberg. Den gamla fasaden bibehölls. Läktaren bibehölls men byggdes om och gjordes mindre. Curman ville från början ta bort hela läktaren men församlingen ville ha den kvar.

Edwin Almgren (Konservator)

Evert Milles (Arkitekt)

Sigurd Curman (Antikvarie)

Åkerman och Lund (Orgelbyggeri)

År 1947 - 1947 Ändring
Orgeln renoverades av Bo Wedrup, Uppsala. Elektrisk värme installerades. Samma år rengjordes väggar och valv och de fyra medeltida invigningskorsen i koret togs fram.

Bo Wedrup (Orgelbyggare)

År 1957 - 1957 Ändring
Piscina av mässing uppsattes i sakristian.
År 1959 - 1959 Invigning
Millesskulpturen invigs på kyrkogården
År 1962 - 1962 Ändring - ombyggnad, exteriör
Spåntaket läggs om med nya spån. Skorstenen till sakristian rivs. De gamla vindskivorna byts. Arbetet utförs efter förslag av arkitekt Uno Söderberg, Stockholm. I samband med arbetena påträffades delar av medeltida vindskidor.

Uno Söderberg (Arkitekt)

År 1970 - 1970 Ändring
Riksantikvarieämbetet godkänner målningsarbeten i kyrkan enligt förslag av målarmästare Curt Fredriksson. Ämbetet förordar att konservator Sven Dalén anlitas för arbeten med predikstol och läktarbarriär och övrig äldre inredning.

Kurt Fredriksson (Hantverkare - Målare)

År 1975 - 1975 Rivning
Församlingen anhåller om tillstånd att få riva läktaren och bygga en ny orgel. Arkitekt Tore Virke, Stockholm, anlitas för att upprätta förslag på hur det kan gestaltas.

Tore Virke (Arkitekt)

År 1976 - 1976 Fast inredning - orgel
Riksantikvarieämbetet ger tillstånd till rivning av läktare och byggande av ny orgel i kyrkans västparti. Orgel ritad av orgelbyggare Mads Kjersgaard.

Mads Kjersgaard (Orgelbyggare)

År 1988 - 1988 Underhåll - interiör
Vapenhusets målningar konserveras och sprickor i vapenhusvalvet lagas av konservator Sven Olof carlsson, Gimo.

Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1999 - 1999 Ändring
Invändig renovering omfattar installation av nytt värmesystem med tillhörande styrutrustning enligt förslag av ingenjörsfirma Bo Göransson, Västerås. Vidare rengörs och konserveras målningarna på väggar och valv av Närkekonservatorn, Örebro. Sprickor i valv repareras enligt förslag av Bjerking AB. Konservatorsarbeten görs på predikstol, orgelfasad, bänkar och altarring. Bänkkvarterens inre målades om med linoljefärg. Fönster målades invändigt. Ljuskronorna rengjordes och lackförseglades.
År 2000 - 2000 Underhåll
Den flacka valvbågen över sydportens insida murades om pga stora sprickor. Det utfördes enligt förslag upprättat av Bjerking AB. Det gamla teglet återanvändes när valvbågen murades om. Tegeldekoren målades upp igen.
År 2003 - 2003 Teknisk installation
Säkerhetsåtgärder utförs i form av lås- och fästanordningar på ljusredskap, sakramentsskåp och timglas.